Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

2025 08 20

Vattenkrisen fortsätter i Stockholm.

Den ovanligt varma vattentemperaturen i Mälaren har lett till vattenbrist i hela Stockholm.

Stockholm stad har uppmanat invånare att omedelbart minska konsumtionen av vatten.

Uppmaningen gäller i flera veckor.

– Vi är tacksamma till alla som hörsammat vår uppmaning. Nu behöver vi hålla i, och fortsätta använda vattnet sparsamt även kommande veckor så att det räcker till, framhåller Stockholms stad i ett uttalande.

Varnar för systemkollaps

Situationen i Stockholm följer en oroväckande trend.

Det menar Pär Dalhielm, vd för föreningen Svenskt Vatten. Han pekar på att Sveriges geologiska undersökning, SGU, har larmat om risk för vattenbrist i elva av landets län under sommaren. 

Enligt Svenskt Vattens investeringsrapport från 2023 behöver minst 560 miljarder kronor investeras i VA-infrastrukturen fram till 2040 för att möta de utmaningar som följer av klimatförändringar, beredskapskrav, nya regler och underhållsbehov i befintlig infrastruktur.  

Trots det stora behovet investeras dock endast 21 miljarder kronor per år – det vill säga 10 miljarder kronor för lite årligen, enligt Svenskt Vattens beräkningar.

Nu varnar Pär Dalhielm för att vattenförsörjningen står inför en ”systemkollaps”.

– Vi har med en dåres envishet skrikit oss hesa om detta, men det pratas ändå alltför sällan om att vi har en eftersatt infrastruktur. Och det trots att den är helt central för att vattenförsörjningen ska fungera, säger han till Tidningen Näringslivet.

”Kommer sakta men säkert bli sämre”

Om underinvesteringen av vatteninfrastrukturen fortsätter befarar Dalhielm att nya problem kommer att uppstå.

– Det kan handla om gamla rör som spricker eller som nu att vi inte får vatten för att det är för varmt. Det är inte så att allt kommer att sluta fungera över en natt, infrastrukturen är ändå robust, men systemet kommer sakta men säkert att bli sämre.

Foto: J. Dylag resp B. Pace

Text: Redaktionen

4 oktober 2025

JUST NU: Jätteföretag dumpar alla ryska kunder

2025 10 04

En storbank har tagit beslutet att sluta hantera ryska konton i landet.

Citibank drar sig ur Ryssland och ber nu sina kunder flytta sina pengar – innan det är för sent.

Den amerikanska bankjätten kommer att avsluta hela sin verksamhet i Ryssland från och med den 1 november, rapporterar Moscow Times.

Avslutar alla konton

Banken uppger att alla sparkonton och insättningar stängs ned och att räntor slutar betalas ut från samma datum.

– Vi rekommenderar alla kunder att snarast flytta sina medel till andra banker, uppmanar Citibank sina ryska kunder.

Lång nedtrappning

Citigroup började redan 2021 planera att sälja sin ryska verksamhet – men efter Moskvas invasion av Ukraina 2022 ändrades planerna till en fullständig avveckling.

Sedan dess har banken lagt ned korttjänster, uttag, penningöverföringar och stängt sitt sista kontor i Moskva.

Bankens låneportfölj har krympt med hela 98 procent sedan början av 2022, och både privat- och företagsinlåningen har rasat dramatiskt.

Banker följer efter

Citibank är långt ifrån ensam.

Flera stora europeiska banker försöker lämna den ryska marknaden.

Raiffeisen Bank International i Österrike har haft svårt att sälja sin ryska del efter att Kreml blockerat affären.

Även Italiens UniCredit och Frankrikes Société Générale har minskat sin närvaro, medan den nederländska banken ING och Goldman Sachs redan har dragit sig ur.

– Banken inför en gradvis förändring av de månatliga avgifterna för sina tariffplaner, med en stegvis övergång för att ge kunderna tid att fatta nödvändiga operativa beslut, säger UniCredit i ett uttalande till Reuters.

Ekonomiska band kvar

Trots västerländska sanktioner fortsätter Ryssland att få in stora summor genom energihandeln med Europa, vilket enligt Reuters är ett skäl till att Kreml vill behålla vissa västliga bankkanaler öppna.

Men Citibanks beslut markerar ännu ett steg i den snabba reträtten av västliga aktörer från den ryska finansmarknaden.

Att Citibank nu lämnar Ryssland helt är en symbolisk men tydlig signal om att västvärldens tålamod med Ryssland är slut, kommenterar analytiker till Reuters.

Foto: K Wright

Text: Redaktionen

4 oktober 2025

Natoland går till hård attack – ”dags för Plan B”

2025 10 04

Litauen vill att EU kör över ett europeiskt lands veto.

Ungerns veto stoppar Ukrainas EU-väg, men nu kräver Litauen att EU går runt Budapest med en egen “Plan B”.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys varnar för att Ungerns blockad underminerar hela utvidgningsprocessen, trots att Ukraina uppfyller alla krav, rapporterar Pravda.

”Kan inte vara gisslan”

Kęstutis Budrys uppmanar EU att snabbt aktivera ett alternativt spår för att starta medlemskapsförhandlingar med Ukraina – trots Ungerns veto.

– Vi kan inte vara gisslan, och det finns sätt att gå vidare, säger Budrys till Pravda.

Han menar att EU inte kan låta en enda medlemsstat hålla unionen som gisslan och vill därför gå vidare med informella steg redan i höst.

Han menar att Ungern underminerar hela utvidgningsprocessen genom att missbruka sin vetorätt

– Vi vill ha ett beslut med alla 27, men tills det sker måste vi hitta andra lösningar, förklarar ministern.

Ukraina ska ansluta

Budrys bekräftar att EU har möjlighet att inleda informella steg för att förbereda Ukrainas anslutning – även utan ungerskt godkännande.

– Med det danska ordförandeskapet har vi fortfarande tid att gå vidare med informella faser som kan slutföras senare, säger han.

Litauens utrikesminister menar att det inte handlar om symbolpolitik, utan om att hålla reformtakten uppe i både Ukraina och EU.

– Det är inte bara ord – det handlar om att fortsätta med verkliga reformer.

Start i höst

Han vill att Plan B ska aktiveras redan under hösten – innan frågan tappar fart i Bryssel.

Ministern är optimistisk om att andra EU-länder kommer att stödja Litauens linje och menar att EU måste visa handlingskraft när en medlemsstat blockerar hela unionen.

Ungern, under premiärminister Viktor Orbán, har gång på gång blockerat beslut om Ukraina – både vad gäller EU-förhandlingar och militärt stöd.

Men nu ökar trycket på att kringgå Budapest med en alternativ beslutsväg.

Foto: J Torcasio

Text: Redaktionen