Förra veckan hävdade Ryssland att ukrainska drönare hade attackerat ett av Vladimir Putins residens.

Men Ukraina nekade till någon sådan attack – och senare kom uppgifter om att amerikansk underrättelse visade att en sådan attack inte hade ägt rum.

Nu säger även USA:s president Donald Trump att det inte tycks finnas fog för påståendet, rapporterar ukrainska medier.

“Tror inte på honom”

Den amerikanske presidenten avfärdar nu Vladimir Putins påstående.

– Vi tror inte att det där hände nu när vi har haft möjlighet att kontrollera det, säger Trump enligt Kyiv Independent.

– Det är något som hände ganska nyligen, men det hade ingenting med detta att göra. .... ingen visste något i det ögonblicket. Jag menar, det där var det första jag hörde om det. Han sa att hans hus blev attackerat.

Det har hänt

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdade förra veckan att ukrainska drönare hade skickats mot ett statligt residens i den ryska Novgorod-regionen, men att dessa skjutits ner av luftförsvaret.

Ukraina förnekade snabbt ansvar, och europeiska tjänstemän avfärdade privat anklagelsen som ett försök att spåra ur pågående förhandlingar.

Håller tillbaka

Relationen mellan Ryssland och USA har komplicerats ytterligare mot bakgrund av Washingtons attacker mot Venezuela.

Men Ryssland håller tillbaka om ämnet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Ryska tjänstemän fortsätter att reagera på USA:s militära operation i Venezuela, men responsen från Kremls högsta beslutsfattare förblir relativt dämpad, uppger ISW.

“Slentrianmässigt”

ISW fortsätter.

– Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Belarus utrikesminister Michail Ryzjenkov diskuterade USA:s operation i Venezuela under ett telefonsamtal den 3 januari. 

– De utfärdade ett gemensamt, slentrianmässigt fördömande av USA:s agerande och krävde att USA återlämnar Venezuelas president Nicolás Maduro och hans fru till Venezuela.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump för andra gången blev vald som USA:s president har han varit mer isolationistisk än tidigare presidenter.

Ett svagt band till Nato, diverse hot mot allierade som exempelvis Grönland och en stark retorik mot europeerna har fått många länder att vilja diversifiera sin försvarsförmåga.

Nu kommer besked om att USA:s granne i norr satsar motsvarande 3 000 miljarder kronor på försvaret, rapporterar AFP.

Kanada storsatsar

Som USA:s granne har Kanada under en lång tid haft ett nära militärt samarbete med Washington.

Landets premiärminister Mark Carney säger att Kanada inte har gjort tillräckligt för att försvara sig i en allt farligare värld, och att det inte längre är hållbart att räkna med skydd från Trump och USA.

– Vi har förlitat oss alldeles för mycket på vår geografi och på att andra ska skydda oss. Detta har skapat sårbarheter som vi inte längre har råd med och beroenden som vi inte längre kan upprätthålla, säger han.

“Saknar motstycke”

Kanadas handelskammare hyllade Carney för att ha “satsat stort på Kanada”.

– Omfattningen av den nya finansieringen saknar motstycke, säger gruppens vice vd, David Pierce.

“Påminns varje dag”

Under de senaste åren har den geopolitiska osäkerheten – inte minst i Europa – varit påtaglig.

Det pratade Mark Carney om vid Världsekonomiskt Forum i Davos tidigare i år.

— Det verkar som att vi varje dag påminns om att vi lever i en era av stormaktsrivalitet, att den regelbaserade världsordningen håller på att blekna bort, att den starke gör vad han kan och att den svage måste lida det han måste, sade han då.

I stora delar av Europa

Det är som bekant inte bara i Nordamerika som det storsatsas på försvaret.

Även i Europa läggs många miljarder på att rusta upp.

Länder som Sverige, Tyskland och Danmark arbetar intensivt med att stärka försvarsförmågan.

Tidigare i veckan bedömde konsultjätten EY att det kan skapa 48 000 nya jobb i Sverige det kommande årtiondet.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ryssland har skickat korvetten Stoikiy till Bandar Abbas i Iran.

De två diktaturerna ska hålla stora marina övningar tillsammans.

Beskedet kommer mitt i en allvarlig konflikt mellan USA och Iran, där USA har hotat med att attackera.

Skickar stridsfartyg – mitt i krisen

Den ryska korvetten Stoikiy ska ha anlänt till Iran på tisdagen, enligt det ryska försvarsministeriet, rapporterar TV2.

Försvarsministeriet har publicerat en video som visar korvettens ankomst och den därpå följande välkomstceremonin i Iran.

Det ryska ministeriet uppger att den ryska och iranska flottan samarbetar för att ”säkra civil sjöfart”, samtidigt som det alltså kommer uppgifter om en gemensam militärövning.

Det handlar om marina övningar i Omanbukten och norra Indiska oceanen, rapporterar Reuters, som hänvisar till uppgifter från den statskontrollerade nyhetsbyrån Fars.

Det iranska revolutionsgardet har nyligen också hållit en militärövning i Hormuzsundet, enligt kanalen.

USA skickar hangarfartyg

Dessa uppgifter kommer samtidigt som det är mycket spänt mellan Iran och USA. Trump-regimen har nyligen meddelat att världens största hangarfartyg, USS Gerald Ford, skickas till Mellanöstern.

USA har också gång på gång hotat med att ingripa militärt mot den iranska regimen.

USA och Iran ska också hålla samtal om Irans kärnenergiprogram i Schweiz, samtidigt som landet alltså ska hålla gemensamma marina övningar med Ryssland.

– Syftet med övningarna är att stärka den maritima säkerheten och fördjupa relationerna mellan de två ländernas flottor, säger en talespersonen för den iranska flottan, rapporterar Moscow Times.

Det är oklart hur länge övningarna ska pågå.

Trappat upp hoten

Både iranska och amerikanska tjänstemän säger att de har gjort framsteg i sina förhandlingar, där Oman fungerar som medlare.

Men läget är fortfarande spänt, i allra högsta grad.

USA:s president Donald Trump har trappat upp hoten mot Iran, bland annat till följd av att den iranska regimen dödat ett stort antal regimkritiska demonstranter.

Förutom världens största hangarfartyg har USA även skickat flygplan och flottstyrkor till Mellanöstern, och hotat med att slå till hårt mot den iranska regimen.

Foto: Vadim Savitskiy Mil.ru Wikimedia

Text: Redaktionen