USA kan svänga – uppfyller Erdogans högsta önskan

2025 09 25

Under Donald Trumps första mandatperiod gav han kalla handen till Turkiet.

Det Natoallierade landet fick inte köpa de omtalade stridsflygen av F-35-typen.

Anledningen var att Turkiet tidigare köpt luftförsvarssystem från Ryssland och amerikanska tjänstemän befarade att information om F-35-planens kapacitet skulle hamna i ryska händer.

Nu kan Trump vara på väg att svänga helt i frågan i samband med att den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan besöker Vita huset idag, rapporterar AP.

– Vi arbetar med många handels- och militära avtal med presidenten, inklusive ett storskaligt köp av Boeingplan, ett större F-16-avtal och en fortsättning på F-35-samtalen, som vi förväntar oss ska slutföras positivt, framhåller Trump på sociala medier.

Önskelista på 50 miljarder

Erdogans besök i Vita huset blir det första sedan 2019.

Även om Trump hyllat relationen till Erdoğan har förhållandet mellan de två Natoallierade länderna varit frostigt de senaste åren.

Förutom stridsflygen vill Turkiet även köpa flytande naturgas. Totalt handlar det om en önskelista värd 50 miljarder dollar, uppger turkiska tjänstemän till Bloomberg.

Enligt nyhetsbyrån ser Erdogan mötet som en chans att “återställa de band som skakats av landets inköp av ryska vapen, diplomatiska gräl och vedergällningstullar".

Den amerikanska sidan är dock inte övertygad. Förutom Rysslandskopplingen har även spänningarna mellan Turkiet och Israel, en viktig allierad till USA, försvårat relationen.

Erdoğan: "Passar inte"

Den turkiska presidenten själv är dock angelägen om att häva förbudet om att köpa F-35-plan från USA.

Jag tycker inte att det är särskilt passande för ett strategiskt partnerskap, och jag tycker inte att det är rätt väg att gå, sade Erdogan till Fox tidigare i veckan.

Enligt turkiska tjänstemän har Turkiet redan betalat 1,4 miljarder för planen.

Vill utnyttja Trump

Emre Peker, chef för Eurasia Group Europe i London, menar att Erdoğan tänker utnyttja Trumps presidentskap för att förbättra relationen mellan de två länderna.

– De energi- och försvarsavtal som Erdoğan driver är viktiga pelare i en ömsesidigt fördelaktig, transnationell relation som också skulle tilltala Trumps avtalsförmåga, säger han till Bloomberg.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

26 mars 2026

UPPGIFTER: USA säger stopp – mardrömsbesked för Europa

2026 03 26

USA kan fatta ett beslut som får stora konsekvenser för Ukraina och Europa.

Europa hjälper Ukraina genom att köpa vapen av USA.

Men nu överväger USA att omdirigera militära resurser till Mellanöstern.

Uppgifterna väcker stor oro i Kyiv och i hela Europa.

Kan sätta stopp

Pentagon överväger att omdirigera vapen som är avsedda för Ukraina till Mellanöstern, uppger källor med insyn i ärendet för Washington Post.

Skälet är att USA utökar sina militära operationer mot Iran, och anser sig behöva resurserna där.

Det handlar bland annat om Patriot-missiler.

Kyiv fruktar nu stora förseningar eller uteblivna leveranser av resurser till luftförsvaret, där behovet är akut till följd av ökade ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

De resurser som kan omdirigeras inkluderar interceptor-missiler såsom Patriot, som har beställts till Ukraina via programmet Prioritized Ukraine Requirements List (PURL). Det är inom ramen för detta program som Natoländer beställer vapen till Ukraina av USA.

En ukrainsk tjänsteman bekräftar att uppgifterna har väckt stor oro i Kyiv, rapporterar tidningen.

Uppgifterna är även oroande för hela Europa, bland annat för att Ukrainas möjlighet att försvara sig påverkar hela Europas säkerhet. Europa fruktar också att deras egna beställningar kan påverkas.

”Kan inte kommentera”

Från amerikanskt håll försöker man lugna sina allierade.

En tjänsteman från USA:s krigsdepartement säger att USA är fortsatt engagerade i sina allierades säkerhet.

– Amerikas militär är den mäktigaste i världen, och vi kommer att se till att USA:s styrkor och våra allierades och partners styrkor har vad de behöver för att kämpa och vinna, säger tjänstemannen till tidningen.

Tjänstemannen vill dock inte gå in på några detaljer, och dementerar alltså inte uppgifterna om att militära resurser dirigeras om från Ukraina till Iran.

– Av operativa säkerhetsskäl kommer vi inte att kommentera några specifika allierade eller partnerbehov eller pågående insatser för att stödja dem, säger tjänstemannen.

Något beslut i frågan är dock inte fattat än, enligt källorna.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen  

27 mars 2026

Ryska planen går i kras – ”dömd att misslyckas”

2026 03 27

Det är över fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

Den ryska planen var ett snabbt övertagande, men verkligheten har blivit en annan.

Nu, när vintern släpper sitt grepp, planerade Ryssland en ny kraftfull våroffensiv.

Planer som de nu kan tvingas skrota.

– Den ryska våroffensiven är dömd att misslyckas, uppger tankesmedjan ISW, Institute for the Study of War, rapporterar danska TV2.

Betydande framsteg

I södra Ukraina har de försvarande styrkorna gjort ”betydande framsteg”, uppger tankesmedjan.

Landområden har återtagits från de ryska inkräktarna, som nu har tvingats att dirigera om sina trupper och materiel för att stoppa den ukrainska framfarten.

Därmed kan chansen försvinna för Ryssland att ta över det så kallade ”fästningsbältet”, en 5 mil lång linje av befästa städer och områden i regionen Donetsk.

– Ryska styrkor har försökt och misslyckats med att ta fästningsbältet 2014 och 2022, och en sådan operation fem år in i kriget kommer sannolikt att ta flera år och betydande förluster av personal och utrustning, uppger ISW.

Bristande förmåga

Historien de senaste åren visar att de ryska styrkorna har svårt att bryta igenom det ukrainska försvaret.

Det har ofta varit krävande vad gäller både tid och resurser.

– Ryska styrkor har heller inte visat någon förmåga att snabbt omringa, bryta igenom eller på annat sätt ta städer i storlek med de i fästningsbältet och tillbringade nästan två år med att erövra Pokrovsk – en betydligt mindre stad med en befolkning på cirka 60 000, framhåller ISW, enligt kanalen.

Attacker bakom frontlinjen

Samtidigt som striderna längs frontlinjen fortsätter, slår Ukraina också till inne i Ryssland.

Under natten kom rapporter om nya attacker mot ryska hamnar i Östersjön. Det är tredje natten i rad som drönare drar in över de, för Ryssland, viktiga oljehamnarna i regionen.

– I de tidiga morgontimmarna den 27 mars rapporterade lokalbefolkningen att de hört explosioner i området kring oljeterminalerna, som ligger vid Östersjön, samtidigt som tjänstemän varnade för en drönarattack mot regionen, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen