USA kan svänga – uppfyller Erdogans högsta önskan

2025 09 25

Under Donald Trumps första mandatperiod gav han kalla handen till Turkiet.

Det Natoallierade landet fick inte köpa de omtalade stridsflygen av F-35-typen.

Anledningen var att Turkiet tidigare köpt luftförsvarssystem från Ryssland och amerikanska tjänstemän befarade att information om F-35-planens kapacitet skulle hamna i ryska händer.

Nu kan Trump vara på väg att svänga helt i frågan i samband med att den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan besöker Vita huset idag, rapporterar AP.

– Vi arbetar med många handels- och militära avtal med presidenten, inklusive ett storskaligt köp av Boeingplan, ett större F-16-avtal och en fortsättning på F-35-samtalen, som vi förväntar oss ska slutföras positivt, framhåller Trump på sociala medier.

Önskelista på 50 miljarder

Erdogans besök i Vita huset blir det första sedan 2019.

Även om Trump hyllat relationen till Erdoğan har förhållandet mellan de två Natoallierade länderna varit frostigt de senaste åren.

Förutom stridsflygen vill Turkiet även köpa flytande naturgas. Totalt handlar det om en önskelista värd 50 miljarder dollar, uppger turkiska tjänstemän till Bloomberg.

Enligt nyhetsbyrån ser Erdogan mötet som en chans att “återställa de band som skakats av landets inköp av ryska vapen, diplomatiska gräl och vedergällningstullar".

Den amerikanska sidan är dock inte övertygad. Förutom Rysslandskopplingen har även spänningarna mellan Turkiet och Israel, en viktig allierad till USA, försvårat relationen.

Erdoğan: "Passar inte"

Den turkiska presidenten själv är dock angelägen om att häva förbudet om att köpa F-35-plan från USA.

Jag tycker inte att det är särskilt passande för ett strategiskt partnerskap, och jag tycker inte att det är rätt väg att gå, sade Erdogan till Fox tidigare i veckan.

Enligt turkiska tjänstemän har Turkiet redan betalat 1,4 miljarder för planen.

Vill utnyttja Trump

Emre Peker, chef för Eurasia Group Europe i London, menar att Erdoğan tänker utnyttja Trumps presidentskap för att förbättra relationen mellan de två länderna.

– De energi- och försvarsavtal som Erdoğan driver är viktiga pelare i en ömsesidigt fördelaktig, transnationell relation som också skulle tilltala Trumps avtalsförmåga, säger han till Bloomberg.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Fartyg ska bordas – tung smäll för Ryssland

2025 10 19

Den ryska skuggflottan utgör en av Putinregimens viktigaste resurser.

Fartygen seglar under falsk flagg för att kringgå västvärldens sanktioner och används främst för att transportera rysk olja till internationella handelspartners.

Den ryska ekonomin är kraftigt beroende av exporten av olja och gas. Intäkterna från exporten används för att finansiera kriget i Ukraina. Skuggflottans oljetransporter utgör en avgörande länk i denna ekonomiska kedja.

Nu kan flera transporter stoppas.

EU planerar att förstärka medlemsländernas befogenheter att borda de ryskkopplade fartygen, rapporterar Politico med hänvisning till ett dokument som tagits fram inför ett möte mellan unionens utrikesministrar.

Enligt dokumentet vill EU, inom ramen för den internationella havsrätten, öka möjligheterna till bordning genom ”bilaterala avtal mellan flaggstaterna och EU om förhandsgodkända bordningar för inspektioner".

– Det skulle ge medlemsstaterna ytterligare verktyg för att öka effektiviteten i genomförandet av tvångsåtgärder, bland annat genom att skapa rättslig grund för att borda fartygen som tillhör skuggflottan, står det i dokumentet enligt tidningen.

”Plattformar för hybridattacker”

I dokumentet betonas det att skuggflottans fartyg inte bara bidrar till att stärka Moskvas krigsekonomi utan också utgör ett hot mot miljön och sjöfartssäkerheten.

Vidare konstateras det att dessa fartyg utgör en risk för kritisk infrastruktur och ”kan användas som plattformar för hybridattacker mot EU:s territorium".

Beslut i november

EU:s målsättning är att dokumentet ska antas i november, uppger Politico.

När deklarationen har fått stöd av medlemsstaterna kommer EU:s utrikeschef Kaja Kallas att söka EU-rådets bemyndigande och sedan inleda förhandlingar om bilaterala avtal med ”identifierade flaggstater”.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

19 oktober 2025

Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

2025 10 19

Riksbanken ger ett glädjande besked till hushållen.

Under årets sista månader kommer inflationen att sjunka ytterligare, bedömer centralbanken i en ny prognos.

– I vår prognos räknar vi med att inflationen dämpas tydligt det kommande halvåret. Det senaste inflationsutfallet för september stödjer den bilden, säger förste vice riksbankschef Anna Bunge.

Enligt Bunge finns det tydliga indikationer som pekar på att inflationen närmar sig målet på 2 procent.

Ett glatt besked för svenska hushåll och företag.

– En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling med god och stabil tillväxt. Detta eftersom ekonomins aktörer får lättare att planera långsiktigt när inflationen inte varierar så mycket och det finns en gemensam bild av hur priserna kommer att utvecklas framöver, skriver Riksbanken om tvåprocentsmålet.

Starkare konjunktur

Riksbankens prognos visar också att det finns förutsättningar för en starkare konjunktur: reallönerna stiger och hushållens köpkraft ökar.

Anna Bunge konstaterar att det finns tecken på att återhämtningen börjar ta fart på riktigt. Tillväxten i konsumtionen har ökat och företagen ser mer optimistiskt på utvecklingen, fastslår vice riksbankschefen.

Allt pekar dock inte uppåt.

– Det är bekymmersamt att det ser fortsatt svagt ut på arbetsmarknaden och vi lever fortfarande i en mycket orolig omvärld, säger Bunge.  

Varningen: ”Räkna med svängningar”

Inflationen närmar sig tvåprocentsmålet och återhämtningen i svensk ekonomi börjar ta fart.

Samtidigt flaggar Anna Bunge för ”stora svängningar” under de kommande åren. Vice riksbankschefen hänvisar till regeringens aviserade sänkning av matmomsen.

– Min grundsyn är att momssänkningen inte ändrar bilden av inflationen på sikt och därför är något vi bör ’se igenom’. Men vi måste följa hur hushållens och företagens förväntningar och beteende påverkas, betonar hon.

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen