USA:s politiska utveckling, både i inrikes- och utrikespolitiken, har väckt uppseende under det första året av Trumps andra mandatperiod.

Nu hävdar en ledande professor i internationell rätt att USA och det amerikanska imperiet är på väg mot ”kollaps och förstörelse”.

”Skulle bli ett auktoritärt land”

Martti Koskenniemi är professor emeritus i internationell rätt vid Helsingfors universitet, och internationellt känd för sitt arbete inom folkrätt.

Nu varnar han för att utvecklingen i USA är mer oroväckande än vad många tror.

– Jag har tänkt att det amerikanska imperiet håller på att kollapsa och falla sönder i USA, säger Koskenniemi till Iltalehti.

USA och dess roll i världen har förändrats i en rasande fart. De senaste veckorna har Trump-administrationen bland annat attackerat Venezuela samt skärpt sina hot mot Grönland, som tillhör en Nato-allierad.

Samtidigt har ICE-agenternas agerande i USA väckt enorma inhemska protester, inte minst efter en dödsskjutning i Minneapolis. Utvecklingen har dessutom lett till enorma spänningar mellan delstater och den federala makten i Washington.

Om utvecklingen fortsätter i den här takten kommer konsekvenserna bli allvarliga, och USA riskerar att vara oigenkännligt när Trumps mandatperiod är över, hävdar Martti Koskenniemi.

– Det skulle bli ett auktoritärt land där rättsstaten inte skulle följas, och ledarens ord skulle vara lagen, menar han.

Ser risker inför kommande val

Han anser att Trump har en auktoritär ledarstil som inte stöter på något motstånd på federal nivå.

Koskenniemi fruktar till och med att Trump kan komma att manipulera mellanårsvalet i november.

– Vi vet inte om mellanårsvalet i höst blir fritt och rättvist, hävdar han, enligt tidningen.

Han ser bland annat en risk att Trump kommer att skicka soldater till vallokaler för att övervaka röstningen och kontrollera identitetshandlingar. Detta skulle med all sannolikhet leda till minskat valdeltagande, enligt professorn i internationell rätt.

Trump sade nyligen till New York Times att han ångrar att han inte beordrade nationalgardet att ta kontroll över röstningsmaskinerna efter valet 2020.

Koskenniemi fruktar att Trump kan hitta på svepskäl för att förstöra valprocessen.

En annan fråga är vad som händer när Trumps mandatperiod löper ut. Koskenniemi känner sig inte säker på att det blir en demokratisk fortsättning för USA.

– Eftersom jag tror att vi är i en process [där USA kollapsar], kan jag egentligen inte tro att det kommer att hållas ett val om fyra år eller att vi bara fortsätter som vanligt. Den här situationen går åt motsatt håll, hävdar Martti Koskenniemi, enligt tidningen.

Foto: J. Johnson

Text: Redaktionen

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen