Förra veckan hävdade Ryssland att ukrainska drönare hade attackerat ett av Vladimir Putins residens.

Men Ukraina nekade till någon sådan attack – och senare kom uppgifter om att amerikansk underrättelse visade att en sådan attack inte hade ägt rum.

Nu säger även USA:s president Donald Trump att det inte tycks finnas fog för påståendet, rapporterar ukrainska medier.

“Tror inte på honom”

Den amerikanske presidenten avfärdar nu Vladimir Putins påstående.

– Vi tror inte att det där hände nu när vi har haft möjlighet att kontrollera det, säger Trump enligt Kyiv Independent.

– Det är något som hände ganska nyligen, men det hade ingenting med detta att göra. .... ingen visste något i det ögonblicket. Jag menar, det där var det första jag hörde om det. Han sa att hans hus blev attackerat.

Det har hänt

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdade förra veckan att ukrainska drönare hade skickats mot ett statligt residens i den ryska Novgorod-regionen, men att dessa skjutits ner av luftförsvaret.

Ukraina förnekade snabbt ansvar, och europeiska tjänstemän avfärdade privat anklagelsen som ett försök att spåra ur pågående förhandlingar.

Håller tillbaka

Relationen mellan Ryssland och USA har komplicerats ytterligare mot bakgrund av Washingtons attacker mot Venezuela.

Men Ryssland håller tillbaka om ämnet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Ryska tjänstemän fortsätter att reagera på USA:s militära operation i Venezuela, men responsen från Kremls högsta beslutsfattare förblir relativt dämpad, uppger ISW.

“Slentrianmässigt”

ISW fortsätter.

– Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Belarus utrikesminister Michail Ryzjenkov diskuterade USA:s operation i Venezuela under ett telefonsamtal den 3 januari. 

– De utfärdade ett gemensamt, slentrianmässigt fördömande av USA:s agerande och krävde att USA återlämnar Venezuelas president Nicolás Maduro och hans fru till Venezuela.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Kreml har hittills sagt nej till vapenvila och fred i Ukraina.

Men kriget slår hårt emot Ryssland och dess militär, visar nya siffror.

Stora förluster

Ryssland har förlorat 1,2 miljoner soldater i Ukraina sedan invasionen inleddes den 24 februari 2022.

Det uppger den ukrainska generalstaben, rapporterar Kyiv Independent.

Nato har tidigare bedömt siffran till 1,1 miljoner.

I siffran ingår både soldater som dödats och de som har tagits ur strid till följd av skador.

Hur många av dessa som har dödats framgår inte av siffran. En granskning från BBC har dock visat att mellan 243 000 och 352 000 ryska soldater har dött.

Förutom att soldater har dött eller skadats har Ryssland även gjort stora materiella förluster.

– Enligt rapporten har Ryssland också förlorat 11 499 stridsvagnar, 23 855 pansarfordon, 72 776 fordon och bränsletankar, 35 756 artillerisystem, 1 590 raketavfyrningssystem, 1 268 luftförsvarssystem, 434 flygplan, 347 helikoptrar, 99 860 drönare, 28 fartyg och båtar samt två ubåtar, rapporterar tidningen.

Tycks ha ökat – i samband med fredsprocess

Bara det senaste dygnet har Ryssland förlorat 900 soldater som antingen dött eller skadats i strider, enligt tidningen.

De ryska förlusterna i Ukraina tycks dessutom ha ökat snabbare än någonsin under de senaste tio månaderna, rapporterade BBC tidigare i veckan.

Den stora ökningen kan möjligen kopplas till den fredsprocess som USA har dragit igång, enligt kanalen.

– När fredsinsatserna intensifierades 2025 under tryck från USA:s president Donald Trumps administration, publicerades 40 procent fler dödsrunor över soldater i ryska källor jämfört med föregående år, uppger kanalen.

Dödstalen tycks bland annat ha ökat i samband med Trumps och Putins möte i Alaska och andra händelser kopplade till fredsprocessen.

– Det är svårt att tillskriva ökade ryska förluster någon enskild faktor, men Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Trump-administrationens spektakulära attacker mot Venezuela och tillfångatagande av Nicolás Maduro har lett till spekulationer om Trumps nästa drag.

Efter en hint om att Grönland kan stå näst på tur varnar flera för att EU kan komma att svika ön.

Väcker frågor

EU har inte kommit med något tydligt fördömande av USA:s agerande i Venezuela.

Unionens utrikeschef Kaja Kallas skriver på X att ”EU övervakar situationen i Venezuela noggrant” – en kommentar som möts av kritik och hån från flera håll.

Samtidigt väcks frågor om hur EU skulle reagera om Donald Trump tog Grönland.

Putins särskilda sändebud Kirill Dmitriev har kommenterat saken hånfullt, rapporterar Iltalehti.

– Grönland nästa? Kaja skulle förmodligen stödja det i slutändan, skriver Dmitriev på X.

Men det är inte bara Ryssland som frågar sig om Trump kan ta Grönland utan att EU reagerar.

”Kommer annektera Grönland”

På söndagen har Donald Trump tidigare vice pressekreterare Katie Miller – som också är gift med Trumps rådgivare Stephen Miller – hintat om att Grönland kan stå näst på tur. Detta med en bild på Grönland täckt av den amerikanska flaggan, kommenterad med ordet ”Snart”.

I sociala medier har flera forskare, experter och journalister uttryckt oro för att Trump verkligen vill ta Grönland och att EU inte kommer att göra någonting åt det.

– Donald Trump kommer så uppenbart att annektera Grönland. Och europeiska ledare kommer att svara med oöverträffade nivåer av ”övervakning av situationen”, skriver den brittiska journalisten Owen Jones på X, och syftar då på Kaja Kallas citat om Venezuela.

En annan som uttrycker samma farhåga är sociologen och forskaren Giulio Mattioli.

– Vid det här laget ber EU praktiskt taget Trump att ta Grönland, skriver han på X.

”Danska regeringen svettas”

Även bland svenska opinionsbildare uttrycks en oro över vad Trumps idé om stormakters intressesfärer ska få för konsekvenser för Grönland.

Trump har hänvisat till Monroedoktrinen, som gör gällande att den västra hemisfären ska domineras av amerikanskt inflytande.

– Han har till exempel ofta återkommit till att Grönland borde tillhöra USA. Räkna med att den danska regeringen svettas lite extra just nu, skriver Expressens ledarsida.

Grönland är idag en autonom del av Danmark. Den danska statsministern Mette Frederiksen tog i sitt nyårstal avstånd ifrån Trumps uttalanden om att Grönland bör tillhöra USA.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Visit Greenland resp Offical White House Photographer. Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen