Amerikanska jättekedjan bojkottas – “Chock”

2025 04 21

Jättekedjan Target har problem.

Target är ett av flera amerikanska företag som beslutade sig för att skala tillbaka så kallade DEI-initiativ.

Initiativen – som innebär arbete för att främja mångfald, rättvisa och inkludering – har kritiserats kraftigt av Donald Trump.

Nu har en bojkott av Target inletts för att protestera mot kedjans beslut, rapporterar CNN.

Reagerade kraftigt

När Target den 24 januari meddelade att man skulle minska sina åtaganden inom mångfald, rättvisa och inkludering reagerade kunderna snabbt och var upprörda över att ett företag som så högljutt hade framhållit sina mångfaldsinitiativ verkade backa.

Under 10 veckor i rad har fottrafiken i Target-butikerna minskat – med 9 procent jämfört med samma period föregående år i februari och 6,5 procent jämfört med samma period föregående år i mars, enligt ny statistik.

“Var i chock”

Jamal Bryant, pastor i New Birth Missionary Baptist Church nära Atlanta, går i spetsen för en bojkott av kedjan.

– Vi såg Target som en vän. De kämpade för mångfald. Så vi var i chock och förvåning när de vände vad som är deras hållning och position, säger han till CNN.

“Nästa kapitel”

Target driver nästan 2 000 butiker över hela landet och sysselsätter mer än 400 000 personer.

I ett meddelande till de anställda beskrev Kiera Fernandez, Targets chef för samhällspåverkan och rättvisa, DEI-besluten som ett ”nästa kapitel” i företagets decennielånga process för att skapa ”inkluderande arbets- och gästmiljöer som välkomnar alla”.

Det rapporterar PBS.

Uppmanat andra

Så här sade Fernandez om skiftet:

– Många år av data, insikter, lyssnande och lärande har format nästa kapitel i vår strategi. 

– Och som en detaljhandlare som betjänar miljontals konsumenter varje dag förstår vi vikten av att hålla jämna steg med det föränderliga externa landskapet, nu och i framtiden.

Trump-administrationen har varit i kontakt med flera europeiska länder för att uppmana dem att skrota DEI-initiativen.

Foto: S. Usmani

Text: Redaktionen

Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

2026 05 01

Försvarsminister Pete Hegseth bekräftar nytt amerikanskt stöd till Ukraina.

Sedan Donald Trump tog över som president i USA blev situationen annorlunda för Ukraina.

Hans föregångare Joe Biden skickade återkommande stora stödpaket till Kyiv.

Donald Trump tog sedan en mer neutral roll, och de amerikanska stödpaketen till Ukraina har i praktiken upphört.

Men nu kommer besked från USA:s försvarsminister Pete Hegseth om nytt stöd till det krigshärjade landet.

USA-stöd till Ukraina

Den amerikanska kongressen spikade stödpaketet redan i december.

Det handlar om ett paket värt 400 miljoner dollar – motsvarande 3,7 miljarder svenska kronor.

Den republikanska senatorn Mitch McConnell kritiserade försvarsdepartementet för att inte ha skickat iväg paketet.

– Ukrainastödet som vi röstade igenom för flera månader sedan ligger nu bara och samlar damm i Pentagon, menar han.

Hegseth bekräftar

Men USA:s försvarsminister Pete Hegseth menar att pengarna har skickats.

– Departementet bekräftar att 400 miljoner dollar anslogs för kapacitetsuppbyggnad i Europa, och per den 28 april har dessa medel frigjorts, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Exakt vad pengarna ska användas till är i nuläget oklart.

Läs mer: Ryska attackhelikoptrar förstörda

Under USAI-programmet

Pengarna har klubbats igenom under USAI-programmet – vilket står för The Ukraine Security Assistance Initiative.

Programmet syftar till att bygga upp Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet och territoriella integritet, stödja initiativ för institutionell transformation samt främja USA:s politiska och militära mål. 

Möjliga satsningar

Det är oklart exakt vad pengarna kommer att gå till, men USAI-resurser har tillåtelse att användas för bland annat:

- Granatkastare 

- Finkalibriga vapen 

- Pansarvärnssystem med tillhörande ammunition 

- Obemannade övervakningssystem

Läs mer: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

1 maj 2026

Rödgröna ångrar sig – ”blev inte så bra”

2026 05 01

Rödgröna partier ångrar en av sina egna reformer.

Tre av de rödgröna partierna – S, C och MP – låg bakom den hårt kritiserade reformen av Arbetsförmedlingen för några år sedan.

Nu har partierna ångrat sig och är överens om att reformen bör rullas tillbaka.

”Det är få som är nöjda”

Reformen av Arbetsförmedlingen var ett av Centerpartiets viktigaste krav i förhandlingarna om januariavtalet 2019, rapporterar SR.

Reformen innebar att stora delar av verksamheten privatiserades samt att 130 lokalkontor lades ned.

Nu säger partierna själva att reformen har misslyckats.

– Det blev inte så bra. Det är ju få som är nöjda egentligen, så vi ser ett behov av att hantera de här bristerna, säger Ardalan Shekarabi (S), arbetspolitisk talesperson, till radiokanalen.

Sedan reformen genomfördes har den kritiserats hårt från flera håll.

Bland annat menar Statskontoret att arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden har missgynnats av reformen.

”Privata aktörer inget självändamål”

Reformen har heller inte lett till varken lägre kostnader eller bättre resultat, enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning.

Nu säger de tre rödgröna partierna som låg bakom reformen att Arbetsförmedlingens lokala förankring återigen behöver stärkas, samt att de privata aktörerna behöver bli bättre och kontrolleras hårdare.

– De privata aktörerna är ju inte något självändamål, de ska kunna visa att på så här många månader har jag gett personen jobb, annars ska de inte få pengar. Det är lite svårt att återskapa allting, men man får hitta nya vägar, säger Martin Ådahl (C), som var en av de centerpartister som arbetade fram reformen, enligt radiokanalen.

83 kommuner helt utan arbetsförmedling

Nyligen bekräftade en kartläggning från Unionen att Arbetsförmedlingen har dragit sig tillbaka från stora delar av landet.

Den lokala närvaron har halverats, enligt Unionens rapport.

Antalet kommuner med fast bemannade arbetsförmedlingskontor har minskat från 170 till 81. Arbetsförmedlingen saknas idag helt i 83 kommuner.

– Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett uttalande. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen