Efter ett par tuffa veckor på andra sidan Atlanten syns gröna siffror i de ledande indexen på måndagen.

I skrivande stund stiger indexet S&P 500 med ungefär 1,6 procent.

Detta efter signaler om att Trumps tullar kanske inte blir lika omfattande som befarat.

Börsen stiger

Dow Jones, Nasdaq och S&P 500 stiger alla med över en procent.

Bland aktierna som ökar mest på måndagen finns bland annat Tesla, Meta och Nvidia.

Detta efter rapporter om att president Donald Trump kan komma att avstå från att genomföra några av sina omfattande tullplaner, vilket ökar förhoppningarna om att USA ska undvika att kasta in världen i ett fullskaligt handelskrig.

“Kanske inte lika illa”

Tobin Marcus från Wolfe Research kommenterar situationen.

– Genom att utelämna de sektorsspecifika tullarna från paketet från den 2 april minskas både den totala omfattningen och den maximala tullsatsen för de sektorer som omfattas avsevärt, med tanke på att alla Trumps tullar hittills har utformats för att staplas, säger han till CNBC.

– Taket för de ömsesidiga tullarna den 2 april är fortfarande dramatiskt, och vi förväntar oss fortfarande en negativ marknadsreaktion, men omfattningen kommer inte att vara lika stor och de sektoriella effekterna inte lika koncentrerade.

Så lyder uppgifterna

Det är alltså förhoppningar om nedtonade tullar som får USA-börsen att lyfta.

Tjänstemän i Trump-administrationen försöker dämpa förväntningarna på att alla utlovade tullåtgärder kommer att träda i kraft den 2 april, rapporterade Bloomberg och Wall Street Journal i helgen. 

Istället kan ett betydligt reducerat antal tullar tillkännages nästa vecka, och fler kan följa senare, även om båda rapporterna uppgav att situationen förblir flytande och det slutliga beslutet kan ändras.

“Viktigt ord”

Trump har själv understrukit att flexibilitet är ett viktigt ord gällande tullarna.

– Jag förändras inte. Men ordet ”flexibilitet” är ett viktigt ord. Så det kommer att finnas flexibilitet, men i grund och botten är det ömsesidigt, har han sagt enligt CNN.

Foto: Y. Ntrahas

Text: Redaktionen

Enligt ministern kan Ryssland vara redo att attackera försvarsalliansens östra flank 2028 eller 2029.

Samtidigt varnar Pistorius för att vissa experter menar att årets sommar kan ha varit Natoländernas sista i fredstid på länge.

– Vissa säger att 2028 är möjligt, och vissa militärhistoriker menar till och med att förra sommaren kan ha varit vår sista i fred, säger han till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.

”Det är bråttom”

I tidningsintervjun framhåller Pistorius att den ryske diktatorn Vladimir Putin ”inte gör någon hemlighet” av sina imperialistiska ambitioner, som sträcker sig bortom Rysslands östra gränser.

– Tyskland och våra europeiska partners måste reagera snabbt och beslutsamt, säger Pistorius och hänvisar till den historiska militära upprustning som just nu pågår i flera länder.

Ministern betonar att Nato är fullt kapabelt att försvara sig, både konventionellt och med sin kärnvapenavskräckning.

– Trots det är det bråttom. Vi måste rusta våra styrkor ännu bättre, säger Pistorius.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner 

Fransk general: ”Kommer chocktesta Europa”

Den tyska varningen utfärdas kort efter att Frankrikes försvarschef Fabien Mandon gått ut med en liknande varning.

I ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott varnade Mandon för att Ryssland  kommer ”chocktesta” Europa inom tre till fyra år.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, sade generalen enligt Reuters och tillade:

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen