18 oktober 2025

UPPGIFTER: Rysk drönarbas sprängd

2025 11 13

Ukraina uppges ha träffat och förstört en rysk drönarbas.

Ukrainska styrkor uppges ha förstört en rysk bas för Orion-drönare på Krym.

Enligt Ukraina har attacken slagit hårt mot de avancerade drönarna som kontrolleras av Moskva, rapporterar Kyiv Post.

Precisionattack genomförd

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för Ukrainas Unmanned Systems Forces (USF), slog enheten “Birds of the Madyar” till mot en lager- och underhållsanläggning för ryska Orion-drönare nära Kirovske på Krymhalvön.

– Under natten pickade fåglarna från 1:a separata USF‑centret (som omvandlats från 14:e USF‑regementet) äntligen på boet, skriver Brovdi på Telegram och syftar på de ryska Orion-drönarna som förstörts.

– Den här rackaren är en bärare av luftvärns- och markmålsmissiler, en värdefull och sällsynt fånge.

Han beskriver attacken som en fortsättning på en tidigare operation i september då samma enhet skjutit ner en Orion-drönare i luften.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Förstörd bas och drönare

Attacken dokumenterades med drönarfilm som visar omfattningen av förstörelsen, som Brovdi delat på sitt Telegramkonto.

I videon visas även tidigare bilder från operationen i september där Orion-drönaren sköts ner.

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att det är ovanligt att en Orion-drönare, en stor attack- och spaningsdrönare, fälls av en mindre drönare.

Orion-drönare – avancerad och sällsynt

Orion är en medelhöghöjdsdrönare med lång uthållighet som tas fram av det ryska företaget Kronstadt, med tekniska komponenter från bland annat Israel och Österrike.

Den kan flyga i upp till 24 timmar på höjder upp till 7 500 meter och kan bära en last på omkring 200 kilo.

– Det finns väldigt lite rysk teknik där. Till och med motorn är österrikisk. Den är tung och dyr, säger en ukrainsk analytiker till Kyiv Post.

Orion-drönarna används för övervakning, underrättelser och precisionsattacker, och varje enhet uppskattas kosta över 5 miljoner dollar.

Ukrainas underrättelsetjänst varnar för att teknologin även kan spridas till Rysslands allierade, som Iran och Nordkorea, vilket ökar risken för militär användning i andra regioner.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: J-Kingma

Text: Redaktionen

Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

2025 11 13

Rysslands diktator vidtar desperata åtgärder.

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

2025 11 13

Samtliga dryga tio miljoner invånare i Irans huvudstad Teheran kan behöva lämna sina hem.

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen