UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

2025 12 14

Putin planerar att stationera missiler i Europa.

Ryssland förbereder en utplacering av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik i Belarus.

Ett drag som enligt ukrainsk underrättelsetjänst syftar till att öka trycket på Europa och Nato, rapporterar Kyiv Post.

Konkreta förberedelser

Enligt Ukrainas utrikes underrättelsetjänst pågår nu praktiska förberedelser för att placera ryska Oreshnik-missiler på belarusiskt territorium.

Det handlar inte bara om politiska uttalanden, utan om fysisk infrastruktur.

– Vi ser förberedelser för utplaceringen av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik på Belarus territorium, säger underrättelsetjänstens chef Oleg Ivashchenko, till Ukrainas statliga nyhetsbyrå Ukrinform.

Han uppger att både Ryssland och Belarus bygger anläggningar för avfyrningsramper, samt system för övervakning och kommunikation.

Samtidigt betonar han att arbetet ännu inte är helt färdigställt.

Belarus utan kontroll

Planerna på att placera Oreshnik-missiler i Belarus blev offentliga redan förra året.

I oktober uppgav Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko att systemet skulle sättas i stridsberedskap i december.

Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten innebär dock en sådan utplacering inte att Belarus får något inflytande över vapnet.

– Även om missilen fysiskt placeras i Belarus kommer landet inte att ha någon kontroll över dess användning, säger Ivashchenko och tillägger att systemet skulle lyda direkt under Rysslands strategiska robotstyrkor.

Om infrastrukturen inte är fullt utbyggd skulle en utplacerad ramp dessutom främst fungera som en attrapp, snarare än ett fullt operativt vapensystem.

Hot mot Europa och Nato

Syftet med utplaceringen är enligt Ukraina tydligt säkerhetspolitiskt.

Genom att stationera missiler i Belarus kan Ryssland både skydda dem från ukrainska attacker och samtidigt öka pressen på europeiska huvudstäder.

– Om missilen var placerad på ryskt territorium i Europa skulle den vara ett legitimt mål för Ukrainas försvarsstyrkor, förklarar Ivashchenko.

En placering i Belarus kommer kunna förkorta flygtiderna avsevärt jämfört med uppskjutningar från den ryska testanläggningen Kapustin Jar, vilket skulle möjliggöra snabbare och mer överraskande attacker mot mål i Europa.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

2026 09 09

Drönarvarningar ljuder i en hel rysk region.

Under onsdagen har invånarna i den ryska autonoma regionen Chantien-Mansien varnats av landets myndigheter.

Anledningen är att ukrainska drönare dragit i över regionen, vilket är första gången sedan kriget startade 2022.

Till följd av attacken har också flera flygplatser pausat sin verksamhet, rapporterar Kyiv Post.

– Ryssland ställer in flygningar 1 800 km från Ukraina när drönare hotar det sibiriska oljeproducerande hjärtlandet, uppger tidningen.

Oljehjärtat

Den ryska oljan är en motor i landets ekonomi. Men på senare tid har de ukrainska attackerna ställt till det rejält för produktionen och exporten från Ryssland.

Ukrainas nya måltavla, regionen Chantien-Mansien, är extremt viktig för den ryska oljeproduktionen, och beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomiska livsnerven.

– Regionen har 40 procent av Rysslands råoljeproduktion, och hoten tyder på en förändring i hur Kyjiv slår mot Moskva där det gör ont, framhåller tidningen.

Läs också: Drömleverans närmar sig för Ukraina

43 procent borta

Ukraina har under sommaren riktat in många attacker mot den ryska oljan. Mängder av drönare har slagit ner i det angripande landets oljeraffinaderier.

– Sommaren 2026 träffade Kyjiv nästan alla ryska raffinaderier som ligger inom räckhåll, och militären hävdade i juli att 43 procent av Rysslands raffinaderikapacitet hade tagits ur drift till följd av attackerna, uppger tidningen.

Flera attacker

Förutom drönarna i regionen Chantien-Mansien har Ukraina slagit till på fler platser i Ryssland under det senaste dygnet. Bland annat mot hamnen i Novorossijsk och flera närliggande militära anläggningar, uppger den ukrainska militären, rapporterar Kyiv Post.

En oljeterminal ska ha träffats. Dessutom ska ett örlogsfartyg, ett flygplan och en luftförsvarsradar i området ha förstörts.

– Rapporter från ryska myndigheter hävdar att skräp från drönare träffade en kyrka, industriområden och bostadshus, uppger tidningen.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

2026 09 10

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är osäkerheten stor.

År 1620 anlades en hammarsmedja i Virsbo. Den var i drift fram till 1891.

Några år senare startade Herman Lagercrantz en smidesverksamhet vid platsen.

På senare år har företaget Forgex arbetat med metall, bland annat som underleverantör till Volvo.

Men nu har Volvo i Köping, som är företagets största kund, beslutat att de inte längre vill köpa kugghjul från Forgex – och samtliga 69 anställda har fått besked om varsel, rapporterar Dagens Arbete.

Förlorar jobbet

Alla 66 arbetare på golvet förlorar sina jobb, medan tre tjänstemän blir kvar tills vidare.

IF Metalls klubbordförande Vidar Antonsen kommenterar.

– Det är ta mig fan skapligt förnedrande för folk att komma hit och höra ”du är arbetsbefriad, du är inte önskvärd här”, säger han om att kommunikationen från ledningen varit bristfällig.

Vd Per Axelsson menar att man hade velat kommunicera saken tidigare, men att det blev försenat.

“Tungt för samhället”

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är framtiden osäker.

Det slår hårt mot samhället, fortsätter Antonsen.

– Det är tungt både för smedjan och för det lilla samhället Virsbo, säger han till SVT.

För få arbetare

Enligt honom har många vid fabriken arbetat där i över 30 år.

14 personer som har fått besked om varsel kommer att jobba kvar under uppsägningstiden. Men det menas att det är alldeles för få för att klara av det arbete som är kvar.

Historien i Virsbo

Här är några milstolpar som Forgex lyfter fram om historien i Virsbo:

- 1620: En hammarsmedja anlades i Virsbo.

- 1897: Herman Lagercrantz köper anläggningen av kung Oscar II.

- 1930: Smide och bearbetning dominerar. Tillverkningen av stålrör utvecklas.

- 1986: Wirsbo Bruks AB förvärvar produktionen i Kolsva.

- 1989: Smidesdivisionen blir ett separat företag, Wirsbo Smide AB, med två enheter.

- 1997: Componenta förvärvar Wirsbo Smide, som ingår i ASKO Components, och bolaget blir Componenta Wirsbo AB.

- 2017: Forgex förvärvar Componenta Wirsbo.

Foto: D. Wiadro

Text: Redaktionen