7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

24 feb 2026

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 24

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen