VALUTOR: Investerare ändrar sig om dollarn

2025 04 02

Donald Trumps ekonomiska politik gör investerare nervösa gällande dollarn.

Den amerikanska dollarn har länge setts som en av de säkraste och starkaste valutorna i världen.

Donald Trumps ekonomiska plan – som leds av tullar gentemot många länder – gör dock nu att investerare börjar se att det finns mer potential i andra valutor.

Det rapporterar CNBC.

Nya tider

Utrullningen av USA: s president Donald Trumps tullar dämpar sentimentet kring dollarn och blickar riktas istället mot andra valutor.

Det förklarar valutastrateger för CNBC.

– Valutahandlare positionerar sig allt mer negativt på dollarn och allt mer positivt på valutorna hos USA:s viktigaste handelspartners när USA förbereder sig för att starta ett multinationellt handelskrig, säger Joseph Brusuelas, chefsekonom på RSM.

Tittar på euron

Den svenska kronan har stärkts ordentligt gentemot dollarn på senare tid.

Investerare riktar dock främst blickarna mot euron – som framställs som ett intressant alternativ.

– Tyskland aviserar massiva finanspolitiska stimulanser, Europa aviserar massiva försvarssatsningar, planer på strukturreformer för att fokusera på tillväxt och konkurrenskraft, säger Athanasios Vamvakidis, global chef och verkställande direktör för G10 FX-strategi på Bank of America.

Inflationstakten faller

Samtidigt som inflationen alltjämt är ett problem på andra sidan Atlanten så visar nya siffror att inflationstakten börjar komma ner på lägre nivåer i Europa.

Data visar att inflationen i euroområdet minskade som förväntat förra månaden.

Konsumentpristillväxten i blocket sjönk till 2,2 procent i mars från 2,3 procent i februari, rapporterar Reuters.

Handelskrig nära förestående

En kraftig nedgång i energikostnaderna och en avmattning i tjänsteinflationen bidrog till nedgången.

Det var sannolikt en lättnad för ECB som länge oroat sig för den envisa underliggande pristillväxten.

Samtidigt kvarstår oron över kommande tullar som kan slå mot EU:s ekonomi, Trump förbereder sådana tullar och EU arbetar fram ett svar.

Foto: A. Nir

Text: Redaktionen

Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

2026 02 20

USA:s högsta domstol har satt stopp för Donald Trumps tullar.

Den amerikanska presidenten tillåts inte använda lagen för nationella nödlägen för att införa tullar.

Det är ett rejält bakslag för Trump – som dock tidigare signalerat att han har andra alternativ för att försöka hålla kvar tullarna.

Men om han inte lyckas med det kan USA bli tvungna att betala tillbaka en rejäl summa pengar.

Enorma summan

USA:s regering kan bli skyldig importörer över 175 miljarder dollar i återbetalningar, rapporterar CNBC.

Det motsvarar omkring 1,5 biljoner svenska kronor – eller 1 500 miljarder kronor.

De potentiella återbetalningarna till ett brett spektrum av företag skulle avse de tullar som staten redan drivit in sedan Trump införde avgifterna utan godkännande från kongressen.

Stor osäkerhet

Det råder nu stor osäkerhet kring vad som kommer att hända efter högsta domstolens beslut.

USA har under det gångna året förhandlat en rad olika handelsavtal med tullhotet som bas.

Donald Trump har dock signalerat att han har andra alternativ för att ha kvar tullarna – men exakt hur dessa alternativ ser ut råder oklarhet kring.

Läs mer: Trump stoppas av högsta domstolen

Förlitat sig på nöd-lag

Trump-administrationen har förlitat sig på International Emergency Economic Powers Act – IEEPA – från 1970-talet.

Enligt IEEPA får en president “reglera import” under nödlägen.

Men dagens besked innebär en tung förlust för Trump, säger Steve Vladeck, CNN:s expertanalytiker för högsta domstolen och professor vid Georgetown University Law Center.

“Förkrossande nederlag”

Så här låter det från Vladeck:

– Även om högsta domstolen redan har avgjort ett dussintal mål rörande den andra Trump-administrationen, så handlade dessa uteslutande om brådskande nödförfrågningar, säger han till CNN.

– Detta var det första Trump-relaterade fallet som domstolen gav en fullständig prövning – och det är ett förkrossande nederlag för Trump, både gällande den specifika juridiska frågan och den mer generella möjligheten att använda lagar som IEEPA på ett så omfattande sätt.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Åkeri går i konkurs

2026 02 21

Ett större svenskt åkeri tvingas tacka för sig.

Beskedet kommer på fredagen.

Ett större svenskt åkeri går i konkurs på egen begäran.

Ett 50-tal anställda påverkas av konkursen – och åkeriet kommer tillsvidare att drivas av konkursförvaltaren, rapporterar Corren.

Åkeri i konkurs

Det är Mjölbybaserade Fågelsta Transport AB som nu tackar för sig.

Bolaget har ett 50-tal anställda och tiotals lastbilar – men ekonomiska bekymmer har hopat sig och företaget går i konkurs på egen begäran.

Detta efter beslut från Linköpings tingsrätt på torsdagen.

“Ingen mer information”

Pressad lönsamhet och hård konkurrens i branschen bedöms vara bidragande anledningar till konkursen.

Kristian Jensen vid Kihlstedts advokatbyrå har utsetts till konkursförvaltare.

– Jag har ännu inte hunnit sätta mig in i saken och har ingen information att ge, säger han till Corren.

Läs mer: Bussjätte i konkurs

10 000 företag

Åkerinäringen i Sverige omfattar omkring 10 000 företag med en samlad omsättning på cirka 170 miljarder kronor, vilket motsvarade cirka 4 procent av Sveriges BNP. 

Branschen sysselsätter över 225 000 personer, varav cirka 125 000 är yrkeschaufförer, enligt branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag.

Bättre siffror

Ur ett bredare perspektiv ser konkurstrenden i Sverige ut att gå åt rätt håll.

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 18 procent under januari månad jämfört med samma period föregående år. 

– UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 18 procent, inom hotell- och restaurang noteras en minskning om 24 procent, framhåller UC i sin senaste rapport.

– Antalet nytillkomna konkurser inom detaljhandeln ligger på liknande nivåer som motsvarande period föregående år. Vidare noteras en minskning inom partihandeln om 16 procent. Antalet nystartade bolag minskade med omkring 3 procent.    

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen