Zelenskyj gör sig redo – “Ska fråga Trump”

2025 06 17

Ukrainas president kommer att fråga Trump om att köpa amerikanska vapen.

Relationen mellan de båda presidenterna har varit skakig sedan Trumps installation.

Det har handlat om såväl jättebråk i Vita huset som till synes positiva samtal i Italien.

Nu gör sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj redo för att ta kontakt med Donald Trump på nytt.

Det rapporterar Reuters.

“Ska fråga Trump”

Direkt amerikanskt stöd till Ukraina har uteblivit sedan Trump tog över presidentposten från Joe Biden.

Volodymyr Zelenskyj tycks inte ha några förhoppningar om återupptaget stöd – men däremot kommer han att fråga Donald Trump om någonting annat.

– En av de frågor som jag kommer att diskutera med president Trump under mötet är det försvarspaket som Ukraina är redo att köpa, säger Zelenskyj.

Zelenskyj preciserar inte exakt vad Ukraina vill köpa eller för hur mycket pengar.

Redo att köpa

Istället för militärt stöd – som många europeiska länder skickar till Ukraina – vill Zelenskyj få möjlighet att direkt köpa amerikanska vapen.

Det är i nuläget oklart hur USA:s president ställer sig till den saken.

Tydligt är fortsatt att Trump vill få stopp på kriget helt och hållet – ansträngningar som än så länge inte har resulterat i mer än enstaka bilaterala möten och fredsförhandlingar.

Har pratat

Samtidigt kommer uppgifter om att Trump har pratat med Vladimir Putin – men främst om någonting annat än det rådande kriget i Ukraina.

Istället har Putin och Trump diskuterat situationen i Iran.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Oljepriset faller tillbaka

Trump uppgav den 14 juni att han och Putin talade i telefon i ungefär en timme om de pågående attackerna mellan Israel och Iran och ägnade ”mycket mindre” tid åt att tala om Ukraina än Iran.

På måndagen har uppgifter kommit från Wall Street Journal om att Iran ska vara redo att bege sig till förhandlingsbordet.

Uppgifterna har fått börsindex i USA och Sverige att stiga samtidigt som oljepriset faller tillbaka.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

2026 09 10

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är osäkerheten stor.

År 1620 anlades en hammarsmedja i Virsbo. Den var i drift fram till 1891.

Några år senare startade Herman Lagercrantz en smidesverksamhet vid platsen.

På senare år har företaget Forgex arbetat med metall, bland annat som underleverantör till Volvo.

Men nu har Volvo i Köping, som är företagets största kund, beslutat att de inte längre vill köpa kugghjul från Forgex – och samtliga 69 anställda har fått besked om varsel, rapporterar Dagens Arbete.

Förlorar jobbet

Alla 66 arbetare på golvet förlorar sina jobb, medan tre tjänstemän blir kvar tills vidare.

IF Metalls klubbordförande Vidar Antonsen kommenterar.

– Det är ta mig fan skapligt förnedrande för folk att komma hit och höra ”du är arbetsbefriad, du är inte önskvärd här”, säger han om att kommunikationen från ledningen varit bristfällig.

Vd Per Axelsson menar att man hade velat kommunicera saken tidigare, men att det blev försenat.

“Tungt för samhället”

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är framtiden osäker.

Det slår hårt mot samhället, fortsätter Antonsen.

– Det är tungt både för smedjan och för det lilla samhället Virsbo, säger han till SVT.

För få arbetare

Enligt honom har många vid fabriken arbetat där i över 30 år.

14 personer som har fått besked om varsel kommer att jobba kvar under uppsägningstiden. Men det menas att det är alldeles för få för att klara av det arbete som är kvar.

Historien i Virsbo

Här är några milstolpar som Forgex lyfter fram om historien i Virsbo:

- 1620: En hammarsmedja anlades i Virsbo.

- 1897: Herman Lagercrantz köper anläggningen av kung Oscar II.

- 1930: Smide och bearbetning dominerar. Tillverkningen av stålrör utvecklas.

- 1986: Wirsbo Bruks AB förvärvar produktionen i Kolsva.

- 1989: Smidesdivisionen blir ett separat företag, Wirsbo Smide AB, med två enheter.

- 1997: Componenta förvärvar Wirsbo Smide, som ingår i ASKO Components, och bolaget blir Componenta Wirsbo AB.

- 2017: Forgex förvärvar Componenta Wirsbo.

Foto: D. Wiadro

Text: Redaktionen

Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

2026 09 09

Drönarvarningar ljuder i en hel rysk region.

Under onsdagen har invånarna i den ryska autonoma regionen Chantien-Mansien varnats av landets myndigheter.

Anledningen är att ukrainska drönare dragit i över regionen, vilket är första gången sedan kriget startade 2022.

Till följd av attacken har också flera flygplatser pausat sin verksamhet, rapporterar Kyiv Post.

– Ryssland ställer in flygningar 1 800 km från Ukraina när drönare hotar det sibiriska oljeproducerande hjärtlandet, uppger tidningen.

Oljehjärtat

Den ryska oljan är en motor i landets ekonomi. Men på senare tid har de ukrainska attackerna ställt till det rejält för produktionen och exporten från Ryssland.

Ukrainas nya måltavla, regionen Chantien-Mansien, är extremt viktig för den ryska oljeproduktionen, och beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomiska livsnerven.

– Regionen har 40 procent av Rysslands råoljeproduktion, och hoten tyder på en förändring i hur Kyjiv slår mot Moskva där det gör ont, framhåller tidningen.

Läs också: Drömleverans närmar sig för Ukraina

43 procent borta

Ukraina har under sommaren riktat in många attacker mot den ryska oljan. Mängder av drönare har slagit ner i det angripande landets oljeraffinaderier.

– Sommaren 2026 träffade Kyjiv nästan alla ryska raffinaderier som ligger inom räckhåll, och militären hävdade i juli att 43 procent av Rysslands raffinaderikapacitet hade tagits ur drift till följd av attackerna, uppger tidningen.

Flera attacker

Förutom drönarna i regionen Chantien-Mansien har Ukraina slagit till på fler platser i Ryssland under det senaste dygnet. Bland annat mot hamnen i Novorossijsk och flera närliggande militära anläggningar, uppger den ukrainska militären, rapporterar Kyiv Post.

En oljeterminal ska ha träffats. Dessutom ska ett örlogsfartyg, ett flygplan och en luftförsvarsradar i området ha förstörts.

– Rapporter från ryska myndigheter hävdar att skräp från drönare träffade en kyrka, industriområden och bostadshus, uppger tidningen.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen