Det råder fortsatt brist på samsyn mellan EU och USA om hur frågor rörande Ukraina ska hanteras.

Nu uppger källor i Ukraina att EU är utsatt för hård press från USA – som vill stoppa ett stöd till det krigsdrabbade landet.

”Pressar europeiska länder”

USA försöker pressa EU att inte använda frysta ryska tillgångar till att hjälpa Ukraina.

Det uppger en ukrainsk tjänsteman, rapporterar AFP.

– Den amerikanska administrationen pressar europeiska länder att överge idén om att använda ryska tillgångar för att stödja Ukraina, säger den högt uppsatta tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att besöka Bryssel på torsdag.

Detta för att försöka övertala Europa att stå emot den amerikanska pressen.

EU har tagit fram en plan för att använda de frysta ryska tillgångarna till ett enormt lån på 90 miljarder euro för att stödja Ukraina i dess försvarskrig mot Ryssland. Pengarna skulle sedan återbetalas via eventuella ryska krigsskadestånd, enligt planen.

Om planerna stoppas riskerar man att dra ur proppen för Ukraina, som är i stort behov av stöd för att finansiera sitt fortsatta försvar mot Rysslands krig.

Stora motsättningar

Den europeiska planen stöds av många av EU:s medlemsländer, men långt ifrån alla.

Den ukrainska källan uppger att det i nuläget är sju medlemsländer som motsätter sig planen.

Nu ska Zelenskyj alltså åka till Bryssel.

– Han åker till Bryssel för att motivera europeiska länder att fatta detta beslut, säger den ukrainska tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Bland de europeiska länderna har inte minst Belgien motsatt sig planen. Frågan är känslig för landet eftersom en stor del av tillgångarna finns i just Belgien.

Men även USA motsätter sig alltså EU:s idé, och har alternativa planer för hur de frysta ryska tillgångarna ska hanteras.

Dels ser man tillgångarna som ett starkt förhandlingskort i förhållande till Ryssland, då man kan locka med att de kan få tillbaka en del av pengarna.

Dels har en tidig version av USA:s fredsplan också innehållit förslag om att tillgångarna ska användas till ett återuppbyggnadsarbete i Ukraina efter kriget, ett arbete som enligt Trump-administrationen bör ledas av USA.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Blockaden har förvärrat energikrisen på ön. Bristen på bränsle har försatt Kuba i en av sina allvarligaste ekonomiska kriser på årtionden, med omfattande strömavbrott och störningar i grundläggande samhällsfunktioner.

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för den kubanska kommunistregimen.

Ryssland trotsar den amerikanska oljeblockanden och skickar två stora tankfartyg mot Kuba, rapporterar Financial Times.

Fartygen kommer att förse den karibiska önationen med deras första energileveranser på tre månader.

– Tankfartyget Sea Horse, som tros vara lastat med cirka 27 000 ton gas, förväntas anlända till Kuba inom de närmaste dagarna efter att ha ändrat kurs förra månaden, säger Samir Madani, medgrundare av det marina spårningsföretaget TankerTrackers, till Financial Times.

– Ett andra fartyg, den ryska tankern Anatoly Kolodkin, transporterar mellan 725 000 och 728 000 fat olja och beräknas anlända till Kuba i början av april, tillägger han.

Trump: Kan ta Kuba

USA:s president Donald Trump har antytt att Kuba kan bli den amerikanska militärens nästa mål, efter Venezuela och Iran.

– Jag tror faktiskt att jag kommer att få äran att ta Kuba. Helt ärligt tror att jag kan göra vad jag vill med det, sade han på måndagskvällen till reportrar i Vita huset.

Efter utspelet har Kreml betonat att man är fast beslutet att stödja Kuba, som är en nära allierad till Ryssland.

– Självklart är vi redo att ge all möjlig hjälp, har Kremls talesperson Dmitrij Peskov sagt.

Hårdför diktatur

Kuba är en hårdför diktatur som styrs av kommunistpartiet PCC. Medborgarna saknar grundläggande fri- och rättigheter.

– Kubanerna kan inte själva välja sina ledare i fria val utan måste underordna sig Kommunistpartiets enväldiga styre. Mötes- och yttrandefriheten är inskränkt. Kritik av regimen tolereras inte, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen