År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

I början av nästa månad kommer Frankrike att öppna ett konsulat på Grönland.

Planerna har funnits under ett års tid, men timingen är en tydlig markering mot de amerikanska ambitionerna att få kontroll över territoriet.

Det uttrycker inte minst den franska utrikesministern Jean-Noël Barrot.

– Det är en politisk signal som kopplas till en önskan om att vara mer närvarande på Grönland, inklusive inom det vetenskapliga området, säger ministern enligt AFP och tillägger sedan:

– Grönland vill inte ägas, styras eller integreras i USA. Grönland har valt Danmark, Nato och EU.

Lovar gemensamt svar

Bekräftelsen av det franska konsulatet kommer blott en vecka efter att Barrot gått ut med att Frankrike samarbetar med andra EU-allierade för att samla en gemensam reaktion på Donald Trumps hot om att ta över Grönland.

– Oavsett formen av hot och dess källa har vi påbörjat arbetet vid Quai d’Orsay (gatan för Frankrikes utrikesdepartement, red. anm.) för att förbereda oss för att svara och inte att svara ensamma, sade den franska ministern förra veckan enligt Politico.

"Mästerförhandlaren" till Vita huset

På onsdagen kommer Grönlands och Danmarks utrikesministrar Vivian Motzfeldt respektive Lars Løkke Rasmussen att träffa den amerikanska motsvarigheten Marco Rubio samt vicepresident JD Vance i Vita huset.

Just Lars Løkke Rasmussen beskrivs som en mästare på att förhandla, rapporterar Ekstra Bladet.

Enligt Hans Engells, politisk kommentator i Danmark, har ministern en “unik förhandlingsenergi”.

– Løkke har visat att, oavsett alla sina brister och svagheter och slapphet och humor och egenheter, att vid ett förhandlingsbord, oavsett om det är i Köpenhamn, Bryssel eller Washington, är han fantastisk, säger Hans Engells till tidningen.

– Han kan diplomatins regler och vet exakt när han ska höja intensiteten, och när han ska provocera fram drama och konfrontation, men också när han ska sänka intensiteten, och när det gäller att dosera saker rätt. Men han är också modig.

Mötet väntas inledas klockan 16.30 svensk tid.

Foto: Visit Greenland resp Nato

Text: Redaktionen

Det har hänt ett par gånger tidigare under krigets gång.

Nu har ryska styrkor på nytt av misstag attackerat sig själva.

Det är ryskt luftförsvar som i Rostov-regionen träffat ett bostadshus – istället för ukrainska drönare som det var tänkt, rapporterar Kyiv Independent.

Så gick det till

En rysk luftvärnsrobot ska ha träffat ett bostadshus i den ryska staden Rostov-na-Donu under natten till onsdagen,  enligt ögonvittnen och bilder som laddats upp på sociala medier. 

Invånare rapporterade om explosioner i staden under natten och publicerade videor som visar luftvärn i arbete över Rostov, enligt ryska Telegram-kanaler. 

Ryska myndigheter varnade för en ukrainsk drönarattack och utfärdade även flera robotvarningar för regionen.

Man död

Rostov-regionens guvernör Jurij Sljusar förklarar att en man dödades efter att en lägenhet fattat eld.

Han hävdar även att ett flerfamiljshus stod i brand och att räddningspersonal arbetade på platsen.

Han menar dock att det är ukrainska drönare som träffat bostadshuset – vilket motbevisas av ögonvittnen och videomaterial från platsen.

Senaste nytt

Ryska anfall orsakade betydligt fler civila dödsoffer i Ukraina under 2025 jämfört med tidigare år, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Bloomberg rapporterade den 12 januari att en omfattande utvärdering gjord av ospecificerade europeiska regeringar konstaterat att ryska anfall dödade omkring 2 400 ukrainska civila och skadade nästan 12 000 under 2025 – en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2024, uppger ISW.

Nya siffror

ISW fortsätter.

– Rapporten noterar att ryska anfall dödade över 2 000 civila efter USA:s president Donald Trumps telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin i mars 2025, där de enades om att inleda samtal om vapenvila, menas det.

– Vidare konstaterades att ryska anfall dödade över 220 av dessa civila efter de första rapporterna om den 28-punktiga fredsplanen i november 2025.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen