Ryssland förbereder en utplacering av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik i Belarus.

Ett drag som enligt ukrainsk underrättelsetjänst syftar till att öka trycket på Europa och Nato, rapporterar Kyiv Post.

Konkreta förberedelser

Enligt Ukrainas utrikes underrättelsetjänst pågår nu praktiska förberedelser för att placera ryska Oreshnik-missiler på belarusiskt territorium.

Det handlar inte bara om politiska uttalanden, utan om fysisk infrastruktur.

– Vi ser förberedelser för utplaceringen av det medeldistansballistiska missilsystemet Oreshnik på Belarus territorium, säger underrättelsetjänstens chef Oleg Ivashchenko, till Ukrainas statliga nyhetsbyrå Ukrinform.

Han uppger att både Ryssland och Belarus bygger anläggningar för avfyrningsramper, samt system för övervakning och kommunikation.

Samtidigt betonar han att arbetet ännu inte är helt färdigställt.

Belarus utan kontroll

Planerna på att placera Oreshnik-missiler i Belarus blev offentliga redan förra året.

I oktober uppgav Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko att systemet skulle sättas i stridsberedskap i december.

Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten innebär dock en sådan utplacering inte att Belarus får något inflytande över vapnet.

– Även om missilen fysiskt placeras i Belarus kommer landet inte att ha någon kontroll över dess användning, säger Ivashchenko och tillägger att systemet skulle lyda direkt under Rysslands strategiska robotstyrkor.

Om infrastrukturen inte är fullt utbyggd skulle en utplacerad ramp dessutom främst fungera som en attrapp, snarare än ett fullt operativt vapensystem.

Hot mot Europa och Nato

Syftet med utplaceringen är enligt Ukraina tydligt säkerhetspolitiskt.

Genom att stationera missiler i Belarus kan Ryssland både skydda dem från ukrainska attacker och samtidigt öka pressen på europeiska huvudstäder.

– Om missilen var placerad på ryskt territorium i Europa skulle den vara ett legitimt mål för Ukrainas försvarsstyrkor, förklarar Ivashchenko.

En placering i Belarus kommer kunna förkorta flygtiderna avsevärt jämfört med uppskjutningar från den ryska testanläggningen Kapustin Jar, vilket skulle möjliggöra snabbare och mer överraskande attacker mot mål i Europa.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Flera regioner har fått minusgrader och snö de senaste dagarna.

Nu vittnar invånare om fullständigt kaos, rapporterar oberoende Moscow Times.

Kaoset beror på den nedgångna ryska infrastrukturen. Flera regioner har inte kapacitet att utföra enkla uppgifter som snöröjning.

I staden Kazan råder stor brist på arbetskraft. Trots att lönerna har ökat finns det inte tillräckligt med anställda som kan utföra snöröjningsarbetet. Nu larmas det om snorhala vägar och omfattande trafikstockningar, uppger Moscow Times.

Kazans borgmästare Ilsur Metshin erkänner fiaskot.

– Vi vet hur man organiserar ett Brics-möte, men så fort vintern och det första stora snöfallet kommer visar det sig att vi är ett gäng misslyckanden som inte vet hur man gör någonting, säger han enligt tidningen.

”Oframkomliga”

Liknande uppgifter kommer från flera ryska regioner.

– Stora motorvägar och mindre vägar i dussintals städer över hela Ryssland är praktiskt taget oframkomliga, rapporterar Moscow Times.

I staden Jakutsk i östra Sibirien är vägarna fortfarande snötäckta och isiga, trots att vintern anlände för flera månader sedan.

– Varje år i slutet av september faller snö i Jakutsk. Men varje år kommer vintern plötsligt och som en överraskning för myndigheterna. Ingen är någonsin förberedd, säger en uppgiven invånare enligt tidningen.

LÄS MER: Kreml bekräftar – ”bara då kan det bli vapenvila”

100 kilometer lång kö

Bilister på Baikalvägen, som är en del av Transsibiriska motorvägen, har fått uppleva det ryska vinterkaoset.

I början av december stoppades trafiken helt på grund av kraftigt snöfall och starka vindar.

– Som mest sträckte sig köerna ungefär 100 kilometer längs Bajkalsjöns sydvästra strand. Vissa förare, inklusive barnfamiljer, uppgav att de fick slut på bränsle, vatten och mat, skriver Moscow Times

Foto: A. Popov

Text: Redaktionen

Kreml meddelar att ett eldupphör i Ukraina endast kan ske när ukrainska styrkor dragit sig tillbaka från hela Donbas.

Detta enligt Kremls utrikespolitiska rådgivare, rapporterar Reuters.

Reträtt krävs

Kremls rådgivare Yury Ushakov bekräftar att ett eldupphör är beroende av att Ukraina lämnar Donbas-regionen helt.

– Ett eldupphör kan endast ske efter att de ukrainska styrkorna dragit sig tillbaka, säger Ushakov, enligt Reuters, med hänvisning till den ryska tidningen Kommersant.

– Om inte genom förhandlingar, så genom militära medel kommer detta territorium att hamna under Ryska federationens fulla kontroll. Ett eldupphör kommer helt och hållet att bero på det.

Upprätthåller ordning

Under ett eventuellt fredsarrangemang ska endast Ryska nationalgardet, Rosgvardiya, placeras i de delar av Donbas som fortfarande kontrolleras av Ukraina, menar han.

– Det är fullt möjligt att det inte kommer att finnas några trupper där, varken ryska eller ukrainska. Men det ryska nationalgardet, vår polis och allt som behövs för att upprätthålla ordning kommer att befinna sig i området, säger Ushakov.

Nationalgardet, som är en militärliknande inrikesstyrka med cirka 400 000 soldater, har sedan 2022 varit aktivt i Ukraina och är utrustat med tunga vapen inklusive stridsvagnar och artilleri.

Trump varnar för eskalering

USA:s president Donald Trump varnar för att konflikten mellan Ryssland och Ukraina kan eskalera till ett storkrig eller till och med ett tredje världskrig.

Han betonar att situationen är extremt spänd och att alla parter måste agera försiktigt för att undvika katastrofala konsekvenser.

– Sådana här saker slutar i tredje världskriget. Och jag sade det häromdagen… om alla fortsätter spela sådana här spel, kommer man att hamna i ett tredje världskrig. Och vi vill inte se det hända, säger Trump, enligt Newsweek.

Trump kritiserar även den ukrainska ledningen och uttrycker frustration över att fredsförhandlingarna går långsamt, samtidigt som han påpekar att USA arbetar hårt för att få slut på dödandet och intensifiera fredsprocessen.

Ryssland kontrollerar i dagsläget hela Luhansk-regionen och cirka 80 % av Donetsk, medan Ukraina fortfarande håller flera stora städer som Sloviansk och Kramatorsk.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen