Sedan Donald Trump gett besked om att omfattande tullar ska införas gentemot många länder har såväl amerikanska som europeiska börsindex backat kraftigt.

Nu rasar även de asiatiska börserna – och det ordentligt.

Marknaderna i Hongkong leder nedgångarna i regionen, och Hang Seng Index sjunker med 10,37 procent. 

CSI 300 i Kina faller med 6,31 procent, rapporterar CNBC.

Flera länder

Det rör sig alltså om kraftiga ras i flera asiatiska länder.

I Japan sjunker Nikkei 225 med 6,20 procent till den lägsta nivån på 18 månader, medan det bredare Topix-indexet faller med 6,50 procent. 

Tidigare avbröts handeln med japanska terminer på grund av att marknaden slog på så kallade “circuit breakers”.

Sydkorea och Australien

I Sydkorea faller Kospi-indexet 4,74 procent, medan småbolagsindexet Kosdaq sjunker med 4,01 procent.

Australiens S&P/ASX 200 utökar förlusterna till 3,87 procent. 

Indiens benchmark Nifty 50 backar med 3,85 procent vid öppningen medan det bredare BSE Sensex sjunker med 5,29 procent.

Amerikanska och europeiska index väntas öppna blodrött på måndagen.

Det är “circuit breakers”

När aktiemarknaden upplever kraftiga nedgångar, som i mars 2020 då en global pandemi utlöste massiva försäljningar av aktier, förekommer det ibland handelsstopp. 

Dessa stopp kallas vanligtvis för ”circuit breakers”, eller med sitt mer formella namn, handelsbegränsningar.

Handel stoppas

Nasdaq förklarar fenomenet.

– Enkelt uttryckt är de precis vad de ser ut att vara. Det är tillfällen då extrem volatilitet leder till att börserna stänger helt eller inte tillåter handel med ett enskilt värdepapper under en förutbestämd period, framhåller börsoperatören.

– De kan utlösas av stora rörelser på marknaden som helhet, eller så kan ett stort fall eller hopp i ett enskilt värdepapper stoppa handeln i just det värdepappret.

“Circuit breakers” infördes först efter den stora börskraschen 1987, då Dow Jones sjönk med 22,6 procent på en dag. 

Foto: D. Nevozhai

Text: Redaktionen

Det säger Frankrikes utrikesminister Jean-Noel Barrot.

Enligt Barrot planerar EU sanktionerna tillsammans med amerikanska senatorer.

Enligt honom kommer det att bli de tuffaste sanktionerna som har lagts fram under de senaste tre åren, rapporterar Kyiv Independent.

Tuffaste hittills

Den amerikanska senatorn Lindsey Graham sade den 29 juni att USA:s president Donald Trump är redo för senaten att rösta om ett lagförslag om att införa nya sanktioner mot Ryssland. 

Den republikanske senatorn har upprepade gånger krävt att ytterligare sanktioner mot Moskva ska införas. 

Frankrikes Barrot uppger att EU planerar att införa de strängaste sanktionerna mot Ryssland som unionen har infört sedan 2022.

“Kan inte fortsätta”

Utrikesministern kommenterar.

– Detta krig kan inte fortsätta; det måste få ett slut. För att uppnå detta, i samordning med amerikanska senatorer, förbereder sig Europa för att, baserat på franska förslag, införa de hårdaste sanktioner som vi har infört under de senaste tre åren, säger han.

– De kommer direkt att utarma de resurser som gör det möjligt för Vladimir Putin att fortsätta sitt krig.

Läs mer: Krisdrag från Kreml – tung smäll för miljontals ryssar

Prioriterar Pokrovsk

Betydande ekonomiska utmaningar till trots fortsätter de ryska styrkorna att trycka på.

Ryska styrkor verkar omprioritera offensiva operationer i Pokrovsk-riktningen framför Kostyantynivka-riktningen efter flera veckors misslyckad aktivitet som syftade till att avancera mot Kostyantynivka.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Avancerar

ISW förklarar.

– Geolokaliserade bilder som publicerades den 6 och 7 juli visar att ryska styrkor nyligen avancerade nordost om Novoekonomichne öster om Pokrovsk och i södra Novoekonomichne under ett mekaniserat angrepp i plutonsstorlek, uppger tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen