Sedan Donald Trump gett besked om att omfattande tullar ska införas gentemot många länder har såväl amerikanska som europeiska börsindex backat kraftigt.

Nu rasar även de asiatiska börserna – och det ordentligt.

Marknaderna i Hongkong leder nedgångarna i regionen, och Hang Seng Index sjunker med 10,37 procent. 

CSI 300 i Kina faller med 6,31 procent, rapporterar CNBC.

Flera länder

Det rör sig alltså om kraftiga ras i flera asiatiska länder.

I Japan sjunker Nikkei 225 med 6,20 procent till den lägsta nivån på 18 månader, medan det bredare Topix-indexet faller med 6,50 procent. 

Tidigare avbröts handeln med japanska terminer på grund av att marknaden slog på så kallade “circuit breakers”.

Sydkorea och Australien

I Sydkorea faller Kospi-indexet 4,74 procent, medan småbolagsindexet Kosdaq sjunker med 4,01 procent.

Australiens S&P/ASX 200 utökar förlusterna till 3,87 procent. 

Indiens benchmark Nifty 50 backar med 3,85 procent vid öppningen medan det bredare BSE Sensex sjunker med 5,29 procent.

Amerikanska och europeiska index väntas öppna blodrött på måndagen.

Det är “circuit breakers”

När aktiemarknaden upplever kraftiga nedgångar, som i mars 2020 då en global pandemi utlöste massiva försäljningar av aktier, förekommer det ibland handelsstopp. 

Dessa stopp kallas vanligtvis för ”circuit breakers”, eller med sitt mer formella namn, handelsbegränsningar.

Handel stoppas

Nasdaq förklarar fenomenet.

– Enkelt uttryckt är de precis vad de ser ut att vara. Det är tillfällen då extrem volatilitet leder till att börserna stänger helt eller inte tillåter handel med ett enskilt värdepapper under en förutbestämd period, framhåller börsoperatören.

– De kan utlösas av stora rörelser på marknaden som helhet, eller så kan ett stort fall eller hopp i ett enskilt värdepapper stoppa handeln i just det värdepappret.

“Circuit breakers” infördes först efter den stora börskraschen 1987, då Dow Jones sjönk med 22,6 procent på en dag. 

Foto: D. Nevozhai

Text: Redaktionen

Den ryska ekonomin kantas av stora utmaningar.

Situationen i tågsektorn, kolindustrin och flygsektorn är tuff.

Nu kommer även uppgifter om att den ryska fastighetsbranschen är i kris, rapporterar RBC Ukraine.

Konkurskaos

Investeringarna i rysk fastighetsmarknad sjönk med nästan 50 procent under första halvåret 2025.

Andra indikatorer tyder på omfattande konkurser bland fastighetsutvecklare.

Enligt uppgifter riskerar mellan 20 och 30 procent av alla utvecklare i Ryssland konkurs.

Låg efterfrågan

Den ukrainska underrättelsetjänsten uppger att byggsektorn lider av låg efterfrågan, begränsat statligt stöd och en omdirigering av resurser till kriget i Ukraina. 

Detta har lett till lägre försäljning, högre skuldbörda och stoppade byggprojekt.

– De mest utsatta är företag inom segmentet för massbostäder som är beroende av efterfrågan på bolån, menas det.

– Mer än 19 procent av byggherrarna skjuter officiellt upp slutförandet av sina projekt, och förseningar på mer än sex månader placerar dem i kategorin ”problematiska”.

Sänkt räntan

Den ryska centralbanken har nu sänkt räntan från 18 till 17 procent.

Landets centralbank varnade dock för att situationen kommer att förvärras, inte förbättras, främst på grund av det växande budgetunderskottet, rapporterar Politico.

Över målet

Centralbanken siktar på en inflationstakt på cirka fyra procent – att jämföra med målet i Sverige och USA som är två procent.

Officiella uppgifter visar att inflationen sjönk till 8,1 procent i augusti från 8,8 procent i juli. 

Många analytiker anser dock att den faktiska inflationstakten är betydligt högre.

Samtidigt råder oro över att den ryska ekonomin kan vara på väg mot en recession.

Putin fortsätter att trycka in pengar i krigskassan för att fortsätta bedriva kriget i Ukraina samtidigt som flera sektorer på hemmaplan har det kämpigt.

Läs mer: Nya regler för ryssar i Sverige

Foto: S. Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Den artificiella intelligensens framfart har varit på mångas läppar under de senaste åren.

Techjättar som Google, Microsoft och Meta satsar stora pengar på AI.

Nu kommer besked om att det svenska AI-företaget Sana köps upp av den amerikanska mjukvarujätten Workday för 1,1 miljarder dollar – motsvarande ungefär 10 miljarder kronor.

Säljs till USA

Workday är noterat på New York-börsen med ett marknadsvärde på omkring 60 miljarder dollar.

Intresset som företaget har fattat för svenska Sana har nu blivit så pass konkret att Sana säljs till mjukvarujätten.

– Workday har ingått ett definitivt avtal om att förvärva Sana, ett ledande AI-företag som bygger nästa generations verktyg för företagskunskap, framhåller Workday i ett pressmeddelande.

– Sana kommer att driva en ny Workday-upplevelse – där kunskap, data, handling och lärande förenas och skapar den nya fronten för arbete.

“Kommer hjälpa oss”

Gerrit Kazmaier, chef för produkt och teknik hos Workday, tycks vara mycket nöjd med affären.

– Sanas team, AI-inbyggda tillvägagångssätt och vackra design ligger helt i linje med vår vision att omforma framtidens arbete, säger han.

– Detta kommer att göra Workday till den nya "front door" för arbete, som levererar en proaktiv, personlig och intelligent upplevelse som frigör oöverträffade AI-förmågor för arbetsplatsen.

Det är Sana

Stockholmsbaserade Sana grundades för nio år sedan och har sedan dess tagit in 130 miljoner dollar i total finansiering.

Företaget har arbetat med olika typer av AI-lösningar som Workday nu har fått upp intresse för och kommer att integrera i deras egna produkter.

Våg av affärer

Transaktionen förväntas slutföras under det fjärde kvartalet av Workdays räkenskapsår 2026, vilket slutar den 31 januari, rapporterar Bloomberg.

Affären är en del av en våg av affärsaktiviteter inom HR-mjukvarusektorn, efter att riskkapitalbolaget Thoma Bravo förra månaden gick med på att köpa Workdays konkurrent Dayforce för 12,3 miljarder dollar.

Foto: C. Lässman resp Istryfry Marcus

Text: Redaktionen