Och det tycks inte röra sig om vilket besök som helst.

Kungen och drottningen kommer att resa till Nordamerika – såväl som energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och försvarsminister Pål Jonson (M).

Nu spekuleras det ordentligt om att en ny svensk jätteaffär kan vara nära förestående.

30-tal företag och organisationer

Ett 30-tal svenska företag, myndigheter och andra organisationer kommer att ingå i den Team Sweden-delegation som Business Sweden arrangerar på uppdrag av Utrikesdepartementet.

Samtidigt kommer kanadensiska uppgifter om att förhandlingar pågår om att tillverka Jas Gripen-plan i landet.

“Analys pågår”

Så här låter det från Saab gällande saken:

– Vad gäller Gripen så pågår en analys i landet kring framtidens stridsflygsflotta och vi svarar nu på frågor från Kanada kring våra erbjudanden, framhåller företaget i en kommentar till Affärsvärlden.

“Strategiskt partnerskap”

Under statsbesöket kommer Sverige och Kanada enligt regeringen att lansera ett strategiskt partnerskap. 

– Det kommer att fungera som ett politiskt ramverk som syftar till att ytterligare fördjupa relationen och stärka vår förmåga att möta gemensamma utmaningar, menas det.

Det är syftet

Det tre dagar långa statsbesöket äger rum i Ottawa och Montreal mellan 18 och 20 november.

– Syftet med statsbesöket är att befästa och utveckla den nära relationen mellan Sverige och Kanada genom att stärka samarbetet på det säkerhets- och försvarspolitiska området, och främja innovation, handel och investeringar inom bland annat den gröna och digitala omställningen, förklarar regeringen.

– Statsbesöket syftar också till att stärka de mellanfolkliga kontakterna genom att främja samarbete inom forskning och kompetensförsörjning.

För inte länge sedan kom Ukraina och Sverige överens om en avsiktsförklaring om att mellan 100 och 150 Jas Gripen-plan ska säljas till det krigshärjade landet.

Ingenting är helt spikat ännu – men ukrainska representanter förefaller säkra på att en affär kommer att bli av.

Foto: N. Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen