Ort i Sverige agerar mot Trump – vill skapa fristad

2025 06 05

En ort i Sverige vill skapa en fristad för amerikaner.

President Donald Trump har rört upp starka känslor under sin andra mandatperiod i Vita huset.

Trumpadministrationen har bland annat fryst ekonomiskt stöd till universitet som Harvard och kraftigt skurit ned på ekonomiska satsningar på forskning.

Forskningen är emellertid viktig för den ekonomiska utvecklingen, och nu vill en svensk ort skapa en fristad för amerikanska forskare.

Vill skapa fristad

Liberalerna i Huddinge vill att Flemingsberg utanför Stockholm ska bli en fristad för amerikanska forskare, rapporterar SVT.

Det liberala oppositionsrådet i Huddinge, Carl Otto Engberg (L), menar att Trump har startat ett ”ideologiskt korståg” mot amerikanska forskare, och föreslår därför att Flemingsberg ska bli en fristad för dessa.

– Det som vi vill se är någon typ av mjuklandning, så att när amerikanska forskare kommer hit till Flemingsberg så ska det vara enkelt att kanske få ett korttidskontrakt på en bostad eller på andra sätt få praktiska möjligheter att enkelt komma in i Sverige och få professionella och sociala kontakter. Där tror jag inte minst att de lokala företagen är viktiga, säger Carl Otto Engberg till kanalen.

Förslaget ska tas upp i kommunstyrelsen i mitten av juni, och kommunstyrelsens ordförande Sara Heelge Vikmång (S) är positiv.

– Jag håller med om att Flemingsberg är den perfekta platsen för forskare som letar efter en fri akademisk miljö att bli verksam i. Här inviger vi snart 800 nya forskningsbostäder, och vi arbetar redan intensivt med att attrahera internationell spetskompetens inom bland annat Life science, säger Sara Heelge Vikmång (S) till kanalen.

Kan attrahera spetskompetens

Socialdemokraterna har redan tidigare lyft förslaget att göra Sverige och Stockholm till en fristad för forskare och akademisk frihet, efter att Trump drog in anslag till Harvard.

När forskning begränsas i USA påverkas även tillväxt och innovationsförmåga i Europa, framhöll partiledaren Magdalena Andersson (S) och finansregionrådet i Region Stockholm Aida Hadžialić (S) i en debattartikel i DI i maj.

– Men det skapar också en möjlighet att attrahera internationell spetskompetens till Sverige. Forskare, både i USA och internationellt, ser sig nu om efter miljöer där akademisk frihet värnas. Här finns en chans att både stå upp för våra värderingar och stärka vår attraktionskraft, skrev Andersson och Hadžialić i debattartikeln.

Foto: Official-White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

26 mars 2026

UPPGIFTER: USA säger stopp – mardrömsbesked för Europa

2026 03 26

USA kan fatta ett beslut som får stora konsekvenser för Ukraina och Europa.

Europa hjälper Ukraina genom att köpa vapen av USA.

Men nu överväger USA att omdirigera militära resurser till Mellanöstern.

Uppgifterna väcker stor oro i Kyiv och i hela Europa.

Kan sätta stopp

Pentagon överväger att omdirigera vapen som är avsedda för Ukraina till Mellanöstern, uppger källor med insyn i ärendet för Washington Post.

Skälet är att USA utökar sina militära operationer mot Iran, och anser sig behöva resurserna där.

Det handlar bland annat om Patriot-missiler.

Kyiv fruktar nu stora förseningar eller uteblivna leveranser av resurser till luftförsvaret, där behovet är akut till följd av ökade ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

De resurser som kan omdirigeras inkluderar interceptor-missiler såsom Patriot, som har beställts till Ukraina via programmet Prioritized Ukraine Requirements List (PURL). Det är inom ramen för detta program som Natoländer beställer vapen till Ukraina av USA.

En ukrainsk tjänsteman bekräftar att uppgifterna har väckt stor oro i Kyiv, rapporterar tidningen.

Uppgifterna är även oroande för hela Europa, bland annat för att Ukrainas möjlighet att försvara sig påverkar hela Europas säkerhet. Europa fruktar också att deras egna beställningar kan påverkas.

”Kan inte kommentera”

Från amerikanskt håll försöker man lugna sina allierade.

En tjänsteman från USA:s krigsdepartement säger att USA är fortsatt engagerade i sina allierades säkerhet.

– Amerikas militär är den mäktigaste i världen, och vi kommer att se till att USA:s styrkor och våra allierades och partners styrkor har vad de behöver för att kämpa och vinna, säger tjänstemannen till tidningen.

Tjänstemannen vill dock inte gå in på några detaljer, och dementerar alltså inte uppgifterna om att militära resurser dirigeras om från Ukraina till Iran.

– Av operativa säkerhetsskäl kommer vi inte att kommentera några specifika allierade eller partnerbehov eller pågående insatser för att stödja dem, säger tjänstemannen.

Något beslut i frågan är dock inte fattat än, enligt källorna.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen  

27 mars 2026

Ryska planen går i kras – ”dömd att misslyckas”

2026 03 27

Det är över fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

Den ryska planen var ett snabbt övertagande, men verkligheten har blivit en annan.

Nu, när vintern släpper sitt grepp, planerade Ryssland en ny kraftfull våroffensiv.

Planer som de nu kan tvingas skrota.

– Den ryska våroffensiven är dömd att misslyckas, uppger tankesmedjan ISW, Institute for the Study of War, rapporterar danska TV2.

Betydande framsteg

I södra Ukraina har de försvarande styrkorna gjort ”betydande framsteg”, uppger tankesmedjan.

Landområden har återtagits från de ryska inkräktarna, som nu har tvingats att dirigera om sina trupper och materiel för att stoppa den ukrainska framfarten.

Därmed kan chansen försvinna för Ryssland att ta över det så kallade ”fästningsbältet”, en 5 mil lång linje av befästa städer och områden i regionen Donetsk.

– Ryska styrkor har försökt och misslyckats med att ta fästningsbältet 2014 och 2022, och en sådan operation fem år in i kriget kommer sannolikt att ta flera år och betydande förluster av personal och utrustning, uppger ISW.

Bristande förmåga

Historien de senaste åren visar att de ryska styrkorna har svårt att bryta igenom det ukrainska försvaret.

Det har ofta varit krävande vad gäller både tid och resurser.

– Ryska styrkor har heller inte visat någon förmåga att snabbt omringa, bryta igenom eller på annat sätt ta städer i storlek med de i fästningsbältet och tillbringade nästan två år med att erövra Pokrovsk – en betydligt mindre stad med en befolkning på cirka 60 000, framhåller ISW, enligt kanalen.

Attacker bakom frontlinjen

Samtidigt som striderna längs frontlinjen fortsätter, slår Ukraina också till inne i Ryssland.

Under natten kom rapporter om nya attacker mot ryska hamnar i Östersjön. Det är tredje natten i rad som drönare drar in över de, för Ryssland, viktiga oljehamnarna i regionen.

– I de tidiga morgontimmarna den 27 mars rapporterade lokalbefolkningen att de hört explosioner i området kring oljeterminalerna, som ligger vid Östersjön, samtidigt som tjänstemän varnade för en drönarattack mot regionen, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen