Så sent som förra veckan meddelade branschorganisationen Svensk vindenergi att det blivit tvärnit för vindkraftstillstånd.

Kommunala veton och invändningar från Försvarsmakten beskrevs som anledningar.

Nu kommer besked om att en vindkraftspark i Sverige går i konkurs, rapporterar Dagens industri.

Går i konkurs

Det är den krisdrabbade vindkraftsparken Aldermyrberget utanför Skellefteå som tvingas tacka för sig.

Stockholms tingsrätt har tagit beslutet efter att såväl gruvkoncernen Boliden som det tyska bolaget som äger parken ansökt om att försätta vindkraftsparken i konkurs.

Tillgängliga siffror

Aldermyrberget har tidigare ingått i rekonstruktion med anledning av negativa resultat och problem med lönsamheten.

Nu har det ekonomiska trycket blivit för stort, och konkursen är ett faktum.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 87 812 000 kronor, och bokförda tillgångar på 675 554 000 kronor, uppger Konkurslistan.

Larm från branschorganisationen

Det var förra veckan som branschorganisationen Svensk vindenergi slog larm om tillståndet i svensk vindkraft.

– Kommunala veton och Försvarsmaktens invändningar var de främsta orsakerna till att endast två nya tillstånd gavs för vindkraft på land och till havs i Sverige under fjolåret, framhåller de i ett pressmeddelande.

– Nu hotas den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige. Svensk Vindenergis rapporter om avgjorda tillståndsärenden för vindkraft i Sverige under 2024 målar en dyster bild av utbyggnaden av den storskaliga energiproduktionen i landet.

“Allvarligt”

Av de 16 ansökningar om landbaserade vindkraftsprojekt som slutligt avgjordes under 2024 var det endast ett projekt som delvis beviljades tillstånd.

– Det är oerhört allvarligt att så mycket ny elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger branschjurist Ina Müller Engelbrektson.

– Regeringen har möjligheten att snabbt förbättra förutsättningarna genom att ändra formerna för det kommunala vetot och få de utlovade incitamenten till kommuner, närboende och lokalsamhälle på plats.

Arkivfoto: American Public Power Association

Text: Redaktionen

En ny Kreml-sponsrad studie pekar på att många ryska städer har det tufft.

Ekonomiska och demografiska utmaningar som hela landet står inför är synnerligen stora i dessa städer.

Studien antyder att så många som 130 ryska städer kan försvinna, rapporterar Moscow Times.

Kan försvinna

Nästan 130 små ryska städer riskerar att försvinna i takt med att avfolkningen accelererar och den lokala ekonomin kollapsar. 

Dessa städer, med en sammanlagd befolkning på cirka 3,4 miljoner, har förlorat totalt 314 500 invånare under det senaste decenniet.

Detta enligt Russian Presidential Academy of National Economy and Public Administration.

Värst i norr

De mest utsatta samhällena finns enligt studien i norra regioner som är beroende av kol, metall och skogsbruk, samt i avlägset belägna bosättningar som kämpar med begränsade lokala resurser och liten tillgång till investeringar utifrån.

Studien lyfter fram särskilt allvarliga förhållanden i regionerna Brjansk, Novgorod, Kirov och Krasnojarsk.

– Industrikrisen och den fortsatta befolkningsflykten till större stadscentrum ökar risken för att städer går helt förlorade, skriver forskarna i studien.

Putin har varnats

Kreml är medvetna om den demografiska kris som Ryssland befinner sig i.

Tjänstemän har tidigare i år varnat Vladimir Putin för att en demografisk kris kan innebära att det land han leder kommer att sakna miljontals arbetare i slutet av decenniet, uppger Newsweek.

Svårt att lösa

Ryssland är i stort behov av arbetskraftsinvandring för att fylla luckorna på arbetsmarknaden.

En ökning av arbetskraftsinvandringen kan dock ses som en utmaning eftersom det kan innebära säkerhetsproblem, menar den ryska demografiexperten Igor Efremov.

– Regeringens nuvarande migrationspolitik blir alltmer restriktiv, eftersom arbetskraftsmigration ofta ses som ett hot mot säkerheten.

Foto: N. Sorockin

Text: Redaktionen