Willys går på offensiven – så många nya butiker ska öppnas

2025 09 25

Willys har planer på att etablera många nya butiker.

Som bekant har debatten om tillgången till lågprisbutiker i Sverige gått varm.

Det är beräknat att ungefär en miljon svenskar inte har någon lågprisbutik i närheten.

Nu ger Axfood besked om att de har stora planer för Willys de kommande åren.

Satsar på Willys

100 av 290 kommuner i Sverige saknar idag lågprisbutiker.

Det vill Axfood ändra på med hjälp av Willys.

– Willys vill expandera och öppna många fler butiker, framhåller Axfood i ett pressmeddelande på torsdagen.

– Nästa år kommer Willys till bland annat Lycksele, Vallentuna, Alvesta, Lund och Kiruna – både orter där det inte finns några lågprisbutiker alls och områden där det finns butiker, men där ännu mer konkurrens och valfrihet kan bidra till att sätta press på priserna och gynna konsumenterna.

Så många ska öppnas

Axfood understryker att det “ofta är en svår och långdragen process att öppna en matbutik”.

Trots vad de beskriver som en utmanande lagstiftning är planen tydlig:

– Vi har som mål att öppna minst 10 nya butiker per år de kommande 5 åren.

Stora pengar

Matpriskollen har undersökt vilken påverkan avsaknaden av lågprisalternativ har på svenska hushåll.

De har kommit fram till att en barnfamilj kan spara upp till 22 000 kronor per år genom att byta till en lågprisbutik – och även om de inte byter butik, så kan de spara runt 7 000 kronor per år tack vare prispressen som uppstår när lågpris etableras. 

Upp till kommunen

Experterna på Matpriskollen framhåller att det är upp till kommunerna att förenkla förutsättningarna för matbutikerna.

Detta bland annat genom att snabba på processen att öppna en ny butik.

– Kommunerna har makten att möjliggöra eller bromsa etableringar, menas det.

– Genom att snabba upp planläggningen och vara öppna för nya aktörer kan man skapa bättre konkurrens och sänka matpriserna lokalt. Det är en konkret åtgärd som kan ge stor effekt för hushållens ekonomi. 

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

Sergej Lavrov ursinnig: “Ni har förklarat krig”

2025 09 26

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går till frontalangrepp mot Nato och EU.

De två allianserna har "förklarat krig" mot Ryssland.

Påståendet från den ryska ministern basuneras ut i samband med G20-mötet som pågått i New York.

Enligt Lavrov vägrar västvärlden att följa FN-stadgan och utgör därmed “en manifestation av neokoloniala ambitioner som leder till ökad global instabilitet och mångfaldigar regionala konflikter".

– Ett tydligt exempel är krisen i Ukraina, provocerad av det kollektiva väst, genom vars händer Nato och Europeiska unionen vill förklara, eller redan har förklarat, ett verkligt krig mot mitt land och ni deltar i det, säger Lavrov enligt ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Att EU och Nato har “provocerat fram” kriget i Ukraina är ett vanligt inslag i den ryska propagandan som återkommande påstår att man vill “befria” Ukraina från en “nazistisk” regim.

Extrem utveckling i Ryssland

I samma tal uppmanar Lavrov världens länder att följa FN-stadgan, som enligt ministern är “nyckeln till en fredlig och progressiv utveckling av alla stater”.

Det ryska angreppet kommer bara dagar efter att en ny FN-rapport slagit fast att den ryska utvecklingen när det gäller mänskliga rättigheter i det egna landet blir allt mer extrem.

Till och med rysk sjukvårdspersonal medverkar till avskyvärda brott, uppger FN:s särskilda rapportör, Mariana Katzarova, enligt Kyiv Post.

FN-experten varnar bland annat för en ”fortsatt utbredd och systematisk användning av tortyr och misshandel” som utförs av ”ryska brottsbekämpande tjänstemän, säkerhetsstyrkor, kriminalvårdstjänstemän och medlemmar av de väpnade styrkorna”.

Mariana Katzarova rapporterar också att Kreml driver igenom ett officiellt narrativ där legitimt utövande av mänskliga rättigheter beskrivs som ”existentiella säkerhetshot”. Människor som utövar dessa rättigheter beskrivs som ”fiender till staten”.

"Bara vänner i Nordkorea och Syrien"

Den ryska invasionen har även fördömts på bred front i FN. Kort efter att kriget bröt ut röstade 141 av 180 länder för resolutionen att Ryssland skulle dra tillbaka sina trupper och lämna Ukraina.

Sju länder röstade emot: Belarus, Nordkorea, Mali, Syrien, Eritrea, Nicaragua och Ryssland. 32 länder valde att avstå, bland annat Kina, Indien och Sydafrika.

– Om man bara har vänner som Nordkorea och Syrien, då inser man hur isolerat Ryssland är just nu, sade finska FN-ambassadören Jukka Salovaara till Svenska Yle efteråt.

Ryssland tar nästa vecka över det roterande ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, vilket innebär att det blir Lavrov som håller i ordförandeklubban kommande månad.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryska varningen – “Krig om ni skjuter ner våra plan”

2025 09 26

En rysk ambassadör varnar för krig om Nato-länder skjuter ner deras flygplan.

Ryska kränkningar av polskt och estniskt luftrum har väckt frågan kring om Nato-länder bör skjuta ner ryska stridsflygplan.

Nu slår Aleksej Meshkov – den ryska ambassadören i Frankrike – tillbaka.

Han menar att det blir krig om Nato-länder skjuter ner ryska plan, rapporterar Kyiv Independent.

“Blir krig”

Om Nato skulle skjuta ner ryska flygplan i sitt luftrum ”skulle det innebära krig”, säger Rysslands ambassadör i Frankrike, Alexej Meshkov, i en intervju på torsdagen.

– Du vet, det finns många Nato-flygplan som kränker ryskt luftrum, avsiktligt eller inte, men det händer ganska ofta. De skjuts inte ner efteråt, säger han utan att ge några exempel.

Meshkov nekar

Under den senaste tiden har ryska drönare i Polen och stridsflygplan i Estland väckt uppståndelse.

Frågan om att skjuta ner ryska plan har blivit allt mer aktuell i samband med dessa kränkningar.

Aleksej Meshkov nekar dock bestämt till att Moskva skulle ha ansvaret för några sådana kränkningar.

“Är ett alternativ”

Det är många som har gett sig in i debatten.

USA:s president Donald Trump har sagt att Nato-länder bör skjuta ner ryska plan som kränker deras luftrum.

En annan som har kommenterat saken är EU-toppen Ursula von der Leyen.

Hon menar att det är “ett alternativ” att skjuta ner planen.

– Min åsikt är att vi måste försvara varje kvadratcentimeter av territoriet, säger von der Leyen enligt Politico.

– Det innebär att om det sker ett intrång i luftrummet, efter varning och efter att ha varit mycket tydliga, så är naturligtvis alternativet att skjuta ner ett stridsflygplan som inkräktar på vårt luftrum aktuellt.

“Har en skyldighet”

En annan som lutar åt hårdare åtgärder mot ryska plan som kränker luftrum är Polens utrikesminister Radosław Sikorski.

– Armén har en skyldighet att skydda sitt territorium, även i luften, och vi kommer att göra vad som krävs, säger han.

Läs mer: Ryskt stridsflyg nedskjutet i Ukraina

Foto: Nato - Michael Linennen

Text: Redaktionen