UPPGIFTER: Trump överväger nytt beslut – vill skicka meddelande till Ryssland

2025 07 13

USA:s president kan vara på väg att rikta nya pengar till Ukraina.

Sedan Trump tog över efter Joe Biden som amerikansk president blev verkligheten för Ukraina en annan.

Återkommande miljardstöd från Biden-administrationen blev till en mer neutral position från Trump-administrationen där fokus istället legat på att få till eldupphör.

Donald Trump har dock blivit allt mer frustrerad över bristen på framsteg – och har flera gånger uttryckt missnöje med Vladimir Putins agerande.

Vill skicka meddelande

Nu kommer uppgifter om att Donald Trump överväger att skicka pengar till Ukraina för första gången sedan han tog över som president.

Den nya finansieringen kan vara avsedd att sända ett budskap till Ryssland, uppger flera diplomatiska källor som CBS News har pratat med.

Finns pengar tillgängliga

Källan till den eventuella nya finansieringen för Ukraina är oklar. 

Men amerikanska tjänstemän berättar för CBS News att Trump har 3,85 miljarder dollar i pengar som finns kvar som från Biden-administrationen, vilket kan användas för att skicka amerikansk militär utrustning till Ukraina. 

Tidigare tjänstemän berättar också att presidenten har befogenhet att beslagta cirka 5 miljarder dollar i utländska ryska tillgångar och styra pengarna till Ukraina, även om varken han eller den tidigare presidenten Joe Biden har använt den befogenheten tidigare.

Överväger vapen

För första gången sedan han återvände till presidentposten överväger USA:s president Donald Trump även att godkänna att vapen skickas till Kyiv med hjälp av Presidential Drawdown Authority.

Källor med insyn i beslutet, som talade med Reuters den 10 juli, uppgav att Trumps team kommer att identifiera vapen från amerikanska lager som kan skickas till Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Ingen rörelse

Intensiva strider fortsätter att rasa längs med frontlinjen i Ukraina.

Det rör sig dock inte speciellt mycket åt något håll – Ryssland hävdar att de har tagit över vissa ukrainska byar men det handlar inte om några större framsteg.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Stort larm om kronan

2025 07 11

Kronan fortsätter att stärkas mot både dollarn och euron.

Nyligen nådde den svenska valutan sin högsta nivå sedan april 2022.

Ett glatt besked för svenska resenärer.

– Det är såklart positivt att pengarna räcker lite längre i år, men vi behöver också komma ihåg att priserna i utlandet har stigit under det senaste året. För den som planerar en resa till länderna kring Medelhavet har det i genomsnitt blivit omkring 3 procent billigare jämfört med för ett år sedan, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Skarp varning utfärdas

Men kronans starka framfart  har också en illavarslande baksida.

Det framhåller Handelsbankens valutaanalytiker Michel Gubel.

Han varnar för att kronans uppgång kan få ödesdigra konsekvenser för svenska företag. Detta eftersom svenska varor och tjänster blir dyrare för köpare i andra länder.

 Enligt Gubel kommer företagens konkurrenskraft och vinstmarginaler att minska ordentligt.

– Kronförstärkningen utgör ett betydande och underskattat hot mot svensk industri, säger han till SvD.

LÄS MER: Storbanken: Så går det för kronan i år 

Har ingen försäkring

Svenska exportföretag kan skydda sig mot nackdelarna med en starkare krona genom att teckna olika kontrakt.

Men enligt Gubel är det inget som företagen gjort i stor utsträckning. Han pekar på att kronan succesivt har tappat i värde de senaste tio åren. En utveckling som har varit fördelaktig för många företag, som uppvisat större vinstmarginaler och ökad konkurrenskraft.

– Varför skulle företagen vilja valutasäkra sig mot en starkare krona och därmed gå miste om de positiva effekterna av att kronan länge försvagades? Det finns ingen data som tyder på det och det är inte vad jag hör när jag pratar med företagen, säger Handelsbankens valutaanalytiker.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Varnar för samhällskris – “Får in mängder av samtal”

2025 07 13

Bankomat-problemen håller på att utvecklas till en samhällskris.

Det konstaterar Johanna Hållén, generalsekreterare hos Sveriges Konsumenter, och Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson.

I flera månader har Bankomat AB haft stora problem med bankomaterna – för närvarande är var fjärde bankomat ur funktion.

Det finns ingen prognos för när de kan fungera som vanligt igen – och Hållén och Eriksson varnar nu för utvecklingen.

Varnar för samhällskris

De menar att det är oroväckande att det inte har hittats en lösning på problemen – och att det kan leda till en samhällskris.

– Situationen är på väg att bli en samhällskris, skriver Hållén och Eriksson i en debattartikel i SvD.

– Vi får in mängder med samtal och mejl från människor som är både frustrerade och förbannade för att de inte kommer åt sina egna pengar.

“Hjärtskärande”

Skribenterna fortsätter med att ge exempel på hur situationen påverkar människor.

– Mest hjärt­skärande är de som oroar sig för sina äldre anhöriga som bara kan använda kontanter och som nu inte har möjlighet att handla mat eller medicin.

De hänvisar bland annat till strömavbrottet som skedde i Spanien och Portugal då de digitala betalsystemen slogs ut.

Mer måste göras av de svenska myndigheterna för att få ordning på situationen, menas det.

Därför strular det

Problemen beror på inkörningsutmaningar i samband med att Bankomat själva har börjat sköta kontanttransporterna till automaterna.

– Den senaste tiden har det som mest varit en av fyra automater som inte har fungerat, meddelar Bankomat.

– I ett normalläge brukar det vara en av 50 automater som är ur funktion. Tyvärr kan situationen komma att förvärras ytterligare innan det blir bättre.

Het debatt

Under de senaste åren har debatten om kontanternas roll intensifierats i samband med digitaliseringens framfart.

Förespråkare för kontanter menar att det vid kris kan vara svårt att lita på digitala system – och att det svenska folket har rätt till att kunna använda vilket betalsätt de vill.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen