UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

2025 12 14

Putin planerar att stationera missiler i Europa.

Ryssland förbereder en utplacering av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik i Belarus.

Ett drag som enligt ukrainsk underrättelsetjänst syftar till att öka trycket på Europa och Nato, rapporterar Kyiv Post.

Konkreta förberedelser

Enligt Ukrainas utrikes underrättelsetjänst pågår nu praktiska förberedelser för att placera ryska Oreshnik-missiler på belarusiskt territorium.

Det handlar inte bara om politiska uttalanden, utan om fysisk infrastruktur.

– Vi ser förberedelser för utplaceringen av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik på Belarus territorium, säger underrättelsetjänstens chef Oleg Ivashchenko, till Ukrainas statliga nyhetsbyrå Ukrinform.

Han uppger att både Ryssland och Belarus bygger anläggningar för avfyrningsramper, samt system för övervakning och kommunikation.

Samtidigt betonar han att arbetet ännu inte är helt färdigställt.

Belarus utan kontroll

Planerna på att placera Oreshnik-missiler i Belarus blev offentliga redan förra året.

I oktober uppgav Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko att systemet skulle sättas i stridsberedskap i december.

Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten innebär dock en sådan utplacering inte att Belarus får något inflytande över vapnet.

– Även om missilen fysiskt placeras i Belarus kommer landet inte att ha någon kontroll över dess användning, säger Ivashchenko och tillägger att systemet skulle lyda direkt under Rysslands strategiska robotstyrkor.

Om infrastrukturen inte är fullt utbyggd skulle en utplacerad ramp dessutom främst fungera som en attrapp, snarare än ett fullt operativt vapensystem.

Hot mot Europa och Nato

Syftet med utplaceringen är enligt Ukraina tydligt säkerhetspolitiskt.

Genom att stationera missiler i Belarus kan Ryssland både skydda dem från ukrainska attacker och samtidigt öka pressen på europeiska huvudstäder.

– Om missilen var placerad på ryskt territorium i Europa skulle den vara ett legitimt mål för Ukrainas försvarsstyrkor, förklarar Ivashchenko.

En placering i Belarus kommer kunna förkorta flygtiderna avsevärt jämfört med uppskjutningar från den ryska testanläggningen Kapustin Jar, vilket skulle möjliggöra snabbare och mer överraskande attacker mot mål i Europa.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust.

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter.

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta.

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen