Varuhuskedja i kris – har 85 butiker i Norden

2025 05 27

Sportvaruhuskedjan XXL får ett nödlån.

Den nordiska varuhuskedjan XXL befinner sig i en svår sits.

Kedjan är i stort behov av nytt kapital – och uppges nu få nödlån för att klara av situationen.

De har varit tvungna att prata med bolagets största ägare och banker om finansiell hjälp för att undvika att bryta mot lånevillkoren, rapporterar norska Dagens Naeringsliv.

200 miljoner

Storägaren Frasers Group erbjuder nu XXL ett brygglån på 200 miljoner norska kronor för att XXL ska kunna undvika betalningsinställelse på andra skulder. 

Som ett alternativ till brygglånet kan Frasers erbjuda sig att ställa säkerhet och garanti för ett liknande kortfristigt brygglån från XXL:s banker.

Dessutom överväger XXL en riktad emission för att återbetala lån. 

Emissionen kommer att uppgå till mellan 160 och upp till 200 miljoner norska kronor.

Bränner pengar

För drygt en månad sedan presenterade XXL sin tionde kvartalsrapport i rad med förlust. 

Resultatet före skatt blev minus 281 miljoner.

En förväntad skatteåterbäring på 5,2 miljoner schweizerfranc har dessutom uteblivit. Skatteåterbäringen från de schweiziska myndigheterna förväntades i maj, enligt XXL:s ledning. 

Det motsvarar knappt 64 miljoner norska kronor med dagens växelkurs, uppger DN.No.

Det är XXL

Sedan öppnandet av kedjans första varuhus 2001 har det blivit så många som 85 varuhus i Norge, Sverige och Finland. 

XXL är också Nordens största sportbutik på nätet.

Kedjan har ungefär 4 500 medarbetare.

Grundades 2000

XXL grundades år 2000 av Øivind Tidemandsen och det första varuhuset öppnade 2001, i NAF-huset i centrala Oslo.

Idag har XXL 39 varuhus i Norge, 30 varuhus i Sverige och 16 varuhus i Finland. Totalt 85 varuhus.

– XXL har två centrallager. Ett i Nordkisa i Norge och ett i Örebro i Sverige. Dessa stödjer både varuhusen och nätbutiken, förklarar kedjan.

– Samtidigt har XXL också byggt upp en position som den största sportkedjan på nätet i Norden.

Foto: Viktor Milonjić XXL

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA på väg att ”kollapsa”

2026 01 18

USA är på väg att kollapsa, hävdar en internationell expert.

USA:s politiska utveckling, både i inrikes- och utrikespolitiken, har väckt uppseende under det första året av Trumps andra mandatperiod.

Nu hävdar en ledande professor i internationell rätt att USA och det amerikanska imperiet är på väg mot ”kollaps och förstörelse”.

”Skulle bli ett auktoritärt land”

Martti Koskenniemi är professor emeritus i internationell rätt vid Helsingfors universitet, och internationellt känd för sitt arbete inom folkrätt.

Nu varnar han för att utvecklingen i USA är mer oroväckande än vad många tror.

– Jag har tänkt att det amerikanska imperiet håller på att kollapsa och falla sönder i USA, säger Koskenniemi till Iltalehti.

USA och dess roll i världen har förändrats i en rasande fart. De senaste veckorna har Trump-administrationen bland annat attackerat Venezuela samt skärpt sina hot mot Grönland, som tillhör en Nato-allierad.

Samtidigt har ICE-agenternas agerande i USA väckt enorma inhemska protester, inte minst efter en dödsskjutning i Minneapolis. Utvecklingen har dessutom lett till enorma spänningar mellan delstater och den federala makten i Washington.

Om utvecklingen fortsätter i den här takten kommer konsekvenserna bli allvarliga, och USA riskerar att vara oigenkännligt när Trumps mandatperiod är över, hävdar Martti Koskenniemi.

– Det skulle bli ett auktoritärt land där rättsstaten inte skulle följas, och ledarens ord skulle vara lagen, menar han.

Ser risker inför kommande val

Han anser att Trump har en auktoritär ledarstil som inte stöter på något motstånd på federal nivå.

Koskenniemi fruktar till och med att Trump kan komma att manipulera mellanårsvalet i november.

– Vi vet inte om mellanårsvalet i höst blir fritt och rättvist, hävdar han, enligt tidningen.

Han ser bland annat en risk att Trump kommer att skicka soldater till vallokaler för att övervaka röstningen och kontrollera identitetshandlingar. Detta skulle med all sannolikhet leda till minskat valdeltagande, enligt professorn i internationell rätt.

Trump sade nyligen till New York Times att han ångrar att han inte beordrade nationalgardet att ta kontroll över röstningsmaskinerna efter valet 2020.

Koskenniemi fruktar att Trump kan hitta på svepskäl för att förstöra valprocessen.

En annan fråga är vad som händer när Trumps mandatperiod löper ut. Koskenniemi känner sig inte säker på att det blir en demokratisk fortsättning för USA.

– Eftersom jag tror att vi är i en process [där USA kollapsar], kan jag egentligen inte tro att det kommer att hållas ett val om fyra år eller att vi bara fortsätter som vanligt. Den här situationen går åt motsatt håll, hävdar Martti Koskenniemi, enligt tidningen.

Foto: J. Johnson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

2026 01 17

Polen skickar en tydlig signal till Ryssland.

Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen