Och det tycks inte röra sig om vilket besök som helst.

Kungen och drottningen kommer att resa till Nordamerika – såväl som energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och försvarsminister Pål Jonson (M).

Nu spekuleras det ordentligt om att en ny svensk jätteaffär kan vara nära förestående.

30-tal företag och organisationer

Ett 30-tal svenska företag, myndigheter och andra organisationer kommer att ingå i den Team Sweden-delegation som Business Sweden arrangerar på uppdrag av Utrikesdepartementet.

Samtidigt kommer kanadensiska uppgifter om att förhandlingar pågår om att tillverka Jas Gripen-plan i landet.

“Analys pågår”

Så här låter det från Saab gällande saken:

– Vad gäller Gripen så pågår en analys i landet kring framtidens stridsflygsflotta och vi svarar nu på frågor från Kanada kring våra erbjudanden, framhåller företaget i en kommentar till Affärsvärlden.

“Strategiskt partnerskap”

Under statsbesöket kommer Sverige och Kanada enligt regeringen att lansera ett strategiskt partnerskap. 

– Det kommer att fungera som ett politiskt ramverk som syftar till att ytterligare fördjupa relationen och stärka vår förmåga att möta gemensamma utmaningar, menas det.

Det är syftet

Det tre dagar långa statsbesöket äger rum i Ottawa och Montreal mellan 18 och 20 november.

– Syftet med statsbesöket är att befästa och utveckla den nära relationen mellan Sverige och Kanada genom att stärka samarbetet på det säkerhets- och försvarspolitiska området, och främja innovation, handel och investeringar inom bland annat den gröna och digitala omställningen, förklarar regeringen.

– Statsbesöket syftar också till att stärka de mellanfolkliga kontakterna genom att främja samarbete inom forskning och kompetensförsörjning.

För inte länge sedan kom Ukraina och Sverige överens om en avsiktsförklaring om att mellan 100 och 150 Jas Gripen-plan ska säljas till det krigshärjade landet.

Ingenting är helt spikat ännu – men ukrainska representanter förefaller säkra på att en affär kommer att bli av.

Foto: N. Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Den ekonomiska situationen i Ryssland är på väg att försämras kraftigt.

Ryska tjänstemän vet om det men vågar inte slå larm – och den ekonomiska eliten är panikslagen, enligt ekonomen Andrei Yakovlev vid Harvard University.

Jämförs med Sovjets kollaps

Ryssland kan vara på väg in i en ekonomisk och politisk kris som påminner om tiden innan Sovjetunionens kollaps, menar Yakovlev, rapporterar Iltalehti.

Den ryska ekonomin befinner sig i en nedåtgående spiral som inte ens Kremls egna experter kan förneka, och budgeten har blivit ett dokument som ingen längre tror på.

– I många budgetposter är siffrorna för de kommande åren desamma som för 2026. De försöker inte ens räkna ut dem korrekt längre, kommenterar Andrei Yakovlev i estniska Delfi, enligt tidningen.

Ryska tjänstemän vågar dock inte tala klarspråk om situationen.

– En person som kommer med dåliga nyheter kan halshuggas, säger han.

Situationen leder till interna spänningar, och den ryska eliten är på väg att splittras, enligt Yakovlev.

Beroende av energi

Ett av de största problemen är att den ryska ekonomin är beroende av försäljning av energi. Rubelns förstärkning och fallande oljeintäkter har försvårat situationen.

– Beroendet av energiintäkter är fortfarande enormt, och förstärkningen av rubeln har gjort stora avtryck i utländska intäkter från energihandeln, säger Yakovlev.

Samtidigt befinner sig den ekonomiska eliten i Ryssland i ett tillstånd av panik och splittring, menar han.

Inte bara på grund av de ekonomiska problemen i sig, utan också för att respekten för den privata äganderätten minskar för varje dag i Putinregimens Rysslands.

Jämför med Nordkorea

Rätten till ägande är på väg att brytas ned, så att Ryssland börjar likna Nordkorea, menar han.

– Eliten är redan på gränsen till hysteri, säger Andrei Yakovlev, enligt tidningen.

Kreml är medvetna om att detta kan leda till öppet motstånd.

– Kreml agerar förebyggande genom att skärpa sitt grepp redan innan eliten hinner organisera sig för att göra motstånd, säger Yakovlev.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina har snart pågått i fyra år.

Om än fredsförhandlingar pågår finns det i nuläget ingenting som pekar på att ett slut på kriget skulle vara nära förestående.

EU har tagit ett beslut om att låna ut 90 miljarder euro till Ukraina – någonting som Ungerns premiärminister Viktor Orban inte är särskilt nöjd med.

Orban osäker

Orban är kritisk mot vad han beskriver som idén om att "västländer förmodas tro att kriget kan utkämpas utan att det kostar ett öre, och att kostnaderna vid krigets slut kommer att täckas av Ryssland i form av krigsskadestånd".

Dessutom är han osäker på vilket land som startade kriget, uppger Ukrainska Pravda.

– De äter lugnt frukost hemma, dricker sitt kaffe och tänker på hur moraliskt rätt det är att hjälpa ett litet land som har blivit attackerat – fastän det inte är så litet, och det inte är helt klart vem som attackerade vem, säger han.

90 miljarder euro

De europeiska länderna lyckades inte komma på någon lösning för konfiskering och användning av frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukraina.

Däremot är de överens om ett lån på 90 miljarder euro till det krigshärjade landet – motsvarande drygt 977 miljarder svenska kronor.

Zelenskyj tacksam

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uttryckt sin tacksamhet till EU:s ledare för deras beslut att bevilja Ukraina lånet.

– Tillsammans försvarar vi vår kontinents framtid, skriver han på X.

“Vi levererade”

– Vi lovade, vi levererade, skrev EU-toppen Antonio Costa på X när han tillkännagav överenskommelsen om att tillhandahålla lånet som säkras av unionens gemensamma budget.

Zelenskyj hade uppmanat EU:s ledare att använda 200 miljarder euro av frysta ryska tillgångar för att finansiera den ukrainska krigsinsatsen.

Men en överenskommelse kunde inte nås med Belgien, som innehar den absolut största delen av de ryska pengarna, uppger BBC.

Läs mer: På väg att stänga gränsen mot Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen