Det har varit motigt för svensk vindkraft under en längre tid.

Förra året gavs bara två tillstånd.

Nu kommer besked om att Försvarsmakten plötsligt sätter stopp för två nya vindkraftsparker utanför Kalmar, rapporterar Barometern.

Stoppas plötsligt

Försvarsmakten hade tidigare inte haft invändningar – men efter att kommunen gett positivt besked om en av vindkraftsparkerna meddelade myndigheten att planerna stoppas.

Kommunalrådet Johan Persson (S) är förbannad efter att under en längre tid ha försökt få kontakt med Försvarsmakten om saken.

– I mer än ett års tid har jag efterfrågat och försökt stämma av Försvarsmaktens syn på ansökningarna om vindkraft i norra Kalmar kommun, framhåller han enligt tidningen.

“Tre dagar senare”

Persson fortsätter.

– Nu, tre dagar efter kommunstyrelsen hanterat ärendet så kommer deras yttrande som innebär ett stopp för både Ebbegärde och Nycklemossen.

Försvarsmakten vill inte precisera anledningen till stoppet annat än att hänvisa till sekretess.

Tungt för vindkraften

Förra året gavs bara två nya tillstånd för vindkraft i Sverige.

Kommunala veton och Försvarsmakten var de huvudsakliga anledningarna till det.

– Det är oerhört allvarligt att så mycket ny elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, sade branschjuristen Ina Müller Engelbrektson hos branschorganisationen Svensk Vindenergi tidigare i år.

“Har möjligheten”

Av de 16 ansökningar om landbaserade vindkraftsprojekt som slutligt avgjordes under 2024 var det endast ett projekt som delvis beviljades tillstånd.

Det ska jämföras med tolv beviljade tillstånd under 2023. 

För havsbaserad vindkraft avgjordes 15 ansökningar slutligt under fjolåret, varav endast ett tillstånd beviljades.

– Regeringen har möjligheten att snabbt förbättra förutsättningarna genom att ändra formerna för det kommunala vetot och få de utlovade incitamenten till kommuner, närboende och lokalsamhälle på plats. Vidare behövs ett tydligt uppdrag till Försvarsmakten att arbeta för samexistens med vindkraften där det går.

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen

Strax före valet 2022 höll dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) en pressträff tillsammans med sin finansminister Mikael Damberg (S) samt riksbankschefen och chefen för Finansinspektionen.

Sverige stod inför ett akut nödläge, uppgav Andersson.

Nu anklagas hon för att ha ”fabricerat” krisen.

Varnade för finanskris

”S fifflade om elen”, skriver DN Debatt i sin rubrik. Uttrycket står inom citattecken, men förekommer dock inte i själva debattartikeln.

I debattartikeln hävdar Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, att den påstådda elkrisen var konstruerad.

Bara en vecka återstod till valet 2022 när Andersson och Damberg höll din dramatiska presskonferens.

– Lördagen den 3 september, en vecka före valdagen söndagen den 11 september, kallade regeringen till en presskonferens för att informera om ”åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten med anledning av Rysslands energikrig mot Europa”, skriver Lars Jonung i debattartikeln.

Att konstruera ett nödläge är en välkänd strategi för att öka stödet för stadsledningen och marginalisera oppositionen, menar Jonung. Strategin känns igen från Donald Trump.

– Om regeringen inte agerar snart kan det leda till finanskris, sade Magdalena Andersson vid presskonferensen.

Inga tecken på verklig kris

Riksdagen blixtinkallades och ett kreditstöd på 250 miljarder kronor för elmarknadens aktörer garanterades, förklarar Jonung.

Men ingenting tyder på att det fanns någon verklig kris, menar han.

– De handlingar som hittills har lämnats ut pekar inte på någon överhängande risk för en kris inom elhandeln. Dessutom har inte ett öre av de 250 miljarderna betalats ut till någon aktör innan kreditstödet avslutades under 2023, skriver Lars Jonung i debattartikeln.

Jonung menar att det är anmärkningsvärt att myndigheter som Finansinspektionen och Riksbanken ställde upp på Anderssons presskonferens. Nu bör händelsen granskas, menar han.

– Inför årets val är det viktigt att en oberoende granskning snarast görs av turerna kring kreditstödet 2022, skriver Lars Jonung, som varnar för att även den nuvarande Tidöregeringen kan känna sig frestad att varna för en kris som inte finns inför valet 2026.

Jämnare läge inför valet

Riksdagsvalet är nu bara åtta månader bort, och opinionsmätningar visar att gapet mellan Tidöpartierna och oppositionen minskar, rapporterar SVT.

Avståndet mellan blocken är nere på 6,4 procent, till oppositionens fördel, enligt Verian.

Tidöpartierna M, KD, L och SD samlar tillsammans 45,9 procent (L dock under spärren) medan oppositionspartierna S, MP, V och C samlar 52,3 procent.

I den senaste mätningen är KD det parti som går starkast framåt, efter att partiledaren Ebba Busch stått i fokus de senaste veckorna.

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen