Willys hemsida kraschade – enormt intresse

2025 10 07

En ny Willys-kampanj har lett till stor aktivitet på kedjans hemsida.

Sedan tidigare har Willys-ägaren Axfood klagat på att det är svårt att öppna nya lågprisbutiker i Sverige.

Willys har i en ny kampanj uppmanat folk att rösta på var nya Willys-butiker ska etableras.

Intresset för att rösta blev så pass stort att Willys-hemsidan kraschade, rapporterar Dagligvarunytt.

Enormt intresse

Med röstningskampanjen ville Willys uppmärksamma de orättvisa förutsättningarna som råder när alla i Sverige inte har tillgång till lågpris.

Den ska hjälpa butikskedjan att etablera nya butiker och Willys ska samtidigt kunna använda resultatet i dialog med kommunerna.

– Frågor och mejl har legat bakom flera etableringsbeslut. Ofta är efterfrågan en effekt av att det inte finns tillräckligt bra konkurrens på orten, förklarar marknadschefen Johanna Eurén för Dagligvarunytt.

“Kan vägleda oss”

På frågan om kunder kan komma att bli besvikna på att det inte blir någon Willys-butik i deras ort trots omröstningen ger Eurén ett tydligt svar:

–  De flesta förstår att det inte får direkt effekt, utan är något som kan vägleda oss framåt.

Är ett problem

“Willys uppmanar Sveriges kommuner: Sluta stoppa etableringen av lågprisbutiker!”.

Så lät det från Axfood för ett par veckor sedan.

Detta efter att en ny rapport från Matpriskollen visade att matpriserna är betydligt högre på orter där konkurrens från lågprisbutiker saknas, eller är svag.

“Onödiga hinder”

I mer än 100 av 290 kommuner i Sverige finns inga lågprisbutiker.

Willys etableringschef Heinz Möller förklarar hur de ser på saken.

– Vi hade kunnat öppna betydligt fler butiker och i betydligt snabbare takt, men tyvärr sätter många kommuner upp onödiga etableringshinder, säger han.

– Det finns flera exempel där vi har försökt etablera butiker i 10-15 år utan att lyckas, och ibland utan att vi förstår varför. Det är inte att värna om sina kommuninvånares intresse av att kunna handla billigare mat.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

2025 11 17

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius riktar en skarp varning till sina allierade i Nato.

Enligt ministern kan Ryssland vara redo att attackera försvarsalliansens östra flank 2028 eller 2029.

Samtidigt varnar Pistorius för att vissa experter menar att årets sommar kan ha varit Natoländernas sista i fredstid på länge.

– Vissa säger att 2028 är möjligt, och vissa militärhistoriker menar till och med att förra sommaren kan ha varit vår sista i fred, säger han till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.

”Det är bråttom”

I tidningsintervjun framhåller Pistorius att den ryske diktatorn Vladimir Putin ”inte gör någon hemlighet” av sina imperialistiska ambitioner, som sträcker sig bortom Rysslands östra gränser.

– Tyskland och våra europeiska partners måste reagera snabbt och beslutsamt, säger Pistorius och hänvisar till den historiska militära upprustning som just nu pågår i flera länder.

Ministern betonar att Nato är fullt kapabelt att försvara sig, både konventionellt och med sin kärnvapenavskräckning.

– Trots det är det bråttom. Vi måste rusta våra styrkor ännu bättre, säger Pistorius.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner 

Fransk general: ”Kommer chocktesta Europa”

Den tyska varningen utfärdas kort efter att Frankrikes försvarschef Fabien Mandon gått ut med en liknande varning.

I ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott varnade Mandon för att Ryssland  kommer ”chocktesta” Europa inom tre till fyra år.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, sade generalen enligt Reuters och tillade:

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

2025 11 17

Stora mängder ryskt gödselmedel väller in i EU:s medlemsländer.

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen