UPPGIFTER: Putin har tappat tålamodet – slår till mot anhängare

2025 11 22

Putin uppges ha fått nog – av egna anhängare.

Putinregimen blir allt mer intolerant mot avvikande åsikter.

Nu uppges Putin ha tappat tålamodet med en rad personer som stödjer hans regim och kriget i Ukraina.

Den ryska oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza jämför med hur det var på Stalins tid.

– Först attackerade de [Stalins regim] sina politiska fiender, och sedan började regimen äta sitt eget folk, säger Kara-Murza till The Telegraph.

Putin har fått nog

Putin uppges ha tappat tålamodet med de kända ryska krigsbloggare, även kallade Z-bloggare, som har varit en överraskande företeelse i Ryssland under kriget, rapporterar Iltalehti.

Krigsbloggarna stödjer helhjärtat regimen och kriget i Ukraina, men har ofta kritiserat Rysslands militära ledning, vilket har väckt stor uppmärksamhet även i västerländska medier.

Men nu har Putin tappat tålamodet med de så kallade Z-bloggarna, enligt tidningen.

Flera av dem har nu råkat ut för regimens repression, efter att ha tolererats förvånansvärt länge.

En av dem som har hamnat i onåd är krigsbloggaren Roman Aljokhin, som nyligen har lagts till på Rysslands lista över utländska agenter – vilket innebär att han ses som en fiende till regimen.

Aljokhin har tidigare varit rådgivare åt Kurskregionens guvernör Alexei Smirnov, och har även fått priser och utmärkelser.

Nu anklagas han dock för att ha kritiserat den ryska armén samt för att ha missbrukat medel som har samlats in till ryska trupper.

Riktar in sig på egna anhängare

Även flera andra fall visar att Kreml har tröttnat på krigsbloggare och andra Putinanhängare som tar sig lite för stora friheter, enligt regimens sätt att se på saken.

Förutom Aljochin har regimen riktat in sig på krigspropagandiser som Tatyana Montjan och Oksana Kobeleva, som har varit verksamma på Telegram.

Montjan har lagts till på listan över terrorister och Kobeleva har arresterats, enligt tidningen.

Det har också rapporterats att en statsvetare nära Putin, Sergej Markov, som tidigare bland annat har hotat Finland, har hamnat på listan över utländska agenter. Detta efter att regimen tyckt att han gett överdrivet mycket beröm till Azerbajdzjan, med vilket Rysslands relationer har försämrats.

Mycket tyder alltså på att Kreml blir allt mindre tolerant även mot sina egna anhängare. Repressionen i Putins Ryssland fortsätter att öka.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen