Meta varnar europeiska användare

2025 05 01

Meta varnar europeiska användare och skyller på EU.

Det är inte första gången en amerikansk techjätte har meningsskiljaktigheter med EU.

Den här gången är det Meta som har fått böter – och de menar att resultatet av EU:s arbete kan bli en sämre användarerfarenhet för europeiska användare.

Det rapporterar BBC.

EU bötfäller

Meta introducerade nyligen en ”samtycke eller betala”-modell som låter användarna välja mellan att betala för en månatlig prenumeration eller låta Meta kombinera data som de har samlat in på Facebook och Instagram.

Förra veckan meddelade Europeiska kommissionen – EU:s verkställande organ – att de har beslutat att modellen inte överensstämmer med Digital Markets Act och bötfällde Meta 200 miljoner euro.

– Baserat på feedback från EU-kommissionen i samband med DMA räknar vi med att vi kommer att behöva göra vissa ändringar i vår modell, framhåller Meta.

Meta varnar

Meta meddelar nu att de förväntar sig att dessa ändringar ”skulle kunna leda till en väsentligt sämre användarupplevelse för europeiska användare och en betydande inverkan” på dess europeiska verksamhet och intäkter.

Företaget uppger att dessa effekter kan börja så snart som under tredje kvartalet i år och kan vara i kraft medan de överklagar beslutet.

“Orealistiskt”

Samtidigt höjs röster för att EU ska koppla bort beroendet av amerikansk tech.

I ett nytt utkast som Politico har tagit del av framgår dock att EU inte ser det som ett realistiskt mål.

– Bortkoppling är orealistiskt och samarbetet kommer att förbli betydande i hela den tekniska värdekedjan, menas det.

Vill stärka samarbete

Däremot ser EU potential i att stärka samarbetet med flera andra länder.

I rapporten nämns Kina, Japan, Sydkorea och Indien som länder med vilka samarbete kommer att vara viktigt.

Utvecklingen kommer i samband med USA:s mer isolationistiska politik där Donald Trump hoppas kunna få tillbaka inhemsk produktion och bli mindre beroende av andra länder.

Foto: D. Solomin

Text: Redaktionen

Ryskt dunderfiasko – stor attack har misslyckats

2025 10 21

Den ryska armén har lidit ett rejält nederlag på slagfältet i Ukraina.

Ett storskaligt angrepp mot byn Mala Tokmachka i Zaporizjzjaregionen har misslyckats totalt.

Dussintals ryska stridsvagnar och pansarfordon har utplånats av den ukrainska 118:e mekaniserade brigaden, som delat filmklipp på striderna på sin Facebooksida.

– Våra enheter har slagit tillbaka fiendens attackförsök. Under de första timmarna av attacken förstördes två fientliga stridsvagnar, skriver den ukrainska brigaden i en kommentar till filmen.

Totalt ska tjugo ryska pansarfordon förstörts.

– Fienden led betydande förluster – personal och bepansrade fordon utplånades. Vi arbetar på ett samordnat och beslutsamt sätt, säger en ukrainsk militärkälla till Kyiv Indpendent.

Drönare, artilleri och stridsvagnar

De ukrainska trupperna använde sig av artilleri, drönare och andra obemannade luftfarkoster för att stoppa den ryska framryckningen. Samtidigt bekämpade ukrainska T72-stridsvagnar de ryska pansarfordonen på slagfältet.

– Situationen är under kontroll. Ingen position är förlorad, uppger den ukrainska brigaden i Facebookinlägget. 

Stor pansarattack

Den ryska offensiven inleddes den 20 oktober vid 14-tiden. Attacken genomfördes i flera steg, rapporterar Kyiv Post.

– Varje våg involverade fem till åtta pansarfordon, med omkring 26 ryska enheter, inklusive stridsvagnar, infanteristridsfordon, och pansarfordon, skriver tidningen.

Retirerar

Efter den misslyckade offensiven har ryska styrkor tvingats retirera mot den närliggande byn Verbove.

Överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, Oleksandr Syrskyj, har tidigare varnat för att Ryssland har flyttat trupper från Sumy- till Zaporizjzjaregionen. Men trots stora uppoffringar har den ryska offensiven i Zaporizjzja misslyckats.

– Faktum är att den ryska militären gjort relativt små territoriella vinster, trots maximala ansträngningar, sade Syrskyj i september.

Foto: Ukrainas 118:e mekaniserade brigad Facebook

Text: Redaktionen

Oväntad faktura skickas ut – betala inte

2025 10 20

Nya mejl cirkulerar – och det rör sig om bluffakturor.

Bedrägerivågen i Sverige fortsätter att ställa till med problem.

Den här gången är det mediebolaget Schibsted vars varumärke har kapats av bedragarna.

Falska fakturor cirkulerar därmed – där bedragaren försöker lura folk  på pengar.

Oväntad faktura

Larm kommer nu om att falska fakturor skickas ut som ser ut att komma från Schibsted – bolaget bakom bland annat Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Så här lyder den falska fakturan enligt Råd & Rön:

– Tyvärr kunde vi inte behandla betalningen för utestående Schibsted-fakturans referensnummer på grund av: kreditkort eller alternativ faktureringsmetod saknas eller är inte registrerad.

– För att säkerställa oavbruten användning av våra tjänster, kontrollera att kreditkortet på ditt konto är aktivt eller uppdatera faktureringsmetoden.

Betala inte

Den som får den här typen av meddelande gör rätt i att radera det – och inte under några omständigheter följa uppmaningarna.

I mejlet finns en länk som bedragaren vill att det tilltänkta offret ska klicka på i syfte att få den att lämna känslig information.

Läs mer: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Det är en bluffaktura

En bluffaktura är en falsk faktura som skickas av bedragare. 

Syftet är att lura privatpersoner eller företag att betala för något de inte har beställt. Den falska fakturan är ofta väldigt lik en äkta, och bedragarnas förhoppning är att mottagaren betalar den utan att ifrågasätta innehållet.

Nordeas tips

Nordea har upprättat några tips till den som vill undvika att bli bedragen:

- Betala aldrig en faktura för en vara eller tjänst som du inte har beställt eller känner till.

- Var noga med att granska avsändarens namn och kontaktuppgifter, samt kontonumret. Om något av dessa inte stämmer eller ser misstänkt ut, ring avsändaren och kontrollera.

- Om du får en faktura från en känd affärspartner som hävdar att de har nytt kontonummer, kontakta källan och verifiera att det stämmer.

Läs mer: ”Guldklimpar där hemma” – vanliga barnleksaker kan säljas dyrt

Foto: S. Philips

Text: Redaktionen