”USA kommer attackera oss” – Putins ”hjärna” övertygad

2026 03 06

Ryssland kan stå på tur efter Iran.

Irans krig har skapat oro i Moskva.

Putins närmaste krets ser USA som ett direkt hot mot Ryssland, och varnar för att en attack kan vara nära, rapporterar finska Iltalehti.

Trump skapar osäkerhet

När Donald Trump återvände till makten förra året hoppades många nära Rysslands ledning att han skulle kunna bli en vän till Moskva.

Men hans agerande i bland annat Venezuela, Iran och Syrien har istället väckt oro i Kreml.

– Ett hänsynslöst USA är ett hot mot hela världen, sade Putins propagandist Konstantin Malofejev efter attacken mot Iran.

Putins ”hjärna” varnar

Ett annat exempel på det förändrade tankesättet inom Putins närmaste krets är den ryske filosofen Aleksandr Dugin, ofta kallad ”Putins hjärna”. Dugin är känd för sitt starka inflytande inom nationalistiska och konservativa kretsar.

Tidigare såg hanTrumps framgångar som ett tecken på att USA under Trump kunde ha mycket gemensamt med Ryssland, men efter attackerna mot Iran uttrycker han nu besvikelse över att Trump inte följt de förväntade populistiska MAGA‑idéerna och att Ryssland kan vara nästa land som blir attackerat.

– Det är bättre att vi inte har något med Trump i hans nuvarande form att göra, varnar Dugin.

– Om Iran klarar sig kan allt gå bra. Om de faller, står vi näst på tur.

Han anser att den amerikanska ledarens agerande har undergrävt det som en gång sågs som en möjlig allians mellan USA:s och Rysslands nationalistiska rörelser.

Fördelar trots hotbild

Trots krigsoro finns det några positiva effekter för Ryssland, menar tidningen.

Stigande oljepriser och leveransproblem gynnar landets statskassa.

Länder som Kina och Indien vänder sig nu i större utsträckning till Ryssland.

– Om konflikten i Iran bara pågår ett par veckor spelar det liten roll. Om den drar ut på tiden blir situationen intressant, säger energiexperten Sergei Vakulenko, till The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tio F-16-plan till Ukraina – ska skicka hela flottan

2026 10 16

F-16-stridsflygplan kommer inom kort att levereras till Ukraina.

Kyjiv använder sig i dagsläget av flera olika typer av stridsflygplan. Det rör sig om F-16-plan, franska Mirage-plan och äldre sovjetiska modeller.

Det krigshärjade landet är i konstant behov av fler stridsflygplan för såväl offensiva som defensiva operationer.

Nu kommer besked om att Belgien förbereder leverans av tio F-16-plan – och fler är att vänta framöver.

Tio på gång

Belgiens premiärminister Bart De Wever bekräftar nu att tio stridsflygplan kommer att levereras till Ukraina redan i år, rapporterar Kyiv Independent.

– Ukraina behöver desperat operativa stridsflygplan och vi kan ge vårt bidrag, säger han.

– Vi kommer att leverera tio i år. Vi har hamnat lite efter på grund av förseningar med F-35:orna, men de har nu börjat anlända, vilket gör det möjligt för oss att skicka F-16 till Ukraina.

Belgien moderniserar

Belgien arbetar med att modernisera sin stridsflygplansflotta, och integrerar F-35-stridsflygplan i flygvapnet.

Det möjliggör leveranser av de äldre F-16-planen till Ukraina.

Men det kan komma att bli betydligt fler än tio stycken, Belgien har tidigare indikerat att hela flottan av F-16-plan ska skickas till Ukraina.

Läs mer: Lågprisjätte storsatsar i Sverige – ny plan för 92 varuhus

“Ska skicka alla”

Enligt uppgifter har Belgien i nuläget fler än 40 stridsflygplan av typen F-16.

Försvarsminister Theo Francken har sagt att hela flottan ska skickas på sikt.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi skickar alla våra F-16 till Ukraina under de kommande åren, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Främst defensivt

Med jämna mellanrum använder Ukraina stridsflygplanen för offensiva uppdrag.

Men F-16-planen tycks främst ha fått en defensiv roll i att skjuta ner ryska drönare.

I huvudsak är det de jetdrivna drönarna som Ukraina kämpar ner med hjälp av stridsflygen.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

2026 10 16

En bilhandlarkedja tvingas lägga ner anläggningar i Sverige.

Bilmarknaden är på väg att förändras. Elbilarna blir fler och fler, och de rusande bränslepriserna snabbar på skiftet.

De nya förutsättningarna förändrar också tillvaron för bilhandlarna. Nu kommer beskedet att bilhandlarkedjan Kamux stänger ner flera anläggningar i Sverige, men drar också i handbromsen i Tyskland och Finland.

– I Sverige har Kamux inlett en samrådsprocess med anställda för att stänga fyra förlustbringande showrooms, och i Finland inleder företaget förändringsförhandlingar om stödfunktioner för att minska kostnaderna, uppger företaget i ett uttalande.

Det framgår i nuläget inte vilka anläggningar det rör sig om. I Tyskland stänger Kamux igen alla sina anläggningar.

Stopp för dieselbilar

Försäljningen har dalat för Kamux den senaste tiden, och försäljningen av dieselbilar har stoppat upp nästan helt och hållet.

– Den begagnade bilmarknaden har varit trög i alla Kamuxs verksamhetsländer. Den fortsatt höga prisnivån på bränslen har särskilt påverkat efterfrågan på och priserna på dieselbilar, framhåller företaget.

– På grund av svagare än förväntad bruttovinstutveckling uppskattas det justerade rörelseresultatet vara lägre än väntat.

Läs också: Flera konkurser i viktig bransch

Elbilsförsäljningen stiger

Samtidigt som efterfrågan på bilar som drivs med fossilbränsle minskar, ökar försäljningen av elbilar i Sverige. De stigande bränslepriserna uppges vara en drivande faktor, enligt Mobility Sweden.

Under september var andelen elbilar bland nyregistrerade bilar i Sverige hela 49 procent. Motsvarande siffra förra året var 38 procent.

– Utvecklingen för elbilar har hittills i år varit positiv och september månad stärker elbilstrenden, säger Jessica Alenius, vd på Mobility Sweden, i ett uttalande.

– Om trenden ska hålla i sig förutsätter det långsiktiga spelregler, träffsäkra styrmedel som sänker trösklarna till elbil för fler hushåll men även en laddinfrastruktur som fungerar i vardagen.

Läs mer: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Foto: J. Collins

Text: Redaktionen