VALUTOR: Investerare ändrar sig om dollarn

2025 04 02

Donald Trumps ekonomiska politik gör investerare nervösa gällande dollarn.

Den amerikanska dollarn har länge setts som en av de säkraste och starkaste valutorna i världen.

Donald Trumps ekonomiska plan – som leds av tullar gentemot många länder – gör dock nu att investerare börjar se att det finns mer potential i andra valutor.

Det rapporterar CNBC.

Nya tider

Utrullningen av USA: s president Donald Trumps tullar dämpar sentimentet kring dollarn och blickar riktas istället mot andra valutor.

Det förklarar valutastrateger för CNBC.

– Valutahandlare positionerar sig allt mer negativt på dollarn och allt mer positivt på valutorna hos USA:s viktigaste handelspartners när USA förbereder sig för att starta ett multinationellt handelskrig, säger Joseph Brusuelas, chefsekonom på RSM.

Tittar på euron

Den svenska kronan har stärkts ordentligt gentemot dollarn på senare tid.

Investerare riktar dock främst blickarna mot euron – som framställs som ett intressant alternativ.

– Tyskland aviserar massiva finanspolitiska stimulanser, Europa aviserar massiva försvarssatsningar, planer på strukturreformer för att fokusera på tillväxt och konkurrenskraft, säger Athanasios Vamvakidis, global chef och verkställande direktör för G10 FX-strategi på Bank of America.

Inflationstakten faller

Samtidigt som inflationen alltjämt är ett problem på andra sidan Atlanten så visar nya siffror att inflationstakten börjar komma ner på lägre nivåer i Europa.

Data visar att inflationen i euroområdet minskade som förväntat förra månaden.

Konsumentpristillväxten i blocket sjönk till 2,2 procent i mars från 2,3 procent i februari, rapporterar Reuters.

Handelskrig nära förestående

En kraftig nedgång i energikostnaderna och en avmattning i tjänsteinflationen bidrog till nedgången.

Det var sannolikt en lättnad för ECB som länge oroat sig för den envisa underliggande pristillväxten.

Samtidigt kvarstår oron över kommande tullar som kan slå mot EU:s ekonomi, Trump förbereder sådana tullar och EU arbetar fram ett svar.

Foto: A. Nir

Text: Redaktionen

Nej till artikel 5 – Natoland kommer vägra

2026 09 18

Ett europeiskt Natoland vill inte hjälpa till att försvara alliansens länder i händelse av en attack.

Det beskedet kommer under fredagsmorgonen. Bakom uttalande står Slovakiens premiärminister, Robert Fico.

Slovakien kommer inte att bistå Nato i krig, indikerar premiärministern enligt RBC-Ukraine.

Viktigt men vill inte dras in

Den slovakiske premiärministern menar att Europa måste göra allt för att undvika ett väpnat krig med Ryssland. Han kritiserar också många av de europeiska ledarna för att hålla högljudda militanta tal, och tycker att retoriken behöver dämpas.

I händelse av en attack mot ett Natoland kommer Slovakien vägra att ställa upp och försvara sina allierade.

– Jag vill inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt på grund av någon artikel 5. Som premiärminister kommer jag att göra allt för att säkerställa att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt, säger Robert Fico enligt Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Besöker Ukraina

Idag kommer den slovakiske premiärministern resa till Ukraina för att träffa president Volodymyr Zelenskyj och Ukrainas premiärminister Serhiy Koretskyi. Flera andra europeiska ledare kommer också möta upp.

– Fico säger att han fruktar krig och därför vill diskutera det på allvar, rapporterar RBC-Ukraine.

Artikel 5

Natos artikel 5 innehåller ömsesidiga försvarsgarantier som kan ses som en grund för Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

I takt med de ökande oroligheterna i världen har diskussionen om artikel 5 blivit högaktuella. Ulf Kristersson (M) sade tidigare i år att han har fullt förtroende för att överenskommelsen gäller.

– I alla de samtal vi har med andra Natoländer inklusive USA råder ingen som helst tvekan om att den yttersta avskräckningen, artikel 5, står stadigt och fast. Där känner jag ingen tvekan, sade han till TV4.

LÄS MER: Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

Foto: Nato

Text: Redaktionen

”Väntar på döden” – Putin överger ryssar

2026 09 18

Minst 6 000 ryssar kan svälta ihjäl.

Tusentals civila ryssar i det ryskockuperade Olesjky uppges stå inför svår brist på mat, vatten och mediciner.

Ryssland uppges dock vägra hjälpa med mat eller evakuering för sin egna befolkning, rapporterar Kyiv Post.

Fyra kilometer från maten

Olesjky ligger nära det ukrainskkontrollerade Cherson på andra sidan Dniprofloden, men förstörda broar, strider, minfält och drönarattacker har gjort vägen i praktiken omöjlig att ta.

– Bara fyra kilometer från oss finns ett liv med mat, men det finns fysiskt ingen möjlighet att lämna staden, skriver invånaren Alla Lykhman-Malysh, i ett Facebookinlägg.

Enligt chefen för Olesjkys militära administration, Tetiana Hasanenko, nådde den senaste lyckade leverans- och evakueringsinsatsen staden den 26 maj.

Enligt Hasanenko har leveranserna fortfarande inte återupptagits sedan dess.

Invånarna har fått överleva på grönsaker från egna trädgårdar, konserver och byteshandel.

Minor stoppar hjälpen

Försök att få in mat och humanitär hjälp har också stoppats. Den 2 juni körde en hjälpkonvoj på en mina vid stadens infart. FN uppger att en person dödades och tre skadades.

Senare försök ska enligt lokala uppgifter ha stoppats av minor, trådfällor och drönarattacker. FN har samtidigt betonat att det inte alltid går att fastställa vem som ligger bakom enskilda drönarattacker i området.

– Människor kan inte ta sig ut, mat kan inte komma in och sjuka och skadade får inte den medicinska hjälp de behöver, säger Danielle Bell, chef för FN människorättsövervakning i Ukraina.

Situationen har blivit så desperat att vissa invånare uppges ha gått genom minerade områden för att försöka hitta mat och andra förnödenheter.

Bekräftar inte evakuering

En humanitär evakuering har tidigare planerats. Ukraina hade tagit fram en lista över personer som skulle evakueras, medan Internationella rödakorskommittén hade meddelat att organisationen var redo att delta.

Ryssland har därefter inte bekräftat att landet är redo att genomföra den planerade insatsen, enligt Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets.

Även sjukvården är hårt drabbad. Den kvarvarande vårdmottagningen uppges sakna bland annat antibiotika, smärtstillande läkemedel och diagnostisk utrustning.

Rysslands regionala ockupationsledning har förnekat att det råder en humanitär katastrof och hävdat att Ryssland förser Olesjky med nödvändiga varor. Moskvas utrikesdepartement har senare medgett att det finns en humanitär kris, men lagt skulden på Ukraina och väst.

– Människor lever inte längre. De väntar på döden, säger Hasanenko.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen