På fredag den 8 augusti infaller Donald Trumps deadline gentemot Ryssland.

Då måste Ryssland ha uppnått fred med Ukraina – annars kommer Trump att rikta stenhårda tullar mot länder som köper olja från Ryssland.

Men nu kommer uppgifter om att Trump kan tvingas backa.

Kan slå hårt – mot USA

Om Trump verkligen inför de hårda sekundära sanktionerna mot Ryssland, kan det också medföra ett tungt bakslag för USA:s egen ekonomi, rapporterar CNN.

Åtgärderna kan leda till högre priser för amerikanska konsumenter, sämre vinstmarginaler för amerikanska företag och högre oljepriser för USA.

– Straffet för de länder som fortsätter att ta emot stora volymer rysk energi skulle också skada USA:s ekonomi på ett väsentligt sätt, säger Clayton Seigle, seniorforskare vid Center for Strategic and International Studies, till kanalen.

Tullarna skulle bland annat leda till mer inflation i USA, vilket skulle få amerikanska konsumenter att reagera, menar forskaren.

”Trump blinkade först”

Kina är ett av de länder som importerar rysk olja och därför skulle drabbas av Trumps nya tullar.

Men ytterligare tullar mot Kina skulle leda till höjda priser på exempelvis iPhones, rapporterar kanalen.

Det är därför fullt möjligt att Kina räknar med att Trump tvingas backa, eftersom han inte kan klara av den ”ekonomiska smärta” som USA själva skulle utsättas för, menar Giovanni Staunovo på UBS Wealth Management.

Kina har sett det hända redan tidigare i år, då Trump införde kraftfulla tullar som han sedan kraftigt reducerade medan länderna förhandlade om ett handelsavtal.

– Trump var den som blinkade först på grund av de implikationer det hade för importer till USA, säger Staunovo till kanalen.

Kan bli lägre

Det spekuleras därför i att Trumps tullar mot ryska handelspartners, som ska få Putin att börja förhandla om fred i Ukraina, kan komma att bli betydligt lägre än vad Trump har hotat med.

Trumps deadline infaller på fredagen den 8 augusti, sedan återstår det att se hur långt den amerikanska presidenten är beredd att gå för att få ett slut på kriget i Ukraina.

Foto: White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen