Samtalen mellan Ryssland, Ukraina och USA i Abu Dhabi är igång.

Då har Moskva lagt fram ett absolut krav till hela det internationella samfundet, enligt ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

Hela världen måste erkänna den ukrainska regionen Donbas som rysk, uppges kravet lyda.

– För den ryska sidan anses denna aspekt av erkännande av Donbas av alla länder vara mycket viktig, säger en västerländsk källa till kanalen.

"Stort avtal"

Klausulen, som i praktiken är ett ryskt ultimatum för fred, beskrivs som en del av ett “stort avtal”.

Det ryska kravet ska dock tidigare ha varit okänt, även om Vladimir Putin angett att ett tillbakadragande av Ukrainas väpnade styrkor från territorier i Donbas som inte kontrolleras av Ryssland skulle vara ett villkor för att sluta kriga.

Ett sådant scenario kommer inte att ske “under några omständigheter”, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Förkastar kompromiss

USA ska ha föreslagit en kompromiss.

Den uppges gå ut på att neutrala styrkor placeras ut i Donbas. Ryska och ukrainska trupper ska då vara separerade.

Ett sådant förslag ska Ryssland dock ha förkastat, uppger The New York Times.

Zelenskyj varnar

Ukraina har varnat för ett scenario där man tvingas ge upp Donbas. En sådan betydande eftergift kommer att ge Ryssland fotfäste för en ny attack, menar Zelenskyj.

Presidenten menar att ett erkännande av alla ockuperade ukrainska territorier är uteslutet.

– Vi kommer inte att gå med på det, säger Zelenskyj enligt Moscow Times.

– Eftersom de är tillfälligt ockuperade betyder det att de aldrig kommer att bli ryska.

Det första utkastet på en amerikansk fredsplan, som bestod av 28 punkter, föreslog att Krym och Donbas internationellt skulle erkännas som ryskt. Efter samtal med Ukraina drogs planen tillbaka och förkortades till 20 punkter, vilka nu är under diskussion.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen