Bilister stämmer elbilsjätten – av ovanlig anledning

2025 06 11

Elbilsägare har lämnat in en stämningsansökan i Frankrike.

Det händer ofta att företag blir stämda av kunder, men i det här fallet sker stämningen av en lite ovanlig anledning.

Ett tiotal Teslaägare i Frankrike har lämnat in en gemensam stämningsansökan mot Elon Musks elbilsjätte på onsdagen.

De stämmer Tesla av politiska skäl.

Kräver ersättning

De tio Teslaägarna stämmer företaget på grund av Elon Musks högerpolitik, rapporterar Politico.

Musks tidigare roll i Trumpadministrationen har bland annat lett till att Teslabilar har vandaliserats och att efterfrågan på bilarna har rasat.

Nu kräver de tio franska Teslaägarna att leasingavtalen för deras fordon ska ogiltigförklaras samt att de ska få ekonomisk ersättning, dels för ägandekostnaden, dels i form av eventuella andra skadestånd.

Bland dem som ligger bakom stämningsansökan finns bland annat personer som har fått svastikor målade på sina fordon.

– De vill inte längre förknippas med Tesla eller personifieras av Elon Musk och hans senaste politiska ställningstaganden, säger Ivan Terel, partner på advokatbyrån GKA som representerar de tio Teslaägarna, enligt tidningen.

Hänvisar till särskild lag

I stämningsansökan åberopas en artikel i fransk civillag som gör gällande att säljaren måste kunna "garantera kunderna en fredlig användning av de sålda varorna".

Fallet ska nu avgöras i fransk handelsdomstol. Samtidigt har flera andra Teslaägare intresserad sig för stämningsansökan och följer den, uppger advokatfirman för tidningen.

Elon Musks politiska engagemang tycks ha haft en stark påverkan på Teslas varumärke. I Frankrike minskade Teslas försäljning med 67 procent i maj månad, jämfört med samma månad förra året.

Flera av Elon Musks politiska utspel har väckt starka reaktioner i Europa, inte minst när han höll tal för det högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland i Tyskland.

Foto: Charlie Deets

Text: Redaktionen

Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

2026 05 01

Försvarsminister Pete Hegseth bekräftar nytt amerikanskt stöd till Ukraina.

Sedan Donald Trump tog över som president i USA blev situationen annorlunda för Ukraina.

Hans föregångare Joe Biden skickade återkommande stora stödpaket till Kyiv.

Donald Trump tog sedan en mer neutral roll, och de amerikanska stödpaketen till Ukraina har i praktiken upphört.

Men nu kommer besked från USA:s försvarsminister Pete Hegseth om nytt stöd till det krigshärjade landet.

USA-stöd till Ukraina

Den amerikanska kongressen spikade stödpaketet redan i december.

Det handlar om ett paket värt 400 miljoner dollar – motsvarande 3,7 miljarder svenska kronor.

Den republikanska senatorn Mitch McConnell kritiserade försvarsdepartementet för att inte ha skickat iväg paketet.

– Ukrainastödet som vi röstade igenom för flera månader sedan ligger nu bara och samlar damm i Pentagon, menar han.

Hegseth bekräftar

Men USA:s försvarsminister Pete Hegseth menar att pengarna har skickats.

– Departementet bekräftar att 400 miljoner dollar anslogs för kapacitetsuppbyggnad i Europa, och per den 28 april har dessa medel frigjorts, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Exakt vad pengarna ska användas till är i nuläget oklart.

Läs mer: Ryska attackhelikoptrar förstörda

Under USAI-programmet

Pengarna har klubbats igenom under USAI-programmet – vilket står för The Ukraine Security Assistance Initiative.

Programmet syftar till att bygga upp Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet och territoriella integritet, stödja initiativ för institutionell transformation samt främja USA:s politiska och militära mål. 

Möjliga satsningar

Det är oklart exakt vad pengarna kommer att gå till, men USAI-resurser har tillåtelse att användas för bland annat:

- Granatkastare 

- Finkalibriga vapen 

- Pansarvärnssystem med tillhörande ammunition 

- Obemannade övervakningssystem

Läs mer: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

1 maj 2026

Rödgröna ångrar sig – ”blev inte så bra”

2026 05 01

Rödgröna partier ångrar en av sina egna reformer.

Tre av de rödgröna partierna – S, C och MP – låg bakom den hårt kritiserade reformen av Arbetsförmedlingen för några år sedan.

Nu har partierna ångrat sig och är överens om att reformen bör rullas tillbaka.

”Det är få som är nöjda”

Reformen av Arbetsförmedlingen var ett av Centerpartiets viktigaste krav i förhandlingarna om januariavtalet 2019, rapporterar SR.

Reformen innebar att stora delar av verksamheten privatiserades samt att 130 lokalkontor lades ned.

Nu säger partierna själva att reformen har misslyckats.

– Det blev inte så bra. Det är ju få som är nöjda egentligen, så vi ser ett behov av att hantera de här bristerna, säger Ardalan Shekarabi (S), arbetspolitisk talesperson, till radiokanalen.

Sedan reformen genomfördes har den kritiserats hårt från flera håll.

Bland annat menar Statskontoret att arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden har missgynnats av reformen.

”Privata aktörer inget självändamål”

Reformen har heller inte lett till varken lägre kostnader eller bättre resultat, enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning.

Nu säger de tre rödgröna partierna som låg bakom reformen att Arbetsförmedlingens lokala förankring återigen behöver stärkas, samt att de privata aktörerna behöver bli bättre och kontrolleras hårdare.

– De privata aktörerna är ju inte något självändamål, de ska kunna visa att på så här många månader har jag gett personen jobb, annars ska de inte få pengar. Det är lite svårt att återskapa allting, men man får hitta nya vägar, säger Martin Ådahl (C), som var en av de centerpartister som arbetade fram reformen, enligt radiokanalen.

83 kommuner helt utan arbetsförmedling

Nyligen bekräftade en kartläggning från Unionen att Arbetsförmedlingen har dragit sig tillbaka från stora delar av landet.

Den lokala närvaron har halverats, enligt Unionens rapport.

Antalet kommuner med fast bemannade arbetsförmedlingskontor har minskat från 170 till 81. Arbetsförmedlingen saknas idag helt i 83 kommuner.

– Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett uttalande. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen