UPPGIFTER: Totalstopp för Sverige – i 10 år

2025 08 04

Sverige står inför 10 års totalstopp, varnar en nationalekonom.

Nästa år är det riksdagsval i Sverige, och redan nu kommer partierna med löften om välfärdsreformer.

Men politikerna håller tyst om hur verkligheten egentligen kommer att se ut de kommande 10 åren, menar nationalekonomen Stefan Fölster, som är chef för tankesmedjan Better Future Economics.

I själva verket finns inget utrymme för utgifter över huvud taget.

10 års stopp

De reformer av försvaret som Sverige har åtagit sig, bland annat med Natos nya utgiftskrav, innebär i praktiken att det inte finns något reformutrymme alls de kommande 10 åren.

Det hävdar Stefan Fölster i ett debattinlägg i DN.

Han anklagar partierna för att försöka dölja det faktum att de ökade försvarsanslagen slukar reformutrymmet.

– Under de kommande tio åren finns i praktiken inget utrymme för ökade välfärdsutgifter. Ändå ställer alla partier ut dyra vallöften om välfärdssatsningar till potentiella väljare, löften som inte kommer att kunna infrias, hävdar Stefan Fölster i debattartikeln.

Fölster varnar för att partiernas dyra vallöften, som alltså inte kan finansieras, riskerar att leda till stora besvikelser bland många väljare.

Det banar väg för missnöjespartier.

– Det gynnar missnöjespartier som frodas på uppfattat svek. Redan till höstens budgetförslag behövs reformer av budgetprocessen som undanröjer frestelsen att utställa falska löften, anser Stefan Fölster.

”Glömmer vården”

Fölster pekar bland annat på att Socialdemokraterna har pratat om stora investeringar i välfärden, trots att det i praktiken inte finns något utrymme för utgifter de kommande 10 åren. Även Moderaterna har utfärdat något vagare löften om satsningar på välfärden, menar han.

Sveriges enorma åtaganden när det gäller försvaret har väckt debatt om huruvida de är proportionerliga i förhållande till andra behov.

Överläkaren Daniel Molin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har exempelvis skrivit i en debattartikel i SvD att ”Sverige rustar men glömmer vården”.

– En försvarssatsning utan en samtidig satsning på vården är en ofullständig och farlig strategi. Vi måste investera i en sjukvård som är stark i både fred och kris, skriver Daniel Molin i debattartikeln.

Molin menar att den svenska vården inte är rustad för att klara ett krig eller en större kris.

– Kommer Sverige att vara rustat för att hantera konsekvenserna – inte bara militärt utan också medicinskt? Svaret är skrämmande nog ett tydligt nej, menar Daniel Molin.

Foto: Ninni-Andersson Regeringskansliet resp Magnus-Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

10 september 2026

Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

2026 09 10

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är osäkerheten stor.

År 1620 anlades en hammarsmedja i Virsbo. Den var i drift fram till 1891.

Några år senare startade Herman Lagercrantz en smidesverksamhet vid platsen.

På senare år har företaget Forgex arbetat med metall, bland annat som underleverantör till Volvo.

Men nu har Volvo i Köping, som är företagets största kund, beslutat att de inte längre vill köpa kugghjul från Forgex – och samtliga 69 anställda har fått besked om varsel, rapporterar Dagens Arbete.

Förlorar jobbet

Alla 66 arbetare på golvet förlorar sina jobb, medan tre tjänstemän blir kvar tills vidare.

IF Metalls klubbordförande Vidar Antonsen kommenterar.

– Det är ta mig fan skapligt förnedrande för folk att komma hit och höra ”du är arbetsbefriad, du är inte önskvärd här”, säger han om att kommunikationen från ledningen varit bristfällig.

Vd Per Axelsson menar att man hade velat kommunicera saken tidigare, men att det blev försenat.

“Tungt för samhället”

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är framtiden osäker.

Det slår hårt mot samhället, fortsätter Antonsen.

– Det är tungt både för smedjan och för det lilla samhället Virsbo, säger han till SVT.

För få arbetare

Enligt honom har många vid fabriken arbetat där i över 30 år.

14 personer som har fått besked om varsel kommer att jobba kvar under uppsägningstiden. Men det menas att det är alldeles för få för att klara av det arbete som är kvar.

Historien i Virsbo

Här är några milstolpar som Forgex lyfter fram om historien i Virsbo:

- 1620: En hammarsmedja anlades i Virsbo. 

- 1897: Herman Lagercrantz köper anläggningen av kung Oscar II. 

- 1930: Smide och bearbetning dominerar. Tillverkningen av stålrör utvecklas. 

- 1986: Wirsbo Bruks AB förvärvar produktionen i Kolsva. 

- 1989: Smidesdivisionen blir ett separat företag, Wirsbo Smide AB, med två enheter.

- 1997: Componenta förvärvar Wirsbo Smide, som ingår i ASKO Components, och bolaget blir Componenta Wirsbo AB.

- 2017: Forgex förvärvar Componenta Wirsbo.

 Foto: D. Wiadro

Text: Redaktionen

9 september 2026

Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

2026 09 09

Drönarvarningar ljuder i en hel rysk region.

Under onsdagen har invånarna i den ryska autonoma regionen Chantien-Mansien varnats av landets myndigheter.

Anledningen är att ukrainska drönare dragit i över regionen, vilket är första gången sedan kriget startade 2022.

Till följd av attacken har också flera flygplatser pausat sin verksamhet, rapporterar Kyiv Post.

– Ryssland ställer in flygningar 1 800 km från Ukraina när drönare hotar det sibiriska oljeproducerande hjärtlandet, uppger tidningen.

Oljehjärtat

Den ryska oljan är en motor i landets ekonomi. Men på senare tid har de ukrainska attackerna ställt till det rejält för produktionen och exporten från Ryssland.

Ukrainas nya måltavla, regionen Chantien-Mansien, är extremt viktig för den ryska oljeproduktionen, och beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomiska livsnerven.

Regionen har 40 procent av Rysslands råoljeproduktion, och hoten tyder på en förändring i hur Kyjiv slår mot Moskva där det gör ont, framhåller tidningen.

Läs också: Drömleverans närmar sig för Ukraina

43 procent borta

Ukraina har under sommaren riktat in många attacker mot den ryska oljan. Mängder av drönare har slagit ner i det angripande landets oljeraffinaderier.

– Sommaren 2026 träffade Kyjiv nästan alla ryska raffinaderier som ligger inom räckhåll, och militären hävdade i juli att 43 procent av Rysslands raffinaderikapacitet hade tagits ur drift till följd av attackerna, uppger tidningen.

Flera attacker

Förutom drönarna i regionen Chantien-Mansien har Ukraina slagit till på fler platser i Ryssland under det senaste dygnet. Bland annat mot hamnen i Novorossijsk och flera närliggande militära anläggningar, uppger den ukrainska militären, rapporterar Kyiv Post.

En oljeterminal ska ha träffats. Dessutom ska ett örlogsfartyg, ett flygplan och en luftförsvarsradar i området ha förstörts.

– Rapporter från ryska myndigheter hävdar att skräp från drönare träffade en kyrka, industriområden och bostadshus, uppger tidningen.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0 

Text: Redaktionen