Riksbanken: Dags att införa kontantplikt

2025 05 19

Riksbanken vill se ett införande av kontantplikt i Sverige.

Debatten om kontanternas livskraft i samhället har intensifierats i takt med digitaliseringens aggressiva framfart.

Idag finns Swish, Bank-ID och en rad andra alternativ som underlättar digitala betalningar och överföringar.

Riksbanken understryker på måndagen att kontanternas roll alltjämt är viktig – och att kontantplikt bör införas.

“Bör införas”

Den senaste tidens Swish-problem har ytterligare understrukit osäkerheten i systemet.

Det finns flera anledningar till att säkra kontanterna, uppger Sveriges centralbank.

Riksbanken stöder Kontantutredningens förslag om att införa kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor och att stärka bankernas ansvar vad gäller kontanthanteringen.

Att förslaget om kontantplikt införs är viktigt, både av inkluderings- och beredskapsskäl, enligt Riksbanken.

“Ska alltid gå”

Riksbankschef Erik Thedéen kommenterar saken.

– Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter, säger han.

– Det alltmer oroliga omvärldsläget, ökade cyberattacker och även det stora strömavbrottet i Sydeuropa visar på vikten av att kunna betala också när internet ligger nere.

Större bankansvar

Vidare ställer sig Riksbanken också positiva till förslaget om krav på banker för att privatpersoner ska kunna göra insättningar av sedlar på konto. 

Myndigheten understryker att det hittills har saknats en lagstadgad skyldighet för de stora bankerna att tillhandahålla denna tjänst, samtidigt som den är viktig för kontanternas roll som betalningsmedel.

“Mycket sårbar”

Erik Thedéen menar att “kontantinfrastrukturen är idag mycket sårbar och det krävs skyndsamma lagstiftande åtgärder för att skydda den”.

– Att företag kan göra insättningar av kontanter och få ut växelkassor är en förutsättning för att människor överhuvudtaget ska kunna handla med kontanter i samhället, säger han.

– Bankerna bör ta ett större ansvar för såväl sina företagskunder som privata kunders kontanter.

Foto: J. Hanno Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner – stor kris nära

2025 06 19

Rysslands diktator Vladimir Putin har upprepade gånger hävdat att den ryska ekonomin går starkt, trots västvärldens omfattande sanktioner.

I dag låter det dock annorlunda från den ryska regimen.

Landets minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov, framhåller att Ryssland är på väg in i en recession – det vill säga en längre period där tillväxten minskar, arbetslösheten går upp och levnadskostnaderna ökar mer än löneökningarna.

Sammanfattningsvis är Ryssland på väg mot betydligt svårare ekonomiska tider, enligt Reshetnikov.

– Baserat på nuvarande uppfattningar och indikatorer inom näringslivet är vi redan, som jag ser det, på väg att gå in i en recession. Vi står på gränsen, säger ministern under en pressträff vid Sankt Petersburgs årliga ekonomiska forum, SPIEF.

Väst nobbar

Rysslands årliga ekonomiska forum i Sankt Petersburg anordnas varje år. Affärsevenemanget lockar företag från olika delar av världen.

De senaste åren har dock evenemangets status bleknat på grund av den minskade närvaron av västerländska företagsledare, investerare och tjänstemän, rapporterar Moscow Times.

Talibanerna på plats 

Omkring 20 000 gäster från 140 länder väntas delta i årets upplaga av SPIEF.

Bland de 50 länder som skickar regeringsrepresentanter finns Kina, Vietnam, Irak, Saudiarabien, Centralafrikanska republiken och Burkina Faso.

Noterbart är också att en delegation från Talibanregimen i Afghanistan kommer att närvara.

Del av Putins vision om ny världsordning

Huvudfokuset under årets ekonomiska forum är att ”lägga grunden för ekonomisk tillväxt i en multipolär värld", rapporterar Moscow Times.

Sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har han flera gånger beskrivit sin vision om en ”multipolär världsordning” – en värld där makten är fördelad mellan flera stormakter och västvärlden (USA) inte längre är den dominerande aktören.

Den välansedda tankesmedjan Atlantic Council Atlantic Council bedömer att Putins drömvision skulle definieras av osäkerhet och aggression.

– Väpnade konflikter skulle spridas över hela världen när tidigare accepterade regler för internationella relationer ersattes av den överordnade principen att makt överträffar allt annat.

Foto:  N. Karimov

Text: Redaktionen

Ekonomer varnar – USA riskerar jättechock

2025 06 19

Ekonomer varnar för att USA riskerar att hamna i ett mycket allvarligt läge.

Det politiska och ekonomiska läget i världen är redan nu allvarligt.

Men ekonomer varnar för en stor chock som riskerar att drabba bland annat USA och dess ekonomi.

Risk för ”flera chocker”

Om konflikten mellan Israel och Iran utvecklas till ett fullskaligt krig, riskerar bland annat USA:s befolkning en rejäl ekonomisk smäll, rapporterar CNN.

Fed-chefen Jerome Powell har varnat för det men samtidigt tonat ned risken.

Men andra ekonomer tror att USA kan drabbas stenhårt om oron i Mellanöstern fortsätter, bland annat på grund av en stark påverkan på oljepriset.

Storbanken JPMorgans ekonomer tillhör dem som nyligen varnat för att situationen kan bli väldigt allvarlig.

– Den amerikanska och globala ekonomin kommer att absorbera flera chocker i år, menar storbanken, enligt kanalen.

JPMorgan pekar specifikt ut krig i Mellanöstern som en allvarlig riskfaktor för amerikansk – och global – ekonomi.

Iran hotar

Risken för en chock i den amerikanska ekonomin anses vara särskilt stor om Hormuzsundet vid Iran skulle stängas, enligt kanalen.

Iran har hotat med att sundet kan komma att stängas.

Det skulle leda till kraftigt höjda energikostnader, eftersom det skulle störa transporterna av olja och gas.

Den amerikanska energimyndigheten ING har beskrivit sundet som ”en av världens viktigaste oljeknutpunkter”, enligt kanalen.

– Det finns mycket få alternativ för att flytta olja ut ur sundet om det stängs, uppger myndigheten EIA.

Oroligt på 70-talet

Under 70-talet ledde oroligheter i Mellanöstern till svåra utmaningar för bland annat amerikansk ekonomi.

Fed-chefen Jerome Powell tror inte att det kommer att ske denna gång.

– Dessa saker tenderar i allmänhet inte att ha bestående effekter på inflationen, även om de naturligtvis hade det på 1970-talet, som känt är, eftersom man hade en serie mycket, mycket stora chocker, säger Powell, enligt kanalen.

Men andra ekonomer är alltså mer oroliga. Inte minst med tanke på att det även finns andra orosmoln på himlen, som det pågående handelskriget mellan USA och omvärlden.

Foto: D. Starkey

Text: Redaktionen