Willys går på offensiven – så många nya butiker ska öppnas

2025 09 25

Willys har planer på att etablera många nya butiker.

Som bekant har debatten om tillgången till lågprisbutiker i Sverige gått varm.

Det är beräknat att ungefär en miljon svenskar inte har någon lågprisbutik i närheten.

Nu ger Axfood besked om att de har stora planer för Willys de kommande åren.

Satsar på Willys

100 av 290 kommuner i Sverige saknar idag lågprisbutiker.

Det vill Axfood ändra på med hjälp av Willys.

– Willys vill expandera och öppna många fler butiker, framhåller Axfood i ett pressmeddelande på torsdagen.

– Nästa år kommer Willys till bland annat Lycksele, Vallentuna, Alvesta, Lund och Kiruna – både orter där det inte finns några lågprisbutiker alls och områden där det finns butiker, men där ännu mer konkurrens och valfrihet kan bidra till att sätta press på priserna och gynna konsumenterna.

Så många ska öppnas

Axfood understryker att det “ofta är en svår och långdragen process att öppna en matbutik”.

Trots vad de beskriver som en utmanande lagstiftning är planen tydlig:

– Vi har som mål att öppna minst 10 nya butiker per år de kommande 5 åren.

Stora pengar

Matpriskollen har undersökt vilken påverkan avsaknaden av lågprisalternativ har på svenska hushåll.

De har kommit fram till att en barnfamilj kan spara upp till 22 000 kronor per år genom att byta till en lågprisbutik – och även om de inte byter butik, så kan de spara runt 7 000 kronor per år tack vare prispressen som uppstår när lågpris etableras. 

Upp till kommunen

Experterna på Matpriskollen framhåller att det är upp till kommunerna att förenkla förutsättningarna för matbutikerna.

Detta bland annat genom att snabba på processen att öppna en ny butik.

– Kommunerna har makten att möjliggöra eller bromsa etableringar, menas det.

– Genom att snabba upp planläggningen och vara öppna för nya aktörer kan man skapa bättre konkurrens och sänka matpriserna lokalt. Det är en konkret åtgärd som kan ge stor effekt för hushållens ekonomi. 

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

EU-land bekräftar: Vi har attackerats

2026 03 02

Ett EU-land har angripits under natten.

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Dubbel motgång för Trump – på bara några timmar

2026 03 01

Donald trump står inför juridiska bekymmer.

Donald Trump har fått två stora juridiska bakslag mot regeringens ICE‑åtgärder.

Detta inom loppet av några timmar, rapporterar Newsweek.

Domstol stoppar frihetsberövanden

Två federala domstolar i USA har, med bara några timmars mellanrum underkänt delar av den federala immigrationsmyndighetens tvångsåtgärder, vilket innebär betydande rättsliga nederlag för Trumps hårdare linje.

I Oregon har en domare utfärdat ett tillfälligt förbud mot att U.S. Immigration and Customs Enforcement, ICE, griper personer utan domstolsbeslut eller utan individuell prövning av flyktrisk.

Domstolen slår fast att myndigheten sannolikt brutit mot det amerikanska författningsskyddet mot orimliga frihetsberövanden, och att gripanden utan särskild misstanke strider mot lagens krav.

– Den praxis där frihetsberövanden sker utan att först fastställa individuell flyktrisk eller domstolsbeslut representerar ett klart och uppenbart brott mot lagen, skriver domaren i sitt beslut.

Vita huset försvarar satsning

Förbudet innebär att ICE måste säkerställa domstolsbeslut eller klar flyktrisk innan arresteringar fortsätter, åtminstone medan rättsprocessen fortgår.

Trump-tjänstemän har försvarat satsningen som ett heltäckande regeringsinitiativ med målet att öka gripanden och utvisningar.

Samtidigt menar kritiker att strategin väckt oro kring medborgerliga rättigheter, anklagelser om misskötsel och etnisk profilering.

Fler domstolar ansluter

I Minnesota gjorde en annan federal domare ett tidigare tillfälligt beslut permanent, så att immigrationsagenter inte längre får ta flyktingar utan domstolsbeslut.

Fallet grundar sig i kritik mot en ny policy där flyktingar som varit i USA längre än ett år utan permanent uppehållstillstånd skulle kunna tas i förvar för nya kontroller.

Domstolen anser att regeringen saknar tydlig lagstiftning som ger den sådan makt.

– Denna nya policy terroriserar flyktingar som kommit till USA i hopp om fred och säkerhet, skriver domaren Sarah Kahn i sin motivering.

Domstolen beslutar även att släppa de personer som redan hållits i förvar i Minnesota och förbjuder dessutom nya gripanden av den omstridda polisen.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen