Viktig uppmaning till svenska folket inför julhandeln

2025 12 08

Länsförsäkringar går ut med en uppmaning inför julhandeln.

Julen närmar sig med stormsteg och folk har redan börjat ge sig ut i butikerna och till näthandlarna för att köpa julklappar.

Samtidigt är det många svenskar som har det kämpigt med ekonomin.

I samband med det går Länsförsäkringar ut med en viktig uppmaning inför julhandeln.

Inför julhandeln

I snitt kommer svenskarna att handla för drygt 3 350 kronor, vilket är en ökning från förra årets 3 000 kronor. 

Samtidigt uppger var femte att de spenderar mer pengar än de egentligen har råd med under julen.

– Julen är en härlig tid men den är också ekonomiskt utmanande för många. Sätt ett tak för julklappsinköpen för att minska risken att nästa år börjar med ekonomisk stress, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i ett pressmeddelande.

Stor skillnad

De med högre inkomster lägger i snitt 5 106 kronor, jämfört med låginkomsttagare som i snitt lägger 1 969 kronor.  

– Ökningen beror på att allt har blivit dyrare de senaste åren och det gäller även julklappar. Samtidigt är de ekonomiska klyftorna tydliga när det lackar mot jul och de som har råd att lägga mer kommer göra det, säger Stefan Westerberg.

Var femte svensk

Var femte svensk uppger att de gör av med mer pengar än de egentligen har råd med under julen.

Var tredje gör även av med mer pengar än de egentligen vill.

– Barnfamiljer är ofta beredda att satsa extra på julen trots att pengarna kanske inte alltid räcker till, fortsätter Westerberg.

– Det är lätt att vilja köpa den där leksaken till sitt barn även om den egentligen är för dyr. Försök prata igenom situationen med familjen om du har små marginaler så förväntningarna hamnar på en rimlig nivå.

Fem tips

Här kommer fem tips från Länsförsäkringar inför julhandeln:

- Sätt en budget och håll dig till den.

- Planera i tid och jämför priser.

- Prata pengar och förväntningar.

- Tänk utanför paketet - “Upplevelser som biokvällar eller middagar kan vara minst lika uppskattade”.

- Undvik krediter.

Foto: P. Pahlke

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen