Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Ukrainas europeiska allierade fortsätter att arbeta för att få slut på kriget i Ukraina.

Men de har skilda åsikter om hur man bör förhålla sig till Ryssland.

Frankrike och Italien menar att det börjar bli dags att ta kontakt med Kreml – men Storbritannien går emot den ståndpunkten, rapporterar Politico.

Frankrike och Italien för

Frankrikes president Emmanuel Macron och Italiens premiärminister Giorgia Meloni har uttryckt att Europa behöver prata med Ryssland.

Meloni uppmanade förra veckan Europa att utse ett sändebud för att tala med Kreml.

Meloni sade att hon instämde med Frankrikes president Emmanuel Macron, som förra månaden efterfrågade en ny dialog med det ryska ledarskapet.

Storbritannien emot

Men Storbritannien håller inte med.

Utrikesminister Yvette Cooper säger att hon vill se tecken på att Moskva söker fred innan hon inleder diplomatiska samtal.

– Jag anser att vad vi behöver är bevis på att Putin faktiskt vill ha fred, och i nuläget ser jag fortfarande inte det, säger hon.

– Jag anser att vi, parallellt med detta mycket viktiga arbete, måste vara redo att öka trycket – både det ekonomiska trycket och, genom det militära stödet till Ukraina, även det militära trycket mot Ryssland.

Putin “redo”

Ryssland är redo att återställa de diplomatiska förbindelserna med Europa till nivåerna före kriget.

Det sade Vladimir Putin på torsdagen, rapporterar Moscow Times.

– Man vill tro att situationen ändå kommer att förändras över tid, och att våra stater kommer att återgå till en normal, konstruktiv dialog, menar den ryske ledaren.

Han förklarade att “respekt för nationella intressen” och “förståelse för legitima säkerhetsutmaningar” krävs för att nå dit.

“Gör vad som krävs”

Putin anser att Ryssland redan gör vad som krävs för att återställa de diplomatiska förbindelserna.

– Ryssland har varit och förblir hängivna just dessa tillvägagångssätt och är redo att återställa den nivå på relationerna som vi kräver, säger han.

– Våra förbindelser har djupa historiska rötter, fyllda av exempel på ömsesidigt fördelaktiga partnerskap och ett ömsesidigt berikande kulturellt samarbete.

Foto: N. Andersson regeringskansliet resp President of Ukraine Office resp Simon Dawson No.10 Downing Street

Text: Redaktionen

Donald Trumps Grönlandshot blir allt mer intensiva.

Tidigare under fredagskvällen hotade han omvärlden med nya tullar om de inte går med på Grönlandsplanen.

Nu kommer uppgifter om att EU är redo att försöka tvinga bort Trump från Grönland med ekonomisk press, rapporterar TV2 med hänvisning till Bloomberg.

Uppgifter i kväll

Vissa parter i Europaparlamentet överväger att villkora det slutgiltiga godkännandet av det omfattande handelsavtalet med USA med att president Donald Trump ger upp sina ansträngningar att få kontroll över Grönland.

– Det är självklart att varje lands nationella suveränitet ska respekteras av alla parter i handelsavtalet, säger Bernd Lange, den mångårige tyske ordföranden för Europaparlamentets handelsutskott.

Kan pausa handelsavtalet

Det rör sig om det handelsavtal som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingick med Trump i somras. 

Den danske europaparlamentarikern från Enhedslisten, Per Clausen, uppmanade i ett brev på onsdagen ledarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet att pausa handelsavtalet – som är delvis implementerat men väntar på slutgiltig ratificering – som en följd av Trumps hot.

Läs mer: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Kanada stöttar

Flera världsledare har under den senaste tiden gjort stödet för Danmark och Grönland tydligt.

Kanadas premiärminister Mark Carney är en av dem.

– Grönlands framtid är ett beslut för Grönland och för kungariket Danmark. Vi är Nato-partner med Danmark, och därför består vårt fulla partnerskap, säger den kanadensiska ledaren enligt Politico.

Ger inte upp

Men den amerikanske presidenten ger inte upp sina planer på att ta över Grönland.

– Om de inte går med på Grönlandsplanen. Vi behöver Grönland för den nationella säkerheten. Så jag kan komma att göra det, sade han tidigare i kväll gällande möjligheten att införa strafftullar mot länder som inte håller med honom.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen