Nästa år är det riksdagsval i Sverige, och redan nu kommer partierna med löften om välfärdsreformer.

Men politikerna håller tyst om hur verkligheten egentligen kommer att se ut de kommande 10 åren, menar nationalekonomen Stefan Fölster, som är chef för tankesmedjan Better Future Economics.

I själva verket finns inget utrymme för utgifter över huvud taget.

10 års stopp

De reformer av försvaret som Sverige har åtagit sig, bland annat med Natos nya utgiftskrav, innebär i praktiken att det inte finns något reformutrymme alls de kommande 10 åren.

Det hävdar Stefan Fölster i ett debattinlägg i DN.

Han anklagar partierna för att försöka dölja det faktum att de ökade försvarsanslagen slukar reformutrymmet.

– Under de kommande tio åren finns i praktiken inget utrymme för ökade välfärdsutgifter. Ändå ställer alla partier ut dyra vallöften om välfärdssatsningar till potentiella väljare, löften som inte kommer att kunna infrias, hävdar Stefan Fölster i debattartikeln.

Fölster varnar för att partiernas dyra vallöften, som alltså inte kan finansieras, riskerar att leda till stora besvikelser bland många väljare.

Det banar väg för missnöjespartier.

– Det gynnar missnöjespartier som frodas på uppfattat svek. Redan till höstens budgetförslag behövs reformer av budgetprocessen som undanröjer frestelsen att utställa falska löften, anser Stefan Fölster.

”Glömmer vården”

Fölster pekar bland annat på att Socialdemokraterna har pratat om stora investeringar i välfärden, trots att det i praktiken inte finns något utrymme för utgifter de kommande 10 åren. Även Moderaterna har utfärdat något vagare löften om satsningar på välfärden, menar han.

Sveriges enorma åtaganden när det gäller försvaret har väckt debatt om huruvida de är proportionerliga i förhållande till andra behov.

Överläkaren Daniel Molin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har exempelvis skrivit i en debattartikel i SvD att ”Sverige rustar men glömmer vården”.

– En försvarssatsning utan en samtidig satsning på vården är en ofullständig och farlig strategi. Vi måste investera i en sjukvård som är stark i både fred och kris, skriver Daniel Molin i debattartikeln.

Molin menar att den svenska vården inte är rustad för att klara ett krig eller en större kris.

– Kommer Sverige att vara rustat för att hantera konsekvenserna – inte bara militärt utan också medicinskt? Svaret är skrämmande nog ett tydligt nej, menar Daniel Molin.

Foto: Ninni-Andersson Regeringskansliet resp Magnus-Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handeln med omvärlden är som bekant en av Donald Trumps hjärtefrågor.

Den amerikanska presidenten tror starkt på tullar – och har infört höga tullar mot en majoritet av världens länder.

Men nu kommer ett rejält bakslag för Trump – det amerikanska representanthuset har röstat nej till Trumps tullar mot Kanada.

Och flera republikaner var bland dem som röstade nej.

Nej till Kanada-tullar

Representanthuset i USA har röstat för att upphäva president Donald Trumps tullar på kanadensiska varor, rapporterar BBC.

I en omröstning som slutade 219 mot 211 anslöt sig sex republikanska lagstiftare till demokraterna för att stödja en resolution som syftar till att stoppa de tullar Trump införde mot Kanada förra året.

Med tanke på republikanernas knappa majoritet i representanthuset var de sex republikanska avhoppen, tillsammans med en nästan enad demokratisk front, tillräckligt för att säkra rösterna.

“Har beväpnat”

Åtgärden introducerades av demokraten Gregory Meeks, som menar att Trump har "beväpnat tullar" mot allierade och destabiliserat världsekonomin.

– Dessa tullar har inte bara skadat vår relation med Kanada oerhört och drivit dem närmare Kina, de har även drivit upp priserna här hemma, säger Meeks.

Trump förbannad

Donald Trump är tydligt upprörd efter omröstningen.

Så här skriver han på Truth Social:

– Varje republikan, i representanthuset eller senaten, som röstar mot TULLAR kommer att få lida allvarliga konsekvenser när det blir valdags, och det inkluderar primärvalen!

“Borde inte förstöra”

Trumps reaktion på omröstningen fortsätter så här:

– Vårt handelsunderskott har minskat med 78 procent, Dow Jones har just nått 50 000 och S&P 7 000 – siffror som ansågs OMÖJLIGA för bara ett år sedan, menar han.

– Dessutom har TULLAR gett oss stor nationell säkerhet eftersom bara nämnandet av ordet får länder att gå med på våra starkaste önskemål. TULLAR har gett oss ekonomisk och nationell säkerhet, och ingen republikan bör hållas ansvarig för att förstöra detta privilegium.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Det framhåller president Trump i en intervju med Fox Business programledare Larry Kudlow.

Enligt Trump kommer USA att inleda ”mycket hårda” attacker på land mot narkotikasmugglare som hotar landet.

– Nu börjar vi på land, säger presidenten.

Strategin ändras

Tidigare har Trumpadministrationen fokuserat på att slå ut narkotikatransporter till havs. Flera fartyg har bombats i Karibiska havet. Vita huset hävdar att fartygen har varit involverade i smuggling av narkotika.  

Enligt Trump har bombningarna lett till att narkotikaflödena till USA har minskat med ungefär en tredjedel. 

Nu ändras strategin till markbaserade operationer, för att förhindra att drogkartellerna omdirigerar sina transporter via land.

– Vi har stört ut sjörutterna. Nu är vi redo att utöka verksamheten till land, säger Trump.

Stora oklarheter

Det råder stora oklarheter kring de planerade markoperationerna.

– Tjänstemän i administrationen har inte specificerat hur attackerna kommer att utformas, vilka länder det gäller, eller om operationerna kommer att involvera amerikanska militärer, utländska partners eller brottsbekämpande verksamhet, rapporterar Newsweek.

Vidare framhåller tidningen att Vita huset inte heller meddelat om man kommer söka ett godkännande från kongressen innan markoperationerna inleds.

Uppgifter: Överväger drönarattacker

Trump har frekvent framställt narkotikahandel som ett hot mot USA:s säkerhet. Särskilt vill presidenten förhindra smuggling av den dödliga drogen fentanyl.

Det har tidigare rapporterats att Trumpadministrationen överväger drönarattacker mot mäktiga personer inom de mexikanska drogkartellerna, och mot deras logistiska nätverk.

Enligt källor till NBC News vill USA helst genomföra attackerna i samarbete med Mexikos regering, men har inte uteslutit möjligheten att genomföra aktioner utan grannlandets medgivande.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen