Den svenska regeringen öppnar för jätteprojekt genom att ta bort ett kommunalt veto.

Sedan länge har regeringen velat ta bort förbudet mot att utvinna uran i Sverige.

Nu kan ännu ett hinder tas bort – genom att den kommunala vetorätten slopas.

Kan köra över kommuner

I en promemoria som regeringen har publicerat föreslås att urangruvor inte längre ska räknas som kärntekniska anläggningar, rapporterar DI.

Det skulle innebära att kommuners vetorätt försvinner, eftersom det är just kärntekniska anläggningar som kräver ett kommunalt godkännande.

– Om lagen om kärnteknisk verksamhet ändras så att en anläggning för utvinning av uran eller annat kärnämne inte längre är en kärnteknisk anläggning, krävs det inte tillåtlighetsprövning av sådana anläggningar, står det i promemorian, enligt tidningen.

Regeringen överväger alltså att köra över kommunerna i den känsliga frågan, även om det fortfarande skulle finnas ett kommunalt inflytande genom andra lagar.

Om detta sker kan flera svenska kommuner påverkas.

Får hård kritik

Bland de kommuner som har motsatt sig uranbrytning finns bland annat Berg, Krokom, Östersund och Åre i Jämtland.

– Det är otänkbart att kommunen inte skulle ha möjlighet att säga ja eller nej till uranbrytning, har Sveriges Kommuner och Regioners ordförande Anders Henriksson tidigare sagt.

Men nu uppges alltså regeringen överväga just detta.

Att regeringen vill öppna upp för uranbrytning i Sverige har fått kritik från flera håll. Dels från vissa berörda kommuner, men också från Naturskyddsföreningen.

Föreningen har framfört sin kritik i tidigare remissvar.

– Vi betonade även då att uranbrytning är förknippat med betydande miljö- och hälsorisker, då metallen är både radiotoxisk och kemiskt toxisk, uppger Naturskyddsföreningen.

– Uranbrytning kan leda till skador på mark, vatten och den biologiska mångfalden, samt ha negativa klimateffekter. Vi påpekade också att värdefull jordbruksmark riskerar att tas i anspråk, tillägger föreningen.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar dock att det är ”hyckleri” att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Foto: Elima Mwinyipembe resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Donald Trump har på senare tid ökat sina ansträngningar för att få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Han har bland annat träffat Putin, Zelenskyj och de europeiska ledarna.

Nu sätter presidenten en deadline.

Sätter deadline

Trump hoppas att Putin och Zelenskyj ska komma överens om att träffas på tu man hand.

Under tiden har den amerikanska presidenten satt en deadline, rapporterar Kyiv Post.

På torsdagen meddelade han att han sätter en tidsram på två veckor för att utvärdera försöken att mäkla fram fred.

Därefter kan det ske stora förändringar.

– Jag skulle säga att inom två veckor kommer vi att veta på det ena eller andra sättet, säger Donald Trump i en telefonintervju, när han får frågan om möjligheten att få fram ett fredsavtal, enligt tidningen.

Trump antyder att han kan tvingas ändra kurs när de två veckorna har löpt ut.

– Efter det måste vi kanske ta en annan väg, säger presidenten till högerkanalen Newsmax, enligt tidningen.

Utfärdar ofta två veckors deadline

Det är dock långt ifrån första gången som Donald Trump sätter en deadline.

– Trump har en historia av att utfärda tidsfrister på två veckor för att överlägga om Ukraina och andra frågor, rapporterar tidningen.

Samtidigt har det också rapporterats att Trump tar ett steg tillbaka och vill att Ryssland och Ukraina själva ska komma överens om ett möte på tu man hand mellan Putin och Zelenskyj.

Först därefter kan den amerikanska presidenten tänka sig ett trilateralt möte där han själv deltar.

Zelenskyj rasar mot Putin

Efter Trumps toppmöten med Putin och Zelenskyj, har det kommit signaler om att båda ledarna är öppna för att träffas.

På torsdagen anklagade Zelenskyj dock Putin för att ”försöka undvika nödvändigheten att träffas”, enligt tidningen. Den ukrainska presidenten sade också att Ryssland inte vill avsluta kriget.

Enligt uppgifter har Putin dessutom föreslagit att ett eventuellt toppmöte mellan honom och Zelenskyj ska äga rum i Moskva. Det kan tolkas som en tydlig signal om att Putin inte tar fredsprocessen på allvar eller inte vill att mötet ska bli av.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Orden kommer från Rysslandsexperten Erlend Bjørtvedt, tidigare chef på Telenor och numera chef för analysföretaget Corisk, som fokuserar på sanktioner mot Ryssland.

I en intervju med Børsen säger experten att den ryska ekonomi står inför en kollaps.

Bjørtvedt baserar prognosen på tre faktorer:

-  Exportintäkterna har minskat kraftigt på grund av sanktioner och lägre oljepriser.

-  Inflationen har skjutit i höjden i Ryssland. Enligt Bjørtvedt uppgår den till omkring 20 procent. Den skyhöga inflationen skapar stor osäkerhet, framför allt hos investerare.  

- Det råder akut brist på arbetskraft. De massiva dödstalen i Ukraina och emigration urholkar arbetsmarknaden. Samtidigt flyttas mängder av resurser till militärindustrin.  

”Kommer att bli ekonomisk kollaps”

Enligt Erlend Bjørtvedt är situationen ohållbar. Den ryska ekonomin står inför en oundviklig kollaps om ingenting förändras.

– Om kriget fortsätter som det gör nu kommer det att bli en ekonomisk kollaps, säger han till den norska tidningen och konstaterar att många företag redan har gått i konkurs på grund av förskjutningen mot militären och att även försvarsbolag drabbats i år.  

Tvingas till förhandlingsbordet

De senaste dagarna har förhandlingarna mellan Ukraina, USA och Ryssland fortskridit. 

Enligt Vita huset har Vladimir Putin gett klartecken för säkerhetsgarantier till Ukraina och öppnat för samtal med president Volodymyr Zelenskyj.

Erlend Bjørtvedt tror att den ekonomiska situationen driver diktatorn till förhandlingsbordet.

– Fredsförhandlingarna har nu mycket att göra med att ekonomin är ruinerad. Ryssland är en liten ekonomi, ungefär lika stor som Italien, och utkämpar ett av de största krigen sedan andra världskriget. Det har de inte råd med.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen