Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

2025 09 05

Många svenskar ser ut att få en tuff höst ekonomiskt.

Det har pratats om en eventuell ekonomisk återhämtning i höst, med förhoppningar om att konsumtionen ska komma igång igen.

Men nu kommer uppgifter om att var fjärde svensk riskerar en tung ekonomisk smäll i höst.

Tung ekonomisk smäll

Var fjärde svensk spenderade mer pengar än planerat under sommarens semester, enligt en undersökning från Länsförsäkringar.

Hälften av dessa svarar till och med att den överskridna semesterbudgeten kommer att påverka deras ekonomi resten av året.

Många uppger därför att de kommer att skära ned på sitt sparande och/eller sin konsumtion.

– Att sparandet minskar är oroande och det påverkar särskilt kvinnor och låginkomsttagare. Sparandet gör att man blir mer skyddad om något oväntat händer, och på sikt förbättrar det möjligheten att exempelvis köpa ny bostad eller andra större inköp, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i ett uttalande.

Drar ner på konsumtionen

25 procent av svenskarna svarar alltså att de har spenderat för mycket pengar på semestern och att de därför kommer att dra ner på sina utgifter i höst.

35 procent uppger att de kommer att dra ner på sitt sparande.

16 procent kommer att minska sina vardagsutgifter, medan 14 procent kommer att skjuta upp större inköp.

Det är dåliga nyheter för dem som hoppas på att konsumtionen ska komma igång ordentligt i höst.

Men framför allt är det ett tungt bakslag för många hushåll.

När man överskrider sin budget, i det här fallet semesterbudgeten, så leder det inte bara till ekonomiska problem. Många drabbas också av stress och ångest.

”Allvarliga hälsoproblem”

26 procent svarar att de känner sig stressade till följd av semesterutgifterna, och 16 procent har ångest. Bland ensamstående har hela 32 procent ångest.

– Det här är allvarligt då långvarig ekonomisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem i form av depression, sömnproblem och ohälsosamma levnadsvanor. Det är därför viktigt att man inte blundar för problemen utan istället tar tag i dem och mejslar fram konkreta åtgärder för att få ekonomin i balans, säger Stefan Westerberg.

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

2026 06 25

Ryssarna har förstått Putins Alaska-möte på fel sätt.

Det menar USA:s utrikesminister Marco Rubio.

Ledande ryska tjänstemän har på sistone hävdat att Washington och Moskva nådde en överenskommelse i samband med Vladimir Putins resa till Alaska förra året.

Men nu menar Marco Rubio att det inte alls handlade om någon färdigförhandlad överenskommelse, rapporterar Moscow Times.

“Stämmer inte”

Under den senaste veckan har minst tre högt uppsatta ryska tjänstemän anklagat Vita huset för att inte hålla sig till en ömsesidig förståelse som nåtts av Donald Trump och Vladimir Putin om hur konflikten ska lösas.

Men att något avtal eller överenskommelse skulle ha nåtts stämmer inte, säger USA:s utrikesminister.

– Det fanns ett förslag i Alaska, men det fanns ingen överenskommelse. Om det hade funnits en överenskommelse skulle vi ha haft ett slut på kriget, säger Rubio.

Lavrovs oro

Samtidigt har Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttryckt oro över att Trump-administrationen kan vara på väg att sätta mer press på Moskva.

Lavrov sade vid en sammankomst för utländska sändebud tidigare i veckan att Trump-administrationens tjänstemän “verkar överge alla anspråk på rollen som en objektiv medlare och istället för en linje som eskalerar sanktionstrycket mot Ryssland”.

Uppgifter: Hyllar Ukraina

Den ukrainska militären har på senare tid lyckats få igenom mängder av drönare inte bara mot Krym eller andra ockuperade områden, utan även mot Moskva.

I samband med en middag förra veckan i franska Évian-les-Bains sade USA:s president Donald Trump till Zelenskyj att han var imponerad av Ukrainas militära framgångar.

Mer stöttande?

Ukrainska tjänstemän, som uttalar sig under anonymitet, har sagt att de ser tecken på att Trump håller på att bli mer inställd på ett starkare stöd till Kyiv.

Det finns även uppgifter om att han skulle kunna vara mer benägen att sätta press på Ryssland för att avsluta kriget, rapporterar Ukrainska Pravda med hänvisning till Financial Times.

Det ska dock råda en oro över att den inställningen kanske inte nödvändigtvis blir en långvarig sådan.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen