Rysslands diktator tror att han vet vad som kommer att hända i Ukraina.

Det menar amerikansk underrättelsetjänst – som samtidigt varnar för en plötslig storkonflikt mellan Ryssland och Nato.

Putin säker på vad som ska hända

Ryssland har gjort små eller inga framsteg i kriget i Ukraina, samtidigt som USA och väst under en längre tid har pressat på för att få till ett fredsavtal.

Men Putin tror sig veta vad som kommer att hända i slutändan, uppger amerikansk underrättelsetjänst i sin årliga rapport om hot mot USA, rapporterar Moscow Times.

– Moskva är sannolikt fortfarande övertygat om att de kommer att vinna på slagfältet och tvinga fram ett fredsavtal på sina egna villkor, enligt rapporten.

Från amerikanskt håll bedömer man alltså att Putin tror att hans armé kommer att fortsätta ta över territorier i Ukraina, och att han därför inte kommer vilja få ett slut på kriget.

Detta trots att den ryska armén avancerade extremt långsamt förra året – det kan beskrivas som det mest långsamma krigsavancemang på mer än 100 år, uppger Center for Strategy and International Studies, enligt tidningen.

Men Putin tros alltså ändå vara säker på seger och ser därför "ingen särskild anledning att stoppa fientligheterna", enligt rapporten. Det skulle i så fall innebära att Ryssland lär fortsätta sätta sig på tvären i fredsprocessen.

Samtidigt varnar amerikansk underrättelsetjänst för att Nato riskerar att hamna i storkrig med Ryssland.

Varnar för ”eskaleringsspiral”

Amerikansk underrättelsetjänst varnar samtidigt för en ”eskaleringsspiral” som kan leda till direkta sammandrabbningar mellan Ryssland och USA.

Då finns även en risk för att kärnvapen används, tillägger man, eftersom Ryssland flera gånger har hotat med det.

Man varnar också för en potentiell konflikt mellan Ryssland och europeiska Natoländer.

Det kan ske till följd av oavsiktlig eller avsiktlig upptrappning, enligt amerikansk underrättelsetjänst.

Exempelvis kan ryska sabotage mot Natoländer leda till en sådan upptrappning. Ryssland begick bland annat ett attentat mot polsk järnväg i november 2025.

Enligt den amerikanska rapporten kan sådana incidenter skada USA och Europa och leda till upptrappning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Blockaden har förvärrat energikrisen på ön. Bristen på bränsle har försatt Kuba i en av sina allvarligaste ekonomiska kriser på årtionden, med omfattande strömavbrott och störningar i grundläggande samhällsfunktioner.

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för den kubanska kommunistregimen.

Ryssland trotsar den amerikanska oljeblockanden och skickar två stora tankfartyg mot Kuba, rapporterar Financial Times.

Fartygen kommer att förse den karibiska önationen med deras första energileveranser på tre månader.

– Tankfartyget Sea Horse, som tros vara lastat med cirka 27 000 ton gas, förväntas anlända till Kuba inom de närmaste dagarna efter att ha ändrat kurs förra månaden, säger Samir Madani, medgrundare av det marina spårningsföretaget TankerTrackers, till Financial Times.

– Ett andra fartyg, den ryska tankern Anatoly Kolodkin, transporterar mellan 725 000 och 728 000 fat olja och beräknas anlända till Kuba i början av april, tillägger han.

Trump: Kan ta Kuba

USA:s president Donald Trump har antytt att Kuba kan bli den amerikanska militärens nästa mål, efter Venezuela och Iran.

– Jag tror faktiskt att jag kommer att få äran att ta Kuba. Helt ärligt tror att jag kan göra vad jag vill med det, sade han på måndagskvällen till reportrar i Vita huset.

Efter utspelet har Kreml betonat att man är fast beslutet att stödja Kuba, som är en nära allierad till Ryssland.

– Självklart är vi redo att ge all möjlig hjälp, har Kremls talesperson Dmitrij Peskov sagt.

Hårdför diktatur

Kuba är en hårdför diktatur som styrs av kommunistpartiet PCC. Medborgarna saknar grundläggande fri- och rättigheter.

– Kubanerna kan inte själva välja sina ledare i fria val utan måste underordna sig Kommunistpartiets enväldiga styre. Mötes- och yttrandefriheten är inskränkt. Kritik av regimen tolereras inte, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen