UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

2025 12 03

En norsk modell skulle kunna göra svenska folket rikt.

Sverige bör ta efter Norge och låta folket få vinning av naturens rikedom.

Det menar tre framstående nationalekonomer.

”Allmänheter blir lottlös”

Utländska gruvbolag har lockats till Sverige genom låga avgifter och skatter för mineralutvinning, vilket har gett en mineralboom.

Men med nuvarande lagstiftning tillfaller nästan hela värdet exploatörerna, medan svenska staten och folket knappt får del av kakan.

Det menar nationalekonomerna Magnus Henrekson (Institutet för näringslivsforskning), Jesper Roine (Handelshögskolan i Stockholm) och Daniel Spiro (Uppsala Universitet) i en debattartikel i DN.

– Sveriges mineraltillgångar i princip tillhör hela den svenska befolkningen. Ändå säger lagen att den som hittar och utvinner mineraler har rätt till hela det realiserade värdet. Allmänheten – ägaren – blir lottlös, menar nationalekonomerna.

Nu föreslår de en norsk modell – som kan ge svenska folket stora pengar.

Vill inrätta svensk mineralfond

I Norge har man hanterat sina naturresurser på ett helt annat sätt, med höga skatter på övervinster, starkt statligt ägande i produktionen samt en statlig fond som investerar vinsterna.

De tre nationalekonomerna föreslår nu likande lösningar i Sverige. De vill bland annat införa en norsk modell för beskattning av övervinster.

– En statlig vinstskatt ovanpå bolagsskatten ger det svenska folkhushållet rättmätig del av vinsterna. Eftersom den extra vinstskatten bara utgår om vinst faktiskt genererats, lär investeringsviljan förbli tillräckligt stark, menar debattörerna.

Dessutom vill de inrätta en svensk mineralfond.

– Precis som Norge fonderar oljepengarna bör Sverige fondera intäkterna från mineralutvinning, och helst enbart använda avkastningen från fonden, skriver de tre nationalekonomerna i debattartikeln.

Kraven på finansiella garantier för återställning bör också skärpas, menar de.

”Tillbaka till lokalbefolkningen”

Hanteringen av svenska naturtillgångar, däribland gruvnäringen, leder ofta till debatt och kontroverser.

Bland annat har LKAB:s besked om att ytterligare 6 000 personer måste flytta i Kiruna väckt hård kritik.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har understrukit vikten av att gruvnäringen tjänar befolkningen.

– Medlen och tillväxten som kommer från gruvorna behöver gå tillbaka till lokalbefolkningen, har Busch tidigare sagt till NSD, som svar på en fråga om en särskild gruvskatt.

– Det gör det i allra högsta grad idag, men jag är öppen för att mer ifrån gruvnäringen i Sverige, oavsett var gruvan är, ska gå tillbaka till lokalbefolkningen. Det är en del vi tittar på i mineralstrategin, tillade Ebba Busch.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

2026 01 17

Polen skickar en tydlig signal till Ryssland.

Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

Zelenskyj vädjar till Natoländer – ”Förlåt att jag talar rakt på sak”

2026 01 17

Zelenskyj behöver hjälp från Nato.

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen