Så använder svenskarna skatteåterbäringen

2025 03 25

En ny undersökning visar hur svenskarna spenderar skatteåterbäringen.

Den som godkänner deklarationen digitalt, utan ändringar, senast den 2 april får pengarna utbetalade någon gång mellan den 8 och 11 april. 

Den som lämnar in deklarationen senast den 2 maj får skatteåterbäringen mellan den 3 och 5 juni.

En ny undersökning visar nu hur svenskarna planerar att använda den kommande skatteåterbäringen.

Dit går pengarna

Svenskarnas skatteåterbäring väntas uppgå till betydande summor i år, främst som en följd av förra årets höga räntekostnader.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar kommer fyra av tio svenskar att lägga skatteåterbäringen på privat sparande.

– Årets skatteåterbäring är ett välkommet tillskott till hushållskassan, som möjliggör både en extra skjuts i det privata sparandet och att göra något roligt, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

“Klokt val”

Westerberg fortsätter.

– Att spara pengarna är ett klokt val som tryggar privatekonomin. I den mån man har tagit av bufferten under de senaste två till tre åren är det rimligt att återställa sparbössan, säger han i ett pressmeddelande från Länsförsäkringar.

– Och har man konsumtionslån är det ett bra tillfälle att betala av skulderna. Räntor på lån utan säkerhet är ofta höga och kan därför bli kostsamma i långa loppet

Svenskarnas val

Så här har svenskarna svarat på frågan om hur man kommer att använda skatteåterbäringen:

  1. Spara: 41 procent
  2. Lägga i semesterkassan: 16 procent
  3. Jag brukar inte få skatteåterbäring: 13 procent
  4. Inget särskilt: 12 procent
  5. Unna mig/familjen något extra: 11 procent
  6. Annat: 4 procent
  7. Vet ej: 3 procent

Viktiga datum

Här är några viktiga datum att hålla koll på i samband med deklarationen:

18 mars: Du som ska deklarera kan göra det med din e-legitimation i Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration 1 eller i appen Skatteverket.

2 april: Sista dagen att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt slutskattebesked och eventuell skatteåterbäring i april. 

2 juni: Sista dagen att deklarera för dig som har anstånd med att lämna in deklarationen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

30 oktober 2026

Gick i konkurs efter 123 år – nu nysatsar butikskedjan

2026 10 30

Den klassiska butikskedjan Buttericks är tillbaka.

I januari förra året kom beskedet; den klassiska butikskedjan Buttericks gick i konkurs efter 123 år.

Bara en månad senare räddades dock bolaget av Göteborgsbaserade investerare som köpte konkursboet.

Nu storsatsar Buttericks igen, rapporterar Svenska Dagbladet.

“Som när de var barn”

I dag har Buttericks butiker i Stockholm, Göteborg, Halmstad, Malmö och Lund.

E-handeln finns där som ett komplement för kunder som inte har någon butik nära, men den stora satsningen sker i butikerna.

– Vi vill förstärka upplevelsen i våra butiker. Vi vill gärna se att det blir den magiska känslan som många av våra vuxna kunder kände när de var barn, säger huvudägare Henrik Olander.

1,2 miljarder

Halloween är som bekant en viktig period för Buttericks. I år planerar svenskarna att inhandla Halloweenrelaterade varor för 1,2 miljarder kronor.

Henrik Olander menar att Buttericks kommer att kunna vara en destination för Halloweenhandlare i många år framöver.

– Vi är ett stabilt bolag. Vi kommer nog driva det många år framåt, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Buttericks historia

Buttericks resa började i november 1903, när den första butiken slog upp portarna på Drottninggatan i Stockholm. 

Tio år senare slog butiken i Göteborg upp dörrarna. 

Under en lång tid har kedjan fokuserat på fest och skoj.

Var tidiga

Så här låter det från kedjan gällande deras historia:

– Butterick’s har alltid varit innovativa och gick från att vara modespecialist till att bli dagens skämt- och festartikelspecialist genom förmågan att anpassa sig, menas det.

– Redan 1913 introducerades de första skämtartiklarna och under 1920-talet breddades sortimentet ytterligare med maskeradartiklar och festtillbehör. 

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

En miljon hushåll kan få pengar på kontot

2026 10 30

Regeringen aktiverar nu högkostnadsskyddet för ett elområde.

Högre elpriser är att vänta. I samband med det har frågan om elstöd ställts för att skydda hushållens ekonomi.

På fredagskvällen ger regeringen besked om att de aktiverar högkostnadsskyddet för elområde fyra.

Det innebär att södra Sverige kan komma att få elstöd.

Aktiverar högkostnadsskydd

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. 

– Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra, meddelar regeringen.

Måste besluta först

Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. 

De understryker att de kommer att återkomma i frågan.

– Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen. 

Elprisområde 4 omfattar södra Sverige med över en miljon hushåll.

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Busch har varnat

En orolig omvärld, låga nivåer i vattenmagasinen och höga gaspriser i Europa kan ställa till det i vinter.

Frågan om huruvida elstöd kan komma att bli aktuellt i vinter ställs i samband med oron över att höga elpriser kan orsaka rejäl ekonomisk smärta.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) varnar för att det kan bli stökigt, uppger Svenska Dagbladet.

“Kan bli stökigt”

Så här låter det från Busch:

– I grund och botten ser det stabilt ut, det finns ingen risk för att vi inte har el eller att det inte finns diesel, men det kan bli en stökig vinter, säger hon.

Läs mer: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Foto: K. Korobczuk

Text: Redaktionen