Riksbanken: Dags att införa kontantplikt

2025 05 19

Riksbanken vill se ett införande av kontantplikt i Sverige.

Debatten om kontanternas livskraft i samhället har intensifierats i takt med digitaliseringens aggressiva framfart.

Idag finns Swish, Bank-ID och en rad andra alternativ som underlättar digitala betalningar och överföringar.

Riksbanken understryker på måndagen att kontanternas roll alltjämt är viktig – och att kontantplikt bör införas.

“Bör införas”

Den senaste tidens Swish-problem har ytterligare understrukit osäkerheten i systemet.

Det finns flera anledningar till att säkra kontanterna, uppger Sveriges centralbank.

Riksbanken stöder Kontantutredningens förslag om att införa kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor och att stärka bankernas ansvar vad gäller kontanthanteringen.

Att förslaget om kontantplikt införs är viktigt, både av inkluderings- och beredskapsskäl, enligt Riksbanken.

“Ska alltid gå”

Riksbankschef Erik Thedéen kommenterar saken.

– Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter, säger han.

– Det alltmer oroliga omvärldsläget, ökade cyberattacker och även det stora strömavbrottet i Sydeuropa visar på vikten av att kunna betala också när internet ligger nere.

Större bankansvar

Vidare ställer sig Riksbanken också positiva till förslaget om krav på banker för att privatpersoner ska kunna göra insättningar av sedlar på konto.

Myndigheten understryker att det hittills har saknats en lagstadgad skyldighet för de stora bankerna att tillhandahålla denna tjänst, samtidigt som den är viktig för kontanternas roll som betalningsmedel.

“Mycket sårbar”

Erik Thedéen menar att “kontantinfrastrukturen är idag mycket sårbar och det krävs skyndsamma lagstiftande åtgärder för att skydda den”.

– Att företag kan göra insättningar av kontanter och få ut växelkassor är en förutsättning för att människor överhuvudtaget ska kunna handla med kontanter i samhället, säger han.

– Bankerna bör ta ett större ansvar för såväl sina företagskunder som privata kunders kontanter.

Foto: J. Hanno Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

2026 04 09

Ukraina sägs ha ett supervapen som inte kan upptäckas.

Ukraina använder en helt ny typ av drönare som är rena mardrömmen för Ryssland.

Drönarna kan inte upptäckas eller störas och beskrivs som AI-kapabla.

Väcker stor oro i Ryssland

Det handlar om en ny generation taktiska drönare som är immuna mot störningar, och som inte kan ses av detektorer som letar efter drönares elektroniska signatur, rapporterar Kyiv Post.

Uppgifterna kommer från ryska källor, vilket är ovanligt eftersom Ryssland sällan vill erkänna ukrainska fördelar i kriget, enligt den ukrainska tidningen.

Kyiv har varit mer återhållsamma med informationen men bekräftar att nya drönare testas.

De nya drönarna har ungefär dubbelt så stor räckvidd som dem som redan dominerar slagfältet, enligt ryska källor från frontlinjen.

I Ryssland tycks man vara bedrövade över utvecklingen.

– Fienden har börjat använda nya drönare kallade ”marsianer”, som tyvärr har en marschfart på upp till 300 kilometer i timmen. De flyger inte längre under operatörsstyrning utan styrs av artificiell intelligens, säger Ivan Prikhodko, borgmästare i den ockuperade ukrainska staden Horlivka, som uppges ha attackerats av de nya drönarna, rapporterar den ryska nyhetsbyrån TASS.

– De är omöjliga för elektroniska krigssystem att upptäcka, och drönardetektorer upptäcker dem inte, tillägger han.

Ryssland halkar efter

Både militärbloggare och forskare i Ryssland slår larm om de nya ukrainska drönarna.

Den pro-ryska militärbloggaren Apti Alauidnov slår larm om att Ryssland förlorar kapplöpningen mot Ukraina när det gäller drönarteknologi.

Även den ryske krigskorrespondenten Sergey Kolyasnikov är inne på samma linje, och berättar att ryska styrkor har undersökt några drönare som man trots allt har lyckats skjuta ned.

– Dessa drönare opererar dag och natt och är ohörbara, rapporterar han.

Den ryske vetenskapsmannen Alexy Chadayev, chef för en drönarutvecklingsanläggning i Novgorod i Ryssland, uppger att Ryssland har "förlorat ledarskapet inom 'small sky' drönaroperationer under de senaste sex månaderna" till Ukraina, uppger tidningen.

I Ryssland finns alltså en stor oro över Ukrainas försprång när det gäller drönare.

Ukraina är relativt förtegna om utvecklingen, men bekräftar att deras drönare fungerar bra och att nya testas.

Foto: Offcial White House Photo by Daniel Torok resp j kingma

Text: Redaktionen

Europeiskt land lämnar Putins allians

2026 04 09

Ett land vill inte längre vara med i Putins postsovjetiska block.

Rysslands aggressiva politik får vissa tidigare allierade att bryta med landet.

Nu meddelar ett viktigt europeiskt land att det lämnar det ryssledda Oberoende staters samvälde, OSS.

Lämnar samarbetet

Moldavien meddelar nu att landet lämnar OSS, som är ett samvälde bestående av tidigare Sovjetstater.

Den moldaviska presidenten Maia Sandu har undertecknat ett lagförslag som innebär att landet lämnar det ryssledda samarbetet, rapporterar Kyiv Independent.

Beskedet kom sent på onsdagskvällen.

Lagen trädde i kraft samma dag, vilket innebär att Moldavien omedelbart lämnar OSS, enligt moldaviska medier.

Beslutet är en del av Moldaviens ansträngningar för att ta sig ur Rysslands maktsfär, enligt tidningen.

Moldavien har pekats ut som en möjlig nästa måltavla för Putin, efter Ukraina.

Vill gå med i EU

Landet har på senare tid allt tydligare försökt närma sig Västeuropa och EU.

2022 beviljades Moldavien EU-kandidatstatus.

Två år senare, 2024, inleddes officiella anslutningsförhandlingar.

Det formella beslutet att lämna OSS är ytterligare ett steg på vägen mot att fjärma sig från Ryssland.

Oberoende staters samvälde, OSS, består nu av länderna Ryssland, Vitryssland, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan. Turkmenistan är associerad medlem, enligt tidningen.

Georgien har tidigare lämnat samarbetet, efter att Ryssland invaderade landet 2008.

Ukraina var de facto medlem i OSS fram till den ryska invasionen av Krim 2014.

Ryssland försöker påverka

Moldavien ligger mellan Ukraina och Rumänien och är starkt påverkat av Ukrainakriget. I Moldavien finns också utbrytarstaten Transnistrien, som stöds av Ryssland.

Ryssland har ansträngt sig för att påverka utvecklingen i Moldavien och försöka hindra landet från att närma sig EU.

2025 vann dock president Maia Sandus EU-vänliga parti PAS en egen majoritet i parlamentsvalet, trots intensiva ryska försök att påverka valet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen