Norge är inte med i EU och förhandlar därför själva med USA om ett handelsavtal inför Donald Trumps tull-deadline imorgon den 1 augusti.

Men något avtal har ännu inte uppnåtts.

Nu varnar Norges finansminister, tillika Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg, för att Norge måste vara beredda – och enligt norska företag skulle höga tullar medföra enorma konsekvenser.

Försöker nå avtal – i sista minuten

Stoltenberg varnar för att Norge måste räkna med högre tullar från USA från och med imorgon, fredagen den 1 augusti, då Trumps tidsfrist löper ut, rapporterar Dagbladet.

– Vi måste vara beredda på höjda tullar från den 1 augusti, som USA har aviserat. Och vad det blir är inte bestämt, säger Stoltenberg, enligt tidningen.

Norge vet alltså inte hur höga tullar man kommer att drabbas av om man inte lyckas nå någon uppgörelse.

Nu försöker man nå ett avtal i sista minuten.

Senast igår talade Stoltenberg med USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer.

– Vi för fortfarande samtal och målet är ett avtal. Men det går fortfarande inte att säga om det är inom räckhåll. USA har aviserat höjda tullar för ett stort antal länder och vi måste vara beredda på att det gäller även oss, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

Stor osäkerhet

Tullsamtalen mellan Norge och USA har pågått ända sedan Stoltenberg och statsminister Jonas Gahr Støre besökte Vita huset i april.

EU har redan uppnått ett tullavtal med USA som medför tullar på 15 procent.

Stoltenberg säger att han inte vet om det kommer att bli samma tullsats för Norge.

– Vi kan få samma nivå som EU, den kommer att vara högre än den har varit på många år, men fortfarande lägre än befarat, säger den norska finansministern.

Han menar att utvecklingen mot handelskrig och en aggressiv tullpolitik är olycklig, inte minst för ett exportberoende land som Norge.

– Norge är ett av de länder i världen som är mest betjänt av frihandel. Hälften av det vi gör säljs till andra länder, säger finansministern.

LÄS OCKSÅ: Norge gör Ryssland ursinniga

”Enorma konsekvenser”

I samband med kommentarerna är Stoltenberg på besök hos det norska teknikföretaget Laerdal Medical, som varnar för att tullarna kan få ”enorma konsekvenser”.

– Höjda och förändrade taxor får enorma konsekvenser för oss. Utan åtgärder för att komma till rätta med det talar vi om i storleksordningen 65-200 miljoner norska kronor i extra kostnader per år, säger Alf-Christian Dybdahl, vd för Laerdal Medical, till tidningen.

Enligt Stoltenberg kan ett eventuellt avtal mellan Norge och USA också innehålla en säkerhetspolitisk aspekt, precis som mellan EU och USA, där EU har förbundit sig att köpa bland annat vapen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Vladimir Putin och Ryssland är under hård press – i flera avseenden.

En av Rysslands absolut viktigaste sektorer har registrerat en tydlig nedgång under det första halvåret 2025.

Samtidigt kan läget förvärras ytterligare – på grund av ett hot från Donald Trump.

Nedgång i viktig sektor

Rysslands export av råolja har minskat kraftigt under de första sju månaderna, rapporterar Kyiv Independent.

Exporten har minskat med nästan 30 miljoner fat jämfört med samma period 2024, uppger tidningen, och hänvisar till en sammanställning från Bloomberg.

Det är ett tungt slag för Putin, eftersom oljeexporten är mycket viktig för rysk ekonomi.

Ryssland exporterade fyra procent mindre olja jämfört med samma period förra året, och sju procent mindre jämfört med 2023. Det ses som en brant nedgång med tanke på den relativt korta tidsperioden.

Trump kan öka pressen

Siffrorna bygger på sjöfartsdata, som anses ge en bra bild av hur Rysslands handel med andra länder faktiskt ser ut, med tanke på att Kreml har hemlighetsstämplat data som rör oljeproduktionen, enligt tidningen.

Putins problem med oljeexporten riskerar dessutom att förvärras ytterligare.

Anledningen är att USA:s president Donald Trump har hotat med kraftfulla åtgärder om Ryssland inte ingår ett fredsavtal med Ukraina inom ett tiotal dagar.

– Ytterligare ekonomisk press kan uppstå om USA:s president Donald Trump fullföljer ett hot om att införa sekundära tullar för länder som fortsätter att köpa rysk olja, rapporterar tidningen.

Trump har dessutom tidigarelagt sin deadline efter att ha tröttnat på bristen på respons från ryskt håll.

Asien viktigaste marknaden

Det är Asien som är den viktigaste marknaden för rysk oljeexport. Exporten till regionen uppgår till cirka 2,86 miljoner fat per dag.

Framför allt säljer landet olja till Kina och Indien.

Försäljningen till Europa och Svartahavsregionen har dock rasat sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina 2022.

Ryssland har också en lång rad andra ekonomiska problem, vilket det har rapporterats om under en längre tid.

I omvärlden hoppas många på att den ekonomiska pressen ska tvinga Ryssland till förhandlingsbordet, inte minst om Trump gör verklighet av sitt hot om stenhårda sekundära sanktioner mot länder som köper rysk olja.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen