26 maj 2026

Varning om jobben: ”Mycket mörkt läge”

2026 04 02

Läget på arbetsmarknaden är tufft, och AI pekas ut som en möjlig orsak.

Unga blir allt mer oroliga för sin privatekonomi, enligt en undersökning från LO.

En förklaring uppges vara att läget på arbetsmarknaden är väldigt dystert.

”Saknar hopp om framtiden”

Var tredje ung är orolig för sin privatekonomi, enligt undersökningen som LO tagit fram med hjälp av Novus.

Andelen unga som oroar sig för att inte få jobb har också ökat från 43 till 57 procent jämfört med förra året, rapporterar TV4.

– Det är ett mycket mörkt läge för unga på arbetsmarknaden, och vår undersökning bekräftar det vi varnat för. En ungdomsgeneration som känner sig övergivna och saknar hopp om framtiden, säger Elsa Alm, ungsekreterare på LO, till kanalen.

I synnerhet unga kvinnor är mycket oroliga över sin privatekonomi.

Undersökningen visar också att oron finns även bland dem som har ett jobb. 23 procent av dessa svarar att de är rädda för att bli av med jobbet.

AI har pekats ut som en möjlig förklaring till det tuffa läget på arbetsmarknaden.

Nedgång kopplas till AI

Sedan ChatGPT lanserades har börsen rusat. Samtidigt har dock antalet nya jobbannonser fallit kraftigt, har SvD tidigare rapporterat.

Det är ovanligt eftersom de två kurvorna har brukat följa varandra, historiskt sett.

Forskare menar att det är fullt möjligt att unga som försöker etablera sig på arbetsmarknaden konkurreras ut av AI.

– Vi ser en påtaglig nedgång i sysselsättning bland unga, vilket åtminstone delvis kan härledas till framkomsten av generativ AI, säger Magnus Lodefalk, docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro Universitet, till tidningen.

– Nedgången är särskilt tydlig för yrken som är exponerade mot AI, som mjukvaruutvecklare och löneadministratörer, säger Lodefalk.

Kan bli het valfråga

AI:s påverkan på arbetsmarknaden ser ut att bli en allt viktigare fråga att förhålla sig till.

Nyligen har Socialdemokraterna gått ut och krävt att regeringen ska ta fram en handlingsplan för att möta de förändringar som kan ske på arbetsmarknaden till följd av AI-utvecklingen.

LO:s undersökning visar också att arbetslösheten har klättrat på listan över frågor som unga tycker är viktiga inför riksdagsvalet i höst.

Bara sjukvården anses vara viktigare, enligt undersökningen.

Foto: M. Björk

Text: Redaktionen

30 juni 2026

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen