Det Natoallierade landet fick inte köpa de omtalade stridsflygen av F-35-typen.

Anledningen var att Turkiet tidigare köpt luftförsvarssystem från Ryssland och amerikanska tjänstemän befarade att information om F-35-planens kapacitet skulle hamna i ryska händer.

Nu kan Trump vara på väg att svänga helt i frågan i samband med att den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan besöker Vita huset idag, rapporterar AP.

– Vi arbetar med många handels- och militära avtal med presidenten, inklusive ett storskaligt köp av Boeingplan, ett större F-16-avtal och en fortsättning på F-35-samtalen, som vi förväntar oss ska slutföras positivt, framhåller Trump på sociala medier.

Önskelista på 50 miljarder

Erdogans besök i Vita huset blir det första sedan 2019.

Även om Trump hyllat relationen till Erdoğan har förhållandet mellan de två Natoallierade länderna varit frostigt de senaste åren.

Förutom stridsflygen vill Turkiet även köpa flytande naturgas. Totalt handlar det om en önskelista värd 50 miljarder dollar, uppger turkiska tjänstemän till Bloomberg.

Enligt nyhetsbyrån ser Erdogan mötet som en chans att “återställa de band som skakats av landets inköp av ryska vapen, diplomatiska gräl och vedergällningstullar".

Den amerikanska sidan är dock inte övertygad. Förutom Rysslandskopplingen har även spänningarna mellan Turkiet och Israel, en viktig allierad till USA, försvårat relationen.

Erdoğan: "Passar inte"

Den turkiska presidenten själv är dock angelägen om att häva förbudet om att köpa F-35-plan från USA.

– Jag tycker inte att det är särskilt passande för ett strategiskt partnerskap, och jag tycker inte att det är rätt väg att gå, sade Erdogan till Fox tidigare i veckan.

Enligt turkiska tjänstemän har Turkiet redan betalat 1,4 miljarder för planen.

Vill utnyttja Trump

Emre Peker, chef för Eurasia Group Europe i London, menar att Erdoğan tänker utnyttja Trumps presidentskap för att förbättra relationen mellan de två länderna.

– De energi- och försvarsavtal som Erdoğan driver är viktiga pelare i en ömsesidigt fördelaktig, transnationell relation som också skulle tilltala Trumps avtalsförmåga, säger han till Bloomberg.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Organisationen är en central aktör för att föra in bistånd i Gaza, som lider av en svår humanitär kris till följd av kriget mellan Israel och Hamas.

Beskedet kom efter att den israeliska regeringen uppgett att Unrwa infiltrerats av Hamasmedlemmar, vilket även fick FN att avskeda nio anställda i organisationen.

Nu befinner sig Sam Rose, som är Gazachef för Unrwa, i Stockholm för att få den svenska regeringen att ändra sig.

– Vi vill ju inte att det ska finnas den minsta risk att svenska skattemedel kommer i närheten av islamister eller terrorister, säger Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, till SvD.

"Inte en bankomat"

Sverige spelade en stor roll i att bygga upp Unrwas verksamhet. Men Dousa ser inte att det i sig är skäl till fortsatt engagemang.

– Nej, vi är inte en bankomat för enskilda FN-organisationer. De som levererar, de som får ut resurser i fält, de som inte har höga omkostnader, de som håller rent mot extremister, de kommer vi att fortsätta att stötta och kan tänka oss att öka vårt stöd till, säger ministern.

Valde andra organisationer

I samma veva som regeringen beslöt att avsluta stödet till Unrwa meddelades att 800 miljoner kronor skulle avsättas för den humanitära krisen i Gaza.

Unrwa hade då förbjudits av Israel att verka i landet och den svenska bedömningen var att organisationen inte kommer att nå hela vägen fram. Istället satsade man på andra hjälporganisationer.

– Det är viktigt för regeringen att våra pengar inte fastnar på ett konto och inte kan nå ut till fält. Utan att vi också stöttar organisationer som kan göra maximal skillnad, sade Dousa till GP vid tillfället.

Massiv kritik: "Katastrofalt"

Beskedet att avsluta stödet till Unrwa har emellertid mött massiv kritik.

Bland annat har Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, reagerat hårt.

– Det här är ett katastrofalt beslut. Förhållandena i Gaza är redan fruktansvärda, och det är bara Unrwa som har den infrastruktur som behövs för att kunna distribuera förnödenheter i de volymer som behövs. Nu går hela Gaza mot en svältkatastrof, framhöll han på X då.

Även Unrwra-chefen Philippe Lazzani vädrade sin besvikelse.

– Detta är en sorglig dag för palestinska flyktingar och det multilaterala system som Sverige har gått i bräschen för, skrev han på samma plattform.

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen