Den svenska regeringen öppnar för jätteprojekt genom att ta bort ett kommunalt veto.

Sedan länge har regeringen velat ta bort förbudet mot att utvinna uran i Sverige.

Nu kan ännu ett hinder tas bort – genom att den kommunala vetorätten slopas.

Kan köra över kommuner

I en promemoria som regeringen har publicerat föreslås att urangruvor inte längre ska räknas som kärntekniska anläggningar, rapporterar DI.

Det skulle innebära att kommuners vetorätt försvinner, eftersom det är just kärntekniska anläggningar som kräver ett kommunalt godkännande.

– Om lagen om kärnteknisk verksamhet ändras så att en anläggning för utvinning av uran eller annat kärnämne inte längre är en kärnteknisk anläggning, krävs det inte tillåtlighetsprövning av sådana anläggningar, står det i promemorian, enligt tidningen.

Regeringen överväger alltså att köra över kommunerna i den känsliga frågan, även om det fortfarande skulle finnas ett kommunalt inflytande genom andra lagar.

Om detta sker kan flera svenska kommuner påverkas.

Får hård kritik

Bland de kommuner som har motsatt sig uranbrytning finns bland annat Berg, Krokom, Östersund och Åre i Jämtland.

– Det är otänkbart att kommunen inte skulle ha möjlighet att säga ja eller nej till uranbrytning, har Sveriges Kommuner och Regioners ordförande Anders Henriksson tidigare sagt.

Men nu uppges alltså regeringen överväga just detta.

Att regeringen vill öppna upp för uranbrytning i Sverige har fått kritik från flera håll. Dels från vissa berörda kommuner, men också från Naturskyddsföreningen.

Föreningen har framfört sin kritik i tidigare remissvar.

– Vi betonade även då att uranbrytning är förknippat med betydande miljö- och hälsorisker, då metallen är både radiotoxisk och kemiskt toxisk, uppger Naturskyddsföreningen.

– Uranbrytning kan leda till skador på mark, vatten och den biologiska mångfalden, samt ha negativa klimateffekter. Vi påpekade också att värdefull jordbruksmark riskerar att tas i anspråk, tillägger föreningen.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar dock att det är ”hyckleri” att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Foto: Elima Mwinyipembe resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen