27 feb 2026

UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

2025 12 30

Den ryske diktatorn Vladimir Putin hävdar att Ukraina försökt attackera hans bostad i Valdaj i västra Ryssland.

Över 90 drönare avfyrades mot bostaden, enligt Kreml. Putin ska själv ha informerat USA:s president Donald Trump om den påstådda attacken i ett telefonsamtal under måndagen.

Representanter från den ukrainska regeringen har dementerat uppgifterna i starka ordalag och anklagar Ryssland för att försöka underminera fredssamtalen med USA.

Uppgifter: Lögnen avslöjad

Nu kommer uppgifter som ger stöd åt den ukrainska versionen.

Invånare i Valdai vittnar om att de varken hört eller sett några tecken på en storskalig drönarattack under natten till måndagen – den tidpunkt då Kreml hävdar att Putins bostad attackerades.

– Det hördes inget oväsen den natten, inga explosioner, ingenting. Om något sådant hade hänt skulle hela staden ha pratat om det, säger en invånare enligt oberoende Moscow Times.   

Inga bevis

Under tisdagen har diskussionerna fortsatt mellan ukrainska och ryska företrädare.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget och hävdar att Ukraina försökt mörda den ryske ledaren.

Enligt Peskov försöker Ukraina sabotera de pågående fredsförhandlingarna.

– Det är inte bara riktat mot president Putin personligen. Det är också riktat mot Trump, och syftar till att motverka president Trumps försök att främja en fredlig lösning på den ukrainska konflikten, säger han enligt Kyiv Independent.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha konstaterar i sin tur att Kreml inte har presenterat några bevis för att attacken har ägt rum. 

– Nästan en dag har gått, och Ryssland har fortfarande inte lagt fram några trovärdiga bevis för sina anklagelser om Ukrainas påstådda ”attack mot Putins residens”. Och det kommer de inte heller att göra, för det finns inga bevis, skriver han i ett inlägg på X.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet” 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

27 feb 2026

UPPGIFTER: Putin fast i ”återvändsgränd”

2026 03 30

Putin uppges ha kört fast.

Ryssland har allt större problem med att rekrytera soldater.

Enligt en ny rapport har Putin hamnat i en återvändsgränd och kan ta till tvångsåtgärder, rapporterar RBC Ukraine.

Rekryteringen har kört fast

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har den ryska rekryteringen nått ett kritiskt läge, särskilt inom de så kallade obemannade systemstyrkorna  för drönarenheter.

– Rekryteringskampanjen i praktiken har “nått en återvändsgränd”, uppger en en rysk militärbloggare.

Orsaken är att många rekryter erbjuds vanliga kontrakt, vilket skapar oro för att de senare ska skickas till fronten som infanteri.

– Drönarspecialister bör inte användas i anfallsenheter, framhåller bloggaren, och kritiserar det ryska försvarsdepartementet för att inte kunna bygga moderna och effektiva drönarförband.

Färre frivilliga

Enligt ISW har Ryssland försökt locka nya soldater med ekonomiska incitament och särskilda kampanjer, bland annat riktade mot studenter.

Men systemet verkar inte längre fungera.

Tidigare kunde höga engångsbetalningar locka frivilliga, men den metoden tappade effekt i slutet av 2025.

I januari 2026 sjönk rekryteringen till och med under nivåerna för förlusterna.

– Rekryteringsnivåerna har fallit under förlusterna för första gången sedan 2022, konstaterar rapporten.

Det innebär i praktiken att Ryssland förlorar fler soldater än man kan ersätta, vilket skapar ett växande problem vid fronten.

Kan tvinga till tvångsinkallelser

ISW bedömer nu att Kreml förbereder sig för begränsade och stegvisa tvångsinkallelser av reservister.

Syftet är inte nödvändigtvis att bygga upp en större armé, utan snarare att täcka de stora förlusterna i Ukraina.

Samtidigt har tidigare ryske ledaren och nuvarande vice ordförande i säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sagt att det inte finns något behov av en ny mobilisering, vilket visar på en viss motsättning i budskapen från rysk ledning.

Ryssland genomförde en så kallad delvis mobilisering i september 2022, trots att Kreml kort innan hade förnekat att någon mobilisering var på gång.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

30 mars 2026

Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

2026 03 30

Ett svenskt gruvföretag har hittat 900 miljoner ton malm.

Gruvbolaget LKAB:s nya siffror visar på en kraftig ökning av mineraltillgångar.

Nu pekas Norrbotten ut som en central region för Europas framtida råvaruförsörjning, rapporterar Ny Teknik.

Kraftig ökning

Gruvbolaget LKAB redovisar nu totalt 7,2 miljarder ton mineraltillgångar efter prospekteringen under 2025.

Det innebär en ökning med omkring 900 miljoner ton jämfört med året innan, exklusive reserver efter stora upptäckter av malm.

En stor del av ökningen, cirka 770 miljoner ton, kommer från Malmbergsgruvan.

Enligt LKAB har även kvaliteten på mineralreserverna förbättrats, vilket stärker bolagets långsiktiga position.

– Resultaten stärker de förutsättningar som krävs för att öka produktionsvolymerna och behålla en stark industriell närvaro i Norrbotten för generationer framöver, säger vd:n Jan Moström, till Ny Teknik.

En växande fyndighet

Särskilt stor uppmärksamhet riktas mot Per Geijer-fyndigheten, där mineraltillgångarna nu uppskattas till cirka 1,3 miljarder ton järnmalm och fosfor.

Utöver detta innehåller området även betydande mängder sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för bland annat batterier, elektronik och grön teknik.

– In situ-halten av REE-oxider vid Per Geijer, uppgående till 2,2 miljoner ton, fortsätter att utgöra en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, meddelar LKAB.

Fyndigheten i Per Geijer lyfts fram som strategiskt viktig, inte bara för Sverige utan för hela Europa.

Sällsynta jordartsmetaller är idag en bristvara inom EU, som till stor del är beroende av import.

Sedan starten 1890 har LKAB brutit över 2 miljarder ton malm, och de nya siffrorna visar att verksamheten har potential att fortsätta i många decennier framöver.

Med den senaste ökningen befäster bolaget sin roll som en av Europas viktigaste aktörer inom gruvnäringen – och fyndigheten i Norrbotten pekas nu ut som en av de största i sitt slag.

Fler fynd i Norden

Det är inte bara Sverige som gör betydande mineralupptäckter.

I Norge har gruvbolaget Rare Earths Norway identifierat en av kontinentens största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, där den senaste uppskattningen visar totalt cirka 15,9 miljoner ton sällsyta-oxider.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler, till Reuters.

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen