Kanada slår tillbaka – hämnas med egna tullar

2025 04 03

Kanada och dess premiärminister Mark Carney markerar mot regeringen Trump med egna “hämndtullar”.

Donald Trumps nya tullar meddelades under onsdagen och har skapat oro i ekonomin över hela världen.

Beskedet slog särskilt hårt eftersom marknaden hade förväntat sig betydligt mildare tariffer än de skyhöga “hämndtullar” som regeringen Trump utropade, rapporterar Reuters.

Slår tillbaka mot USA

Nu väljer ett land att slå till med egna tullar mot USA.

Det är grannlandet Kanada som utropar egna 25-procentiga hämndtullar på alla amerikanska fordon som inte följer handelsavtalet USMCA.

En sorgens dag, utropar landets premiärminister Mark Carney på en presskonferens under torsdagen.

– Eran av integration med USA:s ekonomi är nu över. Detta är en tragedi, säger Carney enligt nyhetsbyrån.

Ska få in 55 miljarder kronor

Enligt Carney beräknar man dra in så mycket som åtta miljarder kanadensiska dollar, cirka 55 miljarder kronor, på tullarna.

Pengar som ska gå direkt till de företag som drabbas av tullarna, samt till arbetare inom bilindustrin, enligt premiärministern.

– Vi kommer att kämpa mot tullarna tills de tas bort, säger Carney.

USMCA ska innebära tullfrihet

United States-Mexico-Canada Agreement, USMCA, är ett omfattande frihandelsavtal som har varit i kraft sedan den 1 juli 2020.

Avtalet främjar enklare handel och ekonomisk tillväxt, bland annat genom att implementera tullfri handel mellan de tre undertecknande länderna.

Något som Trumps nya tariffer nu bryter helt mot.

“Om USA inte vill, så …”

Vidare meddelar Kanada att man nu förstärker handelsrelationer med andra länder, som man betraktar som mer pålitliga än Trumps USA.

Dessutom erbjuder sig Carney att ta på sig en global ledarroll, i USA:s frånvaro.

– Om USA inte längre vill leda, så kommer Kanada att göra det, säger Carney enligt CTV News.

Foto: R Kamikoga

Text: Redaktionen

Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

2025 09 17

EU förbereder ett nytt sanktionspaket mot Ryssland.

Under tisdagen kom uppgifter om att EU:s kommande sanktionspaket har blivit försenat.

Två EU-tjänstemän uppgav att sanktionerna skjuts upp utan att precisera när de kan komma att bli aktuella igen.

Nu meddelar dock EU-toppen Ursula von der Leyen att ett nittonde sanktionspaket är på väg efter att ha pratat med USA:s president Donald Trump.

Har pratat med Trump

Ursula von der Leyen uppger att hon har pratat med Donald Trump om saken, och att ett nytt sanktionspaket kommer.

Hon ger dock ingen tidsplan.

– Jag hade ett bra samtal med USA:s president om att stärka våra gemensamma ansträngningar för att öka det ekonomiska trycket på Ryssland genom ytterligare åtgärder, skriver hon på X.

– Kommissionen kommer snart att presentera sitt 19:e sanktionspaket, som riktar sig mot krypto, banker och energi.

Ökar takten

EU-toppen meddelar även att utöver sanktioner mot ryska banker, rysk energi och krypto så kommer EU att öka takten vad gäller utfasningen av rysk gas och olja.

– Rysslands krigsekonomi, som upprätthålls av intäkter från fossila bränslen, finansierar blodspillan i Ukraina, menar hon.

– För att få ett slut på det kommer kommissionen att föreslå att utfasningen av ryska fossila bränslen påskyndas.

Läs mer: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Slår mot marknaden

Samtidigt fortsätter ukrainarna med vad de beskriver som sina egna “sanktioner” – alltså drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur.

Ukrainas pågående kampanj med långdistansanfall mot Rysslands kritiska energiinfrastruktur fortsätter att försämra Rysslands marknader för olja och bensin, vilket sannolikt påverkar landets långsiktiga förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW förklarar.

– Reuters rapporterade den 16 september att tre källor från industrin uppgav att det ryska statskontrollerade oljebolaget Transneft har varnat producenter om att Transneft kan behöva minska produktionen efter en serie ukrainska drönarattacker mot kritiska exporthamnar och raffinaderier.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

City Gross och Stora Coop sågas

2025 09 16

City Gross och Coop får höra kritik medan Ica hyllas.

Trots konkurrensen från övriga kedjor har Ica Maxi slagit nytt rekord.

Enligt boksluten har försäljningen stigit med 15,7 procent – eller 6,4 miljarder kronor under det gångna räkenskapsåret.

Nu sågas City Gross och Stora Coop för att inte vara i närheten av att kunna konkurrera med Ica Maxi, rapporterar Dagligvarunytt.

City Gross och Stora Coop sågas

Ica gör succé med Maxi-butikerna, men inte bara tack vare sitt eget arbete.

Det saknas relevanta konkurrenter till Ica Maxi, säger Ulf Johansson, verksam vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

– Coop har inga pengar att investera eller etablera. Axfood är nog väldigt ambivalenta när det gäller City Gross, förklarar han för Dagligvarunytt.

Går bättre

Ica Maxi-kunderna är mer lojala än Stora Coop-kunderna, och snittköpen är 129 kronor högre hos Ica Maxi än hos Stora Coop.

Det är inte konstigt att det går så bra för Ica Maxi när City Gross och Stora Coop inte erbjuder någon konkurrens, understryker Johansson.

– I ärlighetens namn finns ju ingen tillräckligt bra stormarknadskonkurrent, säger han.

Nästan 1 300

Med nästan 1 300 butiker och en marknadsandel på cirka 33 procent är Ica Sverige den ledande dagligvaruaktören i Sverige.

Av 1 300 butiker är 92 Ica Maxi-butiker.

Därutöver finns 130 Kvantum-butiker, 418 Supermarketbutiker och 622 Ica Nära-butiker.

City Gross har drygt 40 butiker och Coop har totalt omkring 800.

Icas historia

Ica har anor redan från 1917.

Då grundade Hakon Swenson grossiströrelsen AB Hakon Swenson (Hakonbolaget) i Västerås. Samtidigt erbjöd han detaljhandlare att bli delägare i företaget.

ICA som företag grundades 1938 och startades för att samordna fyra svenska inköpscentralers verksamhet, bland annat Hakonbolaget.

– Fyra inköpscentralers gemensamma verksamhet blev en ännu starkare organisation, förklarar Ica om sin historia.

– Den moderna ICA-modellen skapades först 1972. Då blev ICA en sammanhållen koncern och ICA-styrelsen fick för första gången en majoritet av handlare. Samma år blev också ICA-avtalet grunden i den moderna ICA-modellen.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen