CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent

2025 03 25

En mindre uppmärksammad skatt har ökat kraftigt. 

Det rör sig om den så kallade elektronikskatten, som även kallas kemikalieskatten.

Enligt branschorganisationen Applia har skatten fördubblats sedan 2017.

Under fjolåret fortsatte elektronikskatten dessutom uppåt.

– Under 2024 ökade skatteuttaget med drygt 21 procent och uppgick till 2,4 miljarder kronor, trots att försäljningen av vitvaror och hemelektronik minskade med cirka 7 procent, framhåller organisationen.

Applia uppger att den kraftiga ökningen framför allt beror på två faktorer:

- En årlig indexhöjning av skattesatserna med 9,31 procent

- Slopandet av avdragsrätt för reaktivt tillsatt flamskyddsmedel från och med juli 2023

Nytt beslut

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten. För att kunna göra avdrag på skatten måste produkten inte innehålla någon brom-, klor- eller fosforförening.

Men eftersom utbyte av grundämnena inte är möjligt innebär skattens nya utformning att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet.

– Exempelvis belastas en tvättmaskin med nästan 700 kronor i extra kostnad på grund av skatten, vilket gör den inflationsdrivande och fördyrande för hushållen, skriver Applia som anser att skatten är ineffektiv och saknar faktisk miljönytta.

Enligt organisationen betalar Sveriges konsumenter hundratals miljoner i onödan för en skatt som inte leder till miljövänligare produkter.

– Elektronikskatten är ett dyrt och ineffektivt styrmedel som fördyrar energieffektiva produkter utan att skapa några miljöfördelar. Vi uppmanar regeringen att slopa skatten och istället satsa på riktade miljöåtgärder som verkligen gör skillnad, säger Kent Oderud, rapportförfattare och ordförande för Applia i Sverige.

Fakta elektronikskatten (kemikalieskatten)

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,33 kronor per kilo för vitvaror och 179,38 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 548,21 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Zelenskyj vädjar till Natoländer – ”Förlåt att jag talar rakt på sak”

2026 01 17

Zelenskyj behöver hjälp från Nato.

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

2026 01 17

Polen skickar en tydlig signal till Ryssland.

Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen