BRICS-samarbetet – bestående av länder som Ryssland, Kina och Indien – utklassar väst.

Det hävdar Vladimir Putin på söndagskvällen i samband med ett toppmöte som Putin själv inte har kunnat närvara på grund av en arresteringsorder.

Istället deltar Putin online – och storhyllar samarbetet.

“Vi utklassar väst”

Putin hävdar att BRICS-samarbetet utklassar västerländska motsvarigheter – exempelvis G7 som består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

– BRICS-länderna står inte bara för en tredjedel av jordens territorium och nästan hälften av dess befolkning, de står också för 40 procent av den globala ekonomin, med en sammanlagd BNP i köpkraftsparitet på 77 biljoner dollar, enligt IMF:s uppgifter för 2025, säger han.

– Förresten överträffar BRICS avsevärt vissa andra sammanslutningar, inklusive Group of Seven med sina 57 biljoner dollar.

Ingen Xi

Förutom Vladimir Putin saknas även Kinas ledare Xi Jinping vid mötet.

För första gången på över  ett decennium av styre kommer den kinesiske ledaren Xi Jinping – som har gjort BRICS till en central del av sin strävan att omforma den globala maktbalansen -- inte att delta i det årliga ledarmötet, uppger CNN.

Det är oklart varför han inte deltar.

Det är BRICS

De länder som ingår i BRICS – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika samt fem nya medlemmar – är en informell gruppering av tillväxtekonomier som hoppas kunna öka sitt inflytande i den globala ordningen. 

BRICS bildades 2009 med utgångspunkten att de internationella institutionerna var alltför dominerade av västmakterna och hade upphört att tjäna utvecklingsländerna.

Det förklarar tankesmedjan Council on Foreign Relations.

Finns utmaningar

BRICS har kämpat med intern splittring i en rad frågor, bland annat relationen till USA och Rysslands invasion av Ukraina.

– Samtidigt ökar det växande medlemsantalet både dess inflytande och skapar nya spänningar, uppger tankesmedjan.

– Även om vissa analytiker varnar för att blocket kan underminera den västledda internationella ordningen, menar skeptiker att dess ambitioner att skapa en egen valuta och utveckla ett fungerande alternativ till befintliga institutioner står inför potentiellt oöverstigliga utmaningar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland är ursinniga på Norge, och Kreml har på tisdagen kallat upp och skällt ut en norsk diplomat (chargé d’affaires).

Detta på grund av ett storbråk – om fiskefartyg.

Kreml protesterar

Kreml protesterar mot vad de anser vara ”olagliga restriktiva åtgärder” som Norge har infört mot ryska fiskefartyg som verkar i norska vatten, rapporterar Politico.

Fartyg som tillhör de ryska företagen Norebo och Murman Seafood har stoppats från att fiska i norska vatten, trots att det finns ett bilateralt avtal om fiskesamarbete mellan länderna som går tillbaka till 1976.

Norge har emellertid anslutit sig till EU:s sanktioner och satt upp båda de ryska fiskeföretagen på sin sanktionslista, vilket innebär att de hindras från att verka i norska vatten.

Beslutet har väckt starka reaktioner i Moskva, och på tisdagen beskriver Rysslands utrikesministerium Norges agerande som ett ”grovt brott” mot avtalet mellan länderna.

– Om Oslo inte är redo att återgå till att uppfylla de villkor som föreskrivs i 1976 års avtal kommer den ryska sidan att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda det inhemska fiskets intressen, meddelar ministeriet i ett uttalande, enligt tidningen.

Norge bekräftar storbråket

Kreml hävdar att Norge undergräver ett ”långsiktigt effektivt system” för att förvalta fiskebeståndet, och menar att fiskesamarbetet i Nordatlanten nu är hotat.

Den ryska protesten ska alltså ha framförts direkt till en norsk diplomat, vilket bekräftas av Norges utrikesministerium.

– Den ryska sidan uttryckte missnöje med Norges beslut att sanktionslista de ryska företagen Nordebo JSC och Murman Seafood, uppger en norsk talesperson, enligt tidningen.

Norge understryker att samarbete om fisket är viktigt.

– Från norsk sida vill vi fortsätta vårt samarbete kring fiskeriförvaltningen i Barents hav, säger talespersonen.

Men Norge prioriterar samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Samtidigt står vi tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, understryker talespersonen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Drahomir Posteby Mach

Text: Redaktionen