USA planerar enorma sanktioner mot Ryssland: “Benknäckande”

2025 05 01

Ett förslag som skulle innebära “benknäckande” sanktioner mot Ryssland vinner just nu brett stöd i den amerikanska senaten.

Inför en 500-procentig tull på import från länder som köper rysk olja – om Vladimir Putin vägrar inleda seriösa förhandlingar för att få slut på kriget i Ukraina.

Så lyder ett förslag som just nu vinner ett brett stöd i den amerikanska senaten.

Det rapporterar Bloomberg under torsdagen.

Förslaget innefattar även rysk naturgas, petroleumprodukter samt uran – och skulle också hindra amerikanska medborgare från att köpa ryska statspapper.

Läs mer: Hajpade bolaget lämnar Sverige – flyttar till USA

Har passerat kritisk tröskel

Lagförslaget har redan passerat den kritiska tröskeln på 60 medsponsorer, inklusive ledare från både Demokraterna och Republikanerna.

Den republikanske senatorn Lindsey Graham uppger att 72 amerikanska senatorer just nu stödjer det “benknäckande” lagförslaget.

Bland dem hittas bland andra senatens republikanske majoritetsledare John Thune, och den demokratiske ledaren Chuck Schumer, uppger Wall Street Journal.

Läs också: Trump om avtalet: “Ville inte se dum ut”

Då är Trump maktlös

Förslagets breda stöd i senaten säkerställer att det går igenom, och skulle ge tillräckligt med stöd för att övervinna ett potentiellt veto från Donald Trump, rapporterar tidningen.

Enligt Graham är målet med förslaget att hjälpa presidenten, som ska ha berättat om sin frustration över situationen.

– Jag vill ha ett förhandlat slut på kriget, hedervärt och rättvist. Jag tror att Trump är den bästa personen för att uppnå det målet, men dessa sanktioner representerar senatens syn på att vi ser att den främsta skurken är Ryssland, säger Graham till Bloomberg.

Läs vidare: Tesla ger ett klart besked om Elon Musk

Foto: President of Russia Office samt Official White House Photo

Text: Redaktionen

Ilsken folksamling utanför Putins kontor

2025 09 30

Ett tusental upprörda ryssar har samlats utanför Vladimir Putins officiella mottagningskontor i Moskva.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland

2025 09 29

En rysk fabrik, som tillverkar viktiga komponenter till vapen och militär utrustning, har attackerats under natten till måndagen.

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen