Efter ett par tuffa veckor på andra sidan Atlanten syns gröna siffror i de ledande indexen på måndagen.

I skrivande stund stiger indexet S&P 500 med ungefär 1,6 procent.

Detta efter signaler om att Trumps tullar kanske inte blir lika omfattande som befarat.

Börsen stiger

Dow Jones, Nasdaq och S&P 500 stiger alla med över en procent.

Bland aktierna som ökar mest på måndagen finns bland annat Tesla, Meta och Nvidia.

Detta efter rapporter om att president Donald Trump kan komma att avstå från att genomföra några av sina omfattande tullplaner, vilket ökar förhoppningarna om att USA ska undvika att kasta in världen i ett fullskaligt handelskrig.

“Kanske inte lika illa”

Tobin Marcus från Wolfe Research kommenterar situationen.

– Genom att utelämna de sektorsspecifika tullarna från paketet från den 2 april minskas både den totala omfattningen och den maximala tullsatsen för de sektorer som omfattas avsevärt, med tanke på att alla Trumps tullar hittills har utformats för att staplas, säger han till CNBC.

– Taket för de ömsesidiga tullarna den 2 april är fortfarande dramatiskt, och vi förväntar oss fortfarande en negativ marknadsreaktion, men omfattningen kommer inte att vara lika stor och de sektoriella effekterna inte lika koncentrerade.

Så lyder uppgifterna

Det är alltså förhoppningar om nedtonade tullar som får USA-börsen att lyfta.

Tjänstemän i Trump-administrationen försöker dämpa förväntningarna på att alla utlovade tullåtgärder kommer att träda i kraft den 2 april, rapporterade Bloomberg och Wall Street Journal i helgen. 

Istället kan ett betydligt reducerat antal tullar tillkännages nästa vecka, och fler kan följa senare, även om båda rapporterna uppgav att situationen förblir flytande och det slutliga beslutet kan ändras.

“Viktigt ord”

Trump har själv understrukit att flexibilitet är ett viktigt ord gällande tullarna.

– Jag förändras inte. Men ordet ”flexibilitet” är ett viktigt ord. Så det kommer att finnas flexibilitet, men i grund och botten är det ömsesidigt, har han sagt enligt CNN.

Foto: Y. Ntrahas

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen