Volodymyr Zelenskyjs besök i Vita huset förra veckan har beskrivits som ett misslyckande.

Nu säger den ukrainska presidenten att ett besked från Trump har minskat intresset för att uppnå ett fredsavtal.

”Då avtog intresset för diplomati”

I samband med mötet i Vita huset klargjorde Donald Trump att amerikanska långdistansrobotar av typen Tomahawk inte kommer att skickas till Ukraina i nuläget.

Beskedet var en stor besvikelse för Zelenskyj.

Nu säger den ukrainska presidenten att Trumps besked har minskat ryssarnas intresse för att uppnå fred.

– Så snart frågan om långdistanskapacitet för Ukraina blev mindre akut, avtog deras intresse för diplomati. Detta signalerar att djupgående attackkapaciteter kan vara nyckeln till fred, menar Zelenskyj i ett inlägg på X.

– Ju större Ukrainas långdistanskapacitet, desto större blir Rysslands vilja att avsluta kriget, tillägger den ukrainska presidenten.

Men Trumps besked signalerade istället att Ryssland inte behöver vara så oroliga över att Ukraina ska få Tomahawk-robotar.

Tvingade Ryssland att avslöja sig

Zelenskyj menar att Rysslands reaktioner de senaste veckorna visar att diskussionen om Tomahawk verkligen har påverkat Putinregimen.

– Dessa veckor bekräftade detta på nytt. Diskussionen om Tomahawks visade sig vara en stor investering i diplomati – vi tvingade Ryssland att avslöja att Tomahawks är det kort de tar på allvar, skriver Volodymyr Zelenskyj.

Mötet mellan Trump och Zelenskyj föregicks av ett telefonsamtal mellan Putin och Trump. Därefter stod det klart att Ukraina inte kommer att få Tomahawks-robotar i nuläget.

Europeisk fredsplan

Trump och Putin skulle också träffas på ett toppmöte i Ungern inom kort, men på tisdagen har det meddelats att det mötet inte blir av. Enligt uppgifter är det Ryssland som har hoppat av.

På tisdagen har det också rapporterats att Europa och Ukraina har enats om en fredsplan där man bland annat vill att kriget ska frysas vid nuvarande frontlinjer – ett förslag som även Trump har ställt sig bakom.

Ryssland har dock avvisat förslaget.

Foto: President of Ukraine Office resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen