7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Massivt ryskt misslyckande

2026 03 16

Ryssland står inför ett massivt misslyckande.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att Rysslands planerade våroffensiv i kriget mot Ukraina hittills har misslyckats.

Samtidigt uppger han att ryska styrkor tvingas ändra taktik efter stora förluster, rapporterar Kyiv Post.

Våroffensiv tappar tempo

Den ukrainska presidenten säger att ryska styrkor hittills inte har lyckats nå sina mål med årets våroffensiv.

Enligt honom har ukrainska försvarslinjer stoppat större genombrott och förstört stora mängder rysk militär utrustning.

– Vårkampanjen, som den var planerad, drunknade denna vår för ryssarna. De kunde inte avancera, säger Zelenskyj till journalister vid en konferens i Paris.

Han menar att ryska styrkor visserligen fortsätter att anfalla längs fronten, men utan att lyckas bryta igenom de ukrainska positionerna.

– De genomför offensiva handlingar, men de är alla likadana. De kan inte bryta igenom någonstans – vi bränner deras utrustning, säger han.

Ersätter stora anfall

Enligt presidenten har Rysslands svårigheter att avancera med sina styrkor lett till att militären i stället använder mindre infiltrationsgrupper.

Dessa grupper försöker ta sig igenom ukrainska linjer i mindre enheter snarare än genom stora samordnade attacker.

Ukrainska styrkor ska dock ha lyckats slå tillbaka dessa försök på flera delar av fronten.

– Våra krigare förstör dem, betonar han.

Ryska truppförflyttningar

Zelenskyj pekar också på tidigare ukrainska framgångar som en viktig orsak till att den ryska offensiven har stannat upp.

Han menar att trycket från Ukraina tvingat Ryssland att flytta trupper mellan olika delar av fronten.

– Vi såg hur de började flytta trupper från Donetsk-riktningen till södern, eftersom de var rädda att Ukrainas väpnade styrkor skulle avancera längre, säger han.

Enligt presidenten har underrättelserapporter visat ryska kartor där områden som Moskva planerar att erövra under de kommande åren är markerade.

– Det visar att de definitivt inte har några tankar på att stoppa kriget, säger han.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

15 mars 2026

UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

2026 03 15

USA:s och Israels anfall mot Iran går in på sin tredje vecka.

Den eskalerade konflikten har skapat svallvågor i hela världen.

I veckan gick Kina ut och begärde ett slut på kriget, rapporterade den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.

– Alla parter bör uppmana de inblandade att trycka på stoppknappen för militära operationer så snart som möjligt för att förhindra ytterligare eskalering, sade Kinas utrikesminister Wang Yi, i ett uttalande.

Kina går in

Nu kommer uppgifter om att Kina, precis som Ryssland, gått in med stöd i kriget.

Det hävdar Irans utrikesminister Abbas Araghchi, rapporterar MS NOW.

– Vi har haft nära samarbete tidigare, vilket fortfarande pågår, och det inkluderar även militärt samarbete, säger utrikesministern till nyhetskanalen.

Samarbete under kriget

Samarbetet har fortsatt under kriget mot USA och Israel, uppger Abbas Araghchi.

– Iran har haft gott samarbete med dessa länder. Politiskt, ekonomiskt och till och med militärt, säger han till nyhetskanalen.

Den iranske utrikesministern uppger också att Iran kommer fortsätta att begränsa transporterna genom Hormuzsundet.

Endast utvalda fartyg får passera, men inga som tillhör USA, Israel eller någon av dess allierade, framhåller Abbas Araghchi.

Kina har ännu inte kommenterat uppgifterna. Ryssland har sedan tidigare deklarerat att Iran har landets stöd i kampen mot väst, uppger RBC-Ukraine.

Mellanöstern viktigt för Kina

Mellanöstern är en viktig region för Kina, både geopolitiskt och ekonomiskt.

På grund av konflikten stiger priserna i Kina och försörjningskedjorna i den kinesiska produktionen störs.

Över 50 procent av Kinas oljeimport kommer från Mellanöstern, uppger tidningen.

Från Iran kommer omkring 13 procent.

– Konflikten har redan påverkat trafiken genom Hormuzsundet, som har minskat med 70 procent, och skapat brist på svavel – en råvara som används i gödningsmedel, mikrochips och metallindustri. Kina är en av de största importörerna av svavel i regionen, framhåller tidningen.

Foto: C. Gong

Text: Redaktionen